<p>In this essay I examine how the norm-critical material <em>”BRYT! ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet”</em> is used by Hyresgästföreningen in Stockholm in their education of personnel in the perspective of equalisation. I’ve mostly been interested in how the personnel who takes part in workshops about the material react and reflect in relation to the purpose of the material. How do they discuss about norms and the connection to discrimination and how do they look upon the power and responsibility that comes with power in relation to norms?  Earlier research in norm critical pedagogy and the critic of tolerans pedagogy perspective helps me to analyse how critical pedagogy stands above non-critical pedagogy in many perspectives.</p><p>By observing workshops and by interviewing personnels taking part in these workshops I’ve examined how they react on both the practical and theoretical parts of the material.</p><p>To summarise my examination I find the personnel who is educated in working with the material discover new experiences in knowledge and on how norms and discrimination functions. They explain that they have experienced knowledge about the connection between norms and discrimination and thereby how oppression could be counteracted and prevented.</p>

<p>I denna kvalitativa uppsats har syftet varit att få en förståelse av hur arbetslösa ungdomar kan uppleva sin situation. Datainsamlingen har skett genom tio intervjuer med arbetslösa ungdomar i åldrarna 20-25 år och som varit arbetslösa i minst tre månader. Två teoretiska perspektiv har använts vid analysen, Marie Jahodas deprivationsteori och Mikael Nordenmarks PEN-modell.</p><p>Resultaten av intervjuerna har vi valt att presentera i form av porträtt där vi försökt lyfta fram olika citat av ungdomarnas upplevelser av arbetslöshet. Genom porträtten kan man utläsa att ungdomarna upplever den ekonomiska situationen som svår. Att inte ha råd med ett eget boende och därmed bli kvarboende hos föräldrar, är en av konsekvenserna av arbetslösheten. Även upplevelser av stress, sömnsvårigheter, oro, tristess och en frustration över att bara gå hemma förekommer i ungdomarnas berättelser. Även skam är något som uppkommer i ungdomarnas berättelser, men då arbetslöshet är ett så vanligt förekommande fenomen i dagens Sverige är det dock nämnvärt att även upplevelser av inte känna någon skam alls förknippad med sin arbetslöshetssituation också förekommer i berättelserna.</p><p> </p> / <p>The purpose of this qualitative study has been to get an understanding of how unemployed young people can experience their situation. The data was collected through ten interviews with unemployed young people between ages 20-25 years and who had been unemployed during a time of at least three months. Two theoretical perspectives have been used for our analysis, Marie Jahoda´s deprivationtheory and Mikael Nordenmark´s PEN-model.</p><p>The results of the interviews have we presented through portraits. Trough citations we have tried to emphasize young people´s different experiences of unemployment. From the portraits you can deduce that the young people experience their economic situation as difficult. One of the consequences of unemployment was the lack of money required to move to an own place and therefore been forced to remain in their parental home. Even experiences like stress, sleeping difficulties, anxiety, drabness and a frustration of just being at home occur in their stories. Shame is also something that emerge in the interviews, but then unemployment is so commonly existent phenomena in today´s society it´s worth mentioning that experiences like not feel any shame at all of being unemployed, even existed in the young people´s stories.</p><p> </p>

<p>I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag användandet av kategoriseringar som grundar sig på etnicitet. Jag diskuterar även de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berättelser om deras liv och livssituation.</p><p>Först kommer det inledande kapitel där jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgångspunkter, vilka är; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ”hen”, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag även mina metodiska utgångspunkter och tillvägagångssätt. Här presenterar och beskriver jag också mina informanter och stadsdelarna jag fältarbetat i.</p><p>Under <em>Den situationella identiteten </em>problematiseras och diskuteras den situationella identiteten genom att visa på citat från mina informanter och hur de har talat om sig själva. Under detta kapitel visar jag hur informanternas etniska identitet skiftar beroende på vilka De andra i talet är, och att detta påverkar sin gruppidentitet, det vill säga Vi.</p><p>Efter det kommer jag in på diskussionen om <em>Offer- och Förövaridentiteter</em>. Här diskuterar jag Offrets vara eller icke vara, hur informanterna via sitt tal och min tillskrivning kan definieras som Offer under den rådande samhällsdiskursen. Jag problematiserar även Förövaridentiteten, vem som har rätt till definition och hur ambivalent Offret är i denna relation. Dessutom problematiserar jag Förövarens yrkesroll och densammas Offeridentitet.</p><p>I det fjärde och avslutande kapitlet samlar jag ihop trådarna, diskuterar, sammanför och problematiserar det jag i de tidigare kapitlen tagit upp. Jag kommer in på integration, alienation och vad Södertälje kommun bör arbeta med och fundera över. Denna del i uppsatsen är fristående från ett specifikt ämne och hanterar snarare både den situationella identiteten samt Offer- och Förövaridentiteten under samma diskussion.</p>

I denna kvalitativa uppsats har syftet varit att få en förståelse av hur arbetslösa ungdomar kan uppleva sin situation. Datainsamlingen har skett genom tio intervjuer med arbetslösa ungdomar i åldrarna 20-25 år och som varit arbetslösa i minst tre månader. Två teoretiska perspektiv har använts vid analysen, Marie Jahodas deprivationsteori och Mikael Nordenmarks PEN-modell. Resultaten av intervjuerna har vi valt att presentera i form av porträtt där vi försökt lyfta fram olika citat av ungdomarnas upplevelser av arbetslöshet. Genom porträtten kan man utläsa att ungdomarna upplever den ekonomiska situationen som svår. Att inte ha råd med ett eget boende och därmed bli kvarboende hos föräldrar, är en av konsekvenserna av arbetslösheten. Även upplevelser av stress, sömnsvårigheter, oro, tristess och en frustration över att bara gå hemma förekommer i ungdomarnas berättelser. Även skam är något som uppkommer i ungdomarnas berättelser, men då arbetslöshet är ett så vanligt förekommande fenomen i dagens Sverige är det dock nämnvärt att även upplevelser av inte känna någon skam alls förknippad med sin arbetslöshetssituation också förekommer i berättelserna. / The purpose of this qualitative study has been to get an understanding of how unemployed young people can experience their situation. The data was collected through ten interviews with unemployed young people between ages 20-25 years and who had been unemployed during a time of at least three months. Two theoretical perspectives have been used for our analysis, Marie Jahoda´s deprivationtheory and Mikael Nordenmark´s PEN-model. The results of the interviews have we presented through portraits. Trough citations we have tried to emphasize young people´s different experiences of unemployment. From the portraits you can deduce that the young people experience their economic situation as difficult. One of the consequences of unemployment was the lack of money required to move to an own place and therefore been forced to remain in their parental home. Even experiences like stress, sleeping difficulties, anxiety, drabness and a frustration of just being at home occur in their stories. Shame is also something that emerge in the interviews, but then unemployment is so commonly existent phenomena in today´s society it´s worth mentioning that experiences like not feel any shame at all of being unemployed, even existed in the young people´s stories.

The purpose of the study is to explore how social workers work with youths that seek financial assistance and what importance gender plays in this process. The participants were six female social workers that work with financial assistance. They were interviewed and had to reflect over a case, where the client where either male or female. The results was analyzed and compared in relation to social constructive theory and gender theory. The study shows that social workers work in two parallel processes, when they decide about financial assistance and other help benefits, the formal and the intuitive. In the formal process the social workers don’t give gender any importance in how they reflect about their work and the clients. In the same time way they think differently about male or female clients in a more intuitive manner. The differences that are done can be related to gender stereotypes. The male client is thought of being responsible and active and the female client is viewed as a passive victim. These ideas creates different practices against men and women, where the female would be given psychological aid and the male would be given work related support. These practices reproduces traditional conceptions of both sexes and can therefore create different possibilities for young men and women that contact the social welfare system for financial assistance.

A qualitative study is presented concerning children’s participation in the local decisionmaking in Swedish municipalities. The study also aims at finding out what are considered to be successful factors and obstacles connected to the implementation of children’s participation in local decision-making. The study contains a summary of the convention on the rights of the child, focusing on article 12, as well as previous research findings concerning children’s participation and factors enabling respectively hindering participation. Method has been interviews with a purposive sample of politicians, civil employees and children from municipalities regarded as prominent in their work with children’s participation. Either through a formal or informal implementation model. The results have been analysed in the light of Roger Hart’s eight-step “ladder of children’s participation“, where position one is considered Manipulation from adults and position eight is Child-initiated and shared decisions with adults. The results show that the investigated municipalities are considering the voice of the children in the local decision-making. Depending on different variables in focus, the position on Hart’s ladder varies between four and seven. The study concludes that successful implementation of children’s participation in local decision-making commands parallel work with organizational structures, systematic and adult’s attitudes.

In this essay I examine how the norm-critical material ”BRYT! ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet” is used by Hyresgästföreningen in Stockholm in their education of personnel in the perspective of equalisation. I’ve mostly been interested in how the personnel who takes part in workshops about the material react and reflect in relation to the purpose of the material. How do they discuss about norms and the connection to discrimination and how do they look upon the power and responsibility that comes with power in relation to norms?  Earlier research in norm critical pedagogy and the critic of tolerans pedagogy perspective helps me to analyse how critical pedagogy stands above non-critical pedagogy in many perspectives. By observing workshops and by interviewing personnels taking part in these workshops I’ve examined how they react on both the practical and theoretical parts of the material. To summarise my examination I find the personnel who is educated in working with the material discover new experiences in knowledge and on how norms and discrimination functions. They explain that they have experienced knowledge about the connection between norms and discrimination and thereby how oppression could be counteracted and prevented.

This study aims to examine how adolescents with diabetes describe and value their experience of participating in a support group and how they describe the issues of being a teenager with diabetes. This is a qualitative study and we have interviewed three young women who have been participating in a support group. The results of the interviews were analyzed through a phenomenological method and then compared to earlier research and interpreted through symbolic interactionism and Erikson's development-theory, which were our theories of choice. Our findings support earlier research when stating that support groups are important and necessary for adolescents with chronic illnesses. Our interviewees stated that they think that one of the most important benefits of support groups is to meet other people in their situation; same age and same chronic illness.

I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag användandet av kategoriseringar som grundar sig på etnicitet. Jag diskuterar även de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berättelser om deras liv och livssituation. Först kommer det inledande kapitel där jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgångspunkter, vilka är; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ”hen”, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag även mina metodiska utgångspunkter och tillvägagångssätt. Här presenterar och beskriver jag också mina informanter och stadsdelarna jag fältarbetat i. Under Den situationella identiteten problematiseras och diskuteras den situationella identiteten genom att visa på citat från mina informanter och hur de har talat om sig själva. Under detta kapitel visar jag hur informanternas etniska identitet skiftar beroende på vilka De andra i talet är, och att detta påverkar sin gruppidentitet, det vill säga Vi. Efter det kommer jag in på diskussionen om Offer- och Förövaridentiteter. Här diskuterar jag Offrets vara eller icke vara, hur informanterna via sitt tal och min tillskrivning kan definieras som Offer under den rådande samhällsdiskursen. Jag problematiserar även Förövaridentiteten, vem som har rätt till definition och hur ambivalent Offret är i denna relation. Dessutom problematiserar jag Förövarens yrkesroll och densammas Offeridentitet. I det fjärde och avslutande kapitlet samlar jag ihop trådarna, diskuterar, sammanför och problematiserar det jag i de tidigare kapitlen tagit upp. Jag kommer in på integration, alienation och vad Södertälje kommun bör arbeta med och fundera över. Denna del i uppsatsen är fristående från ett specifikt ämne och hanterar snarare både den situationella identiteten samt Offer- och Förövaridentiteten under samma diskussion.

HIV/AIDS is widely spread in Zambia. Numerous organizations work to disseminate information about how individuals can prevent themselves and others from infection. Youth Vision Zambia (YVZ) is a non- governmental organization that works from Lusaka, Zambia to increase knowledge about sexual reproductive health and rights among young people aged 10-24. This qualitative case study explores which means of communication strategies YVZ uses to reach and inform their target group about Sexual Reproductive Health and Rights (SRHR) by interviewing staff working for the organization. A qualitative survey was also conducted where 29 respondents belonging to the target group answered questions regarding the information about SRHR they have received from YVZ, how they were reached and if they find the work of YVZ of importance. In order to also get a perception about the interpersonal communication channels YVZ use I attended four meetings arranged for young people where the purpose was to discuss sexual health related issues conducting participant observations. In addition, YVZ put an extensive effort on providing an SMS-short code system which allows people to send questions related to SRHR and in turn get answers from a YVZ councilor. The aim was to seek answers to whether the users had found the SMS service useful or not. The results show a variety of different communication tools that YVZ uses in their daily work and in the light of previous research on communication for development and social change and health communication an analysis was carried out. / HIV/AIDS har stor spridning I Zambia. Ett flertal organisationer jobbar med att sprida information om hur individer kan förhindra sig själva och andra att bli smittade. Youth Vision Zambia (YVZ) är en icke- statlig organisation som verkar i Lusaka, Zambia och jobbar för att öka kunskapen om sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland unga människor i åldrarna 10-24 år. Denna kvalitativa fallstudie utforskar vilka typer av kommunikationsstrategier YVZ använder sig av för att nå ut till samt informera deras målgrupp om dessa områden. För att göra detta intervjuades personal som jobbar på organisationen. Studien ämnar också undersöka hur ungdomar som tagit del av YVZ’s information uppfattar den, om de anser den värdefull samt hur de fick kännedom om deras arbete, detta gjordes genom att utforma en kvalitativ enkät. 29 enkäter var det som i slutändan användes till sammanställningen av resultat och genomförandet av analys. YVZ jobbar även till stor grad med interaktiv kommunikation i deras arbete i att informera och engagera ungdomar vilket styrde intresset till att även genomföra deltagarobservationer. Vid fyra tillfällen blev således dessa observationer genomförda. Vidare lägger YVZ stor vikt vid att kommunicera via mobiltelefoni vilket visar sig genom deras short message system (SMS) där de erbjuder tjänsten att genom att skicka ett SMS till ett kortnummer innehållande frågor rörande SRHR och genom att göra det få svar och råd från personal från YVZ. Detta resulterade i att en SMS-enkät skickades ut innehållande endast en fråga med syfte att ta reda på om användare av tjänsten har funnit den värdefull eller ej. Resultaten som framkommit genom att tillämpa dessa metoder visar på en variation av kommunikationskanaler som YVZ använder sig av i deras dagliga arbete och i ljuset av litteratur som belyser kommunikation för utveckling och social förändring and hälsokommunikation så lägger denna studie fram en analys angående dessa.