Dagens unga är skapare av en kommunikationskultur som präglar hela deras sätt att leva och lära, en ny kultur där Internet spelar en central roll växer fram. Detta nät tillhandahåller oss med fakta, information, diskussion, virtuella världar och communities. Arbetet belyser de förmågor ungdomar utvecklar genom sitt Internetanvändande, kompetenser de tycker sig utveckla genom att vistas på nätet och hur det genom Internet går att skapa nya lärandeformer där eleverna möts på ett område som intresserar dem. Arbetet visar också exempel på hur det går att använda sig av Internet i undervisningen och vilken inställning lärare i vår undersökning har till detta. Frågeställningarna vi arbetat med är: Vilka kompetenser skaffar sig unga genom sitt Internetanvändande? Hur används datorer och Internet i undervisningen? Hur ser lärare på Internet i undervisningen? Vilka användningsområden finns det för Internet i undervisningen? För att få svar på dessa frågor har vi bland annat gått ut med enkätundersökningar till elever och lärare i olika högstadieskolor vilka vi sedan kompletterat med en lärarintervju. För att se samband med tidigare forskning och olika teoretiska lärande perspektiv har arbetet lutats mot Vygotskij, Freinet och forskningsrapporter från bland annat KK-stiftelsen och Medierådet. Resultatet visar att unga utvecklar kompetenser inom en rad olika områden såsom teknik, texthantering, språk och sociala färdigheter. Med lärarnas pedagogiska kunskaper kan Internet vara ett redskap med stora möjligheter för lärande.

The use of smartphones, computers and tablets among teenagers in the ages of 13-16 are increasing and their time to read in their leisure time are decreasing. The aim of this study is to examine if the public libraries can increase this target group´s leisure reading with electronic media. To aquire this information, four questions were asked; what kind of reading comprehension does they have today? What kind of digital habits do they have? How do they use the library today? How can libraries increase the availability of electronic media for this target group? Group interviews were used to answer these questions and qualitative content analysis to analyze the empirical information. The theory used for analyzing the results were literacy. The conclusion is that their reading comprehension was depending on how much they read in school, on schedule. As long as they had reading on schedule they more often brought their books home to read. Most of them experienced that they didn´t get enough information about electronic media from the library and what they are offering. Most of them thought that they would use electronic media more if they got more information and education about it. The majority had used or used audio books. The supply of electronic media and above all e-books, in the public libraries are dependent of their budgets because the costs of e-books are still relatively expensive. A consequence is that the libraries tightens their supply instead of increasing it.

Ungas beslutsfattande kring utbildnings- och yrkesval blir allt svårare då valmöjligheterna av både yrken och studier ökar. Konsekvensen blir att inträdet till vuxenlivet förskjuts. Utbildning spelar en nyckelroll i en ständigt föränderlig värld där individen behöver förberedas för arbetslivet och framtiden, för att kunna möta utmaningarna som det för med sig. Statistik visar att allt färre 19-åringar påbörjar högskolestudier direkt efter gymnasieskolan och allt fler ungdomar väljer preliminära arbeten.    Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka bakomliggande orsaker till varför flera ungdomar väljer att inte läsa vidare på högskola direkt efter gymnasiet, och hur förberedda de känner sig för övergången till framtida utbildnings- och yrkesval. Våra frågeställningar i studien är: Varför har våra informanter valt att inte läsa vidare direkt efter gymnasiet? Vilka bakomliggande faktorer har påverkat våra informanters val till studier eller arbete? Den teoretiska grunden som vi valde att använda oss av var Hodkinson & Sparkes teori Careership och Law & Watts DOTS-modell. Några av begreppen som var användbara i analysen var kapital, habitus, handlingshorisont, beslutsfattande, möjlighetskunskap, lärande om övergångar och självkännedom. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex unga vuxna inom målgruppen 21–24 år som läst antingen samhälls- eller ekonomiprogrammet i gymnasiet.    Huvudresultatet av studien visar på flera bakomliggande faktorer som påverkar och bidrar till ungas beslutsfattande. Dessa kan sammanfattas som skolans stöd för valmöjligheter och begränsningar, påverkan av nätverk och uppväxtmiljö och påverkan av ekonomiskt kapital.

Ungas stora användande av digitala medier har på senare år visat sig tränga undan viktiga hälsofaktorer samt ökat psykisk ohälsa. De unga behöver föräldrars stöd för att hitta hållbara levnadsvanor som bidrar till god psykisk hälsa. Skolprogrammet ”Det syns inte” introducerar ”den mentala tallriksmodellen” för god psykisk hälsa. Syfte: Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om föräldrars perspektiv på sin roll i förhållande till de ungas digitala medieanvändande med utgångspunkt i skolprogrammet ”Det syns inte”. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats, genomfördes hösten 2023. Datainsamlingen baserades på sju djupintervjuer med föräldrar till elever i årskurs nio. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sammantaget visar resultaten att föräldrar i huvudsak intar en passivt observerande roll när det kommer till de ungas digitala medieanvändande. Resultaten visar den komplexitet som finns i föräldrarollen i relation till ungas digitala medieanvändande och kan beskrivas utifrån fyra huvudkategorier; vad föräldrar ser, reglering, familjelivet och den digitala världen. Komplexiteten hänger samman med föräldrars bristande insyn i de ungas digitala värld, de starka externa krafter som påverkar de unga och föräldrars hänsynstagande och överväganden i relation till sina tonåringar. Slutsatser: Föräldrar intar i huvudsak en passivt observerande roll när det kommer till de ungas digitala medieanvändande och ingriper inte om den unga utåt sett i övrigt verkar vara välfungerande. Detta förhållningssätt bidrar till ett gränslöst digitalt medieanvändande. De unga har inte en god balans i ”den mentala tallriksmodellen”, vilket ger sämre förutsättningar för en god psykisk hälsa. Genom bättre kunskap om hur digitala medier påverkar barn kan föräldrar tillsammans med de unga ta tillbaka kontrollen över det digitala användandet och möjliggöra hälsosamma val. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

No description available.

Studiens ämnesområde är ungdomars uppfattningar av sin nutid och framtid mot bakgrund av Coronapandemin under våren 2020. Syftet är att undersöka på vilket sätt ungdomars uppfattningar om sin livssituation och samhällets utveckling påverkas av pandemin. Studiens teoretiska ramverk utgår från Giddens (1996, 2003) samt Becks (1998) teorier om risk- samhället. Materialet utgörs av 58 gymnasieungdomars texter som publicerats på Nordiska Museets digitala minnessida. Ungdomarna är bosatta antingen i Stockholm eller mindre orter i Norrland. Studiens resultat visar att ungdomars uppfattningar påverkats av pågående pandemi i stor utsträckning. En begränsad vardag med inställda aktiviteter är återkommande, något som ungdomarna uppfattar som antingen begränsande eller befriande. Ungdomarnas uppfattningar präglas därtill mycket utav medias rapportering. Media ses både som en viktig källa till information och som ett bränsle för rädsla. Vad gäller framtiden rör sig ungdomarna på en skala mellan optimism och pessimism. Giddens fyra förhållningssätt till risksamhället framträder hos ungdomarna: pragmatiskt accepterande, bibehållen optimism, cynisk pessimism och radikalt engagemang. En positiv tilltro till framtiden framträder hos de ungdomar som också har en tilltro till samhällets nuvarande system eller enskilda individers möjlighet att påverka dem. En negativ tilltro till framtiden förekommer i större utsträckning hos de som också hyser en liten tilltro samhällets institutioner och politiker. Studiens resultat antas få betydelse i samhällskunskapsundervisningen då nuvarande situ- ation skapar frågor hos ungdomar om olika samhällssystem samt institutioners roll. Det är att betrakta som högst aktuella frågor i ett ämne vars undervisning syftar till att fostra engagerade och delaktiga samhällsmedborgare.

The study examines dance teachers' perceptions of how mental illness among adolescence can affect the role of teachers, what knowledge these teachers feel they have when they deal with these young people and where this knowledge comes from. Through semi-structured interviews which were analysed with thematic analysis and memo-writing, it emerged that the teachers feel that the role of the teacher is affected on a personal and professional level. They felt that they have the knowledge to deal with mental illness in adolescence but request more knowledge in the subject. The results of the study show the complex role of the teacher and indicate that teachers want more knowledge regarding mental illness among adolescents in order to better respond to these young people, but also that more research in the field is needed.

The purpose of this thesis is to examine how different approaches to children’s and young people’s reading appear in the journals Biblioteksbladet and Svenskläraren during the years 2016-2020. Biblioteksbladet addresses librarians whilst teachers are the target group of Svenskläraren. The two professions are chosen since they both work with reading promotion towards children and youths. The theoretical framework for this study is three different approaches to reading – the pragmatic, the traditionalistic and the emancipatory. By using both qualitative and quantitative methods, this study aims to investigate to what extent the different approaches appear in each journal. It also examines and shows examples of themes that occur when analysing the material. A common theme for the traditionalistic approach is promotion of literary classics. Language development is a frequent theme within the pragmatic approach and reading as a tool for developing norm criticism is a common theme for the emancipatory approach. This is the case for the articles in both journals. The results also show that the pragmatic and the emancipatory approaches dominate the articles in Biblioteksbladet during the selected years. In Svenskläraren, the result differs in that the pragmatic and the traditionalistic approaches nearly appear as often as each other. However, the emancipatory approach almost occurs as much as the traditionalistic and the pragmatic approaches combined. The differences in what the articles focus on might be a result of the fact that the two professions have different regulations and policy documents that govern what to focus on.

År 2020 sändes Utbildningsradions dokumentär Skrivglappet, vilken gav upphov till en diskussion kring om unga har blivit sämre på att uttrycka sig i text. I dokumentären hävdasatt lärare idag godkänner texter med lägre språklig kvalitet än tidigare. Kritiker menardock att det inte finns forskning som kan styrka att ungas skrivförmåga har försämrats. Denna studie syftar till att undersöka om lärare idag godkänner elevtexter med en lägre språkriktighetsnivå än tidigare. För att göra detta har antalet felstavningar, särskrivningar, sammanskrivningar, satsradningar samt meningsbyggnadsfel jämförts i elevtexter från år 2000 respektive år 2015 och 2017. Materialet består av 54 elevtexter från de nationella proven i Svenska B och Svenska 3. I studiens resultat går det inte att urskilja några statistiskt signifikanta skillnader mellan de olika årsgrupperna i fråga om de fyra första kategorierna. Däremot finns det skillnader i antal meningsbyggnadsfel. Det finns även en statistiskt signifikant skillnad i antal ord per mening.

This thesis aims to provide a deeper understanding of how collaboration between different authorities and organizations works in the capacity of solving problems. The empirical example that the study is based on is the collaborative process that aims to work with and improve the mental health of children and young people. The focus is on understanding the conditions and challenges that can occur within this type of work. Furthermore it strives to seek answers to how the theoretical dimension of collaboration relates to reality. To answer the research questions, the study uses concepts such as collaboration theory and qualitative method in the form of interviews.  Results show several prerequisites and challenges within the collaboration process that affects the mental health of children and young people. Communication is for example a tool that is used extensively, but which can also cause some difficulties within the joint work. It can also be stated that the collaboration process that has been investigated as a whole has a close connection to the theoretical account of how collaboration works. However, the interviewees' stories highlight some practical elements that are not part of the theoretical understanding of how collaboration works, for example that it can be challenging to create a routine and independent collaboration.