Denna studie undersöker hur forskningsområdet “skäl att personer stannar i ett våldsamt förhållande” ser ut, vilka kunskapsluckor det finns i området och beskriver vilka samhällsgrupper det behövs mer forskning om. Genom en scoping review kartlägger denna studie hur långt forskningen kommit och vad vi idag vet om anledningar till att heterosexuella män och kvinnor, HBTQI-personer, unga och äldre stannar i en våldsam relation. I studien presenteras internationell forskning som är avgränsad till en västerländsk kontext. Studien använder sig av en tematisk analys för att undersöka om det finns likheter och skillnader i forskningen kring de utvalda grupperna. Socialkonstruktionism, paradigm och fält används som teoretiska begrepp i syfte att undersöka potentiella förklaringar till varför forskningsområdet ser ut som det gör. Analysen kommer fram till att samhällsdiskursen kring våld, sättet som forskningen utformas samt forskningens aktörer och finansiering påverkar hur forskningsområdet ser ut och den kunskap vi idag har om anledningar att olika grupper stannar i en våldsam relation. Resultatet av studien visar att det finns en kunskapslucka i forskningen och att det saknas forskning om varför andra grupper än heterosexuella kvinnor stannar i en våldsam relation. Forskningen som beskriver anledningar att män i heterosexuella förhållande, HBTQI-personer, unga och äldre stannar i ett våldsamt förhållande är knapp och behöver utvecklas för att samhället ska kunna förstå och hjälpa dessa personer på ett adekvat sätt.

Introduktion: Cerebral pares är en obotlig sjukdom som kan medföra en del begränsningar iett barns liv. Sjukdomens svårighetsgrad kan påverka familjen och barnets liv som kanmedföra utmaningar både i vardagen och i mötet med vården. Genom att studera föräldrarsupplevelse kan sjuksköterskan skapa förståelse för dessa familjers situation och erbjuda hjälputifrån barnets behov. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av möten med vården när de söker vård för barnoch ungdomar mellan 11–17 år, med en cerebral pares skada. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes för att besvara studiens syfte.Vetenskapliga artiklar söktes och inkluderades från databaserna PubMed och CINAHL. Sexartiklar med kvalitativ ansats valdes ut och sammanställdes. Resultat: Föräldrars upplevelser av mötet med vården var kopplade till tidigare erfarenheterav bemötande och graden av delaktighet inom vården, vilket kunde leda till positiva ellernegativa upplevelser. Föräldrars roll och närvaro i barnets liv visade sig vara betydelsefull.Föräldrarna hade en stöttande och skyddande roll när det kom till barnets behov ochrättigheter. Slutsats: Föräldrarna upplevde brist på förståelse för deras erfarenheter kring sina barnssjukdom. Barnsjuksköterskor bör utifrån barnets behov och önskemål arbeta för enfamiljcentrerad vård och inkludera hela familjen i barnets vård / Introduction: Cerebral palsy is an incurable disease that can entail certain limitations in a child's life. The severity of the disease can impact both the family and the child's life, leading to challenges in daily life and encounters with healthcare. By studying parents' experiences, nurses can gain an understanding of these families' situations and offer assistance based on the child's needs. Aim: To describe parents' experiences of encounters with healthcare when seeking care for children and adolescents aged 11–17 with cerebral palsy. Method: A literature study was conducted to address the study's objective. Scientific articles were searched and included from the PubMed and CINAHL databases. Six articles with a qualitative approach were selected and compiled. Results: Parents' experiences of encounters with healthcare were linked to past experiences of treatment and the level of involvement in healthcare, which could result in positive or negative experiences. Parents' role and presence in the child's life were found to be importance. Parents had a supportive and protective role when it came to the child's needs and rights. Conclusion: Parents felt a lack of understanding regarding their experiences concerning their children's illness. Pediatric nurses should work towards family-centered care based on the child's needs and preferences, involving the entire family in the child's care

Forskning visar att psykisk ohälsa bland barn och ungdomar som grupp har ökat sedan flera årtionden. Studier visar att psykisk ohälsa ofta börjar under tidiga utvecklingsfaser i livet och särskilt under ungdomsåldern och därför motiverar det tidiga och förebyggande insatser. Det finns stora utmaningar vid vård för psykisk hälsa och ohälsa för ungdomsgruppen vad gäller tillgång till vård med god kvalitet. Mycket av forskning på vård för unga utgår från vuxnas perspektiv och det framkommer bristande evidens gällande behandlingar för ungdomsgruppen. Ungdomars perspektiv behövs för att kvalitetssäkra vården. Det finns lite forskning inom området och därför syftar denna studie att bidra till ungdomars perspektiv på vård för psykisk hälsa och ohälsa. Frågeställningarna undersökte behov, förväntningar och på vilket sätt ungdomar önskar kontakt med vård för psykisk hälsa och ohälsa. För att undersöka detta har kvalitativ intervjumetod genomförts med åtta ungdomar, mellan 16–17 år. Resultatet behandlades/bearbetades med hjälp av kvalitativ tematisk analys och där det framkom teman som visar på att ungdomar önskar mer kunskap om vård och psykisk hälsa och ohälsa. Ungdomarna påvisar behov av tillgänglig och individuellt anpassad vård med delaktighet och valmöjlighet som främjar självständighet. Ungdomarna förväntar sig god kvalitet på vård, vård i tid, vård med rätt kompetens, bra bemötande och vård på rätt vårdnivå. Det finns fortsatta utmaningar att på samhällsnivå ge ungdomar stöd, behov av samverkan med och mellan vårdinstanser samt fortsatt forskning på området. / Research shows that mental illness among children and young people as a group has been increasing for several decades. Studies show that mental illness often begins during early developmental phases of life and especially during adolescence and therefore justifies early and preventive interventions. There are major challenges in mental health care for the adolescent group in terms of access to good quality care. Much of the research on care for young people is based on the perspective of adults and there is a lack of evidence regarding treatments for the adolescent group. Young people's perspectives are needed to ensure the quality of care. There is little research in the field and therefore this study aims to contribute to young people's perspectives on mental health care. The questions examined needs, expectations and in what way adolescents want contact with care for mental health. To investigate this, a qualitative interview method has been conducted with eight young people, between 16-17 years old. The results were processed with the help of qualitative thematic analysis and there were themes that show that young people want more knowledge about health care and mental health. The adolescents demonstrate a need for accessible and personalized care with participation and choice that promotes independence. Young people expect good quality care, care in time, care with the required competencies, good treatment and care at the right level. There are continued challenges in providing support to young people at the societal level, the need for collaboration with and connections between healthcare institutions and continued research in the area.

Introduktion: Få barn i dag når rekommendationerna för fysisk aktivitet och ges inte möjligheten att ta del av de positiva effekter som kan erhållas av daglig fysisk aktivitet. Organisationer på global och nationell nivå har satt upp mål för att öka barn och ungdomars fysiska aktivitetsnivå. Dessa mål kan barn och ungdomar nå på olika vis, bland annat i skolan. Men i skolan ligger fokuset på skolprestationer och inte barnens hälsa. En skolfysioterapeut skulle kunna aktivera barnen för att nå de dagliga rekommendationerna, trots det finns det idag ett begränsat antal skolfysioterapeuter som är verksamma i landet.    Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur fysioterapeuter inom elevhälsan ser på sin yrkesroll och de arbetsområden de har i elevhälsan.    Metod: Studien var av kvalitativ design där fem fysioterapeuter intervjuades. De arbetar eller har arbetat som skolfysioterapeut under de senaste 12 åren. Semistrukturerade intervjuer spelades in via kommunikationsprogrammet Zoom och materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.    Resultat: Resultatet visade att skolfysioterapeuterna har brutit sig in på en ny arena. Arbetet kunde vara sårbart eftersom skolpersonalen och skolfysioterapeuten överlag hade varierande synsätt kring eleverna. De båda parterna var överens om att en jämlik skola för eleverna var viktig där goda samarbeten kunde skapa möjligheter till fina resultat.    Slutsats: Skolfysioterapeuterna upplevde att de behövdes i skolan och kan komplettera skolans professioner med nödvändig kunskap för att eleverna ska få den hjälp de är i behov av. De hade många olika arbetsområden och upplevde sig kunna bidra till elevhälsan som arbetar hälsofrämjande och förebyggande för att nå jämlik skola för alla elever.

Två av tio barn och ungdomar når rekommendationen för fysisk aktivitet och den fysiskaaktiviteten minskar med ökande ålder. Då barn och ungdomar spenderar mycket tid i skolanfinns det möjlighet att genom tidiga insatser redan under skolgången lägga grunden förelevernas aktiva vanor. En skolmiljö som främjar fysisk aktivitet kombinerat med aktiv lek ochfritid ger förutsättningar för en hälsosam utveckling och uppväxt för barn och ungdomar. Syftetmed studien var att undersöka lärarstudenters tankar kring att jobba med rörelse i skolan.Frågeställningarna var därför; vad ser de för utmaningar med att jobba med rörelse i skolan, vadhar de för idéer och strategier för att öka rörelse i skolan och vad får de lära sig om rörelse undersin utbildning till lärare. Datainsamlingen omfattade tre semistrukturerade intervjuer med tvåfokusgrupper och en enskild intervju. Totalt intervjuades elva lärarstudenter. Materialetanalyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Studien resulterade i tre kategorier: Informationkring rörelsens roll i skolan efterfrågas, Rörelse i skolan ger olika effekter och Strategier för attöka rörelse kräver flexibilitet. Slutsatsen var att lärarstudenterna ser positivt på att jobba medrörelse i skolan men de efterfrågar kunskap om hur och när rörelse ska appliceras för att det skagagna eleverna på bästa möjliga sätt.

Obesitas hos barn är ett allt vanligare folkhälsoproblem i dagens samhälle och kan leda till allvarliga konsekvenser för barnets hälsa. Barn som tillhör socioekonomiskt svaga grupper samt barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning drabbas i högre utsträckning än andra barn. Föräldrarna är viktiga för barn och således även i behandlingen. Kombinerad levnadsvanebehandling av obesitas hos barn är en effektiv behandlingsmetod. Behandlingen utformas i ett multidisciplinärt team av olika kompetenser och syftar på beteendeförändringar och varaktigt ändrade vanor kring kost och fysisk aktivitet. Följsamheten till behandlingen är låg och kunskap saknas om familjens upplevelse av kombinerad levnadsvanebehandling. Barnsjuksköterskan har en viktig roll i det multidisciplinära teamet och bör arbeta familjecentrerat utifrån familjens behov. Syftet med aktuell litteraturöversikt har varit att belysa familjens upplevelse av kombinerad levnadsvanebehandling vid obesitas hos barn och ungdomar. Metoden som använts är en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats där tretton artiklar baserade på kvalitativ metod ingått. Datamaterialet insamlades från tre databaser som därefter kvalitetsgranskats med kvalitetsgranskningsverktyget CASP. Dataanalysen genomfördes utifrån en tematisk analysmetod för att få fram gemensamma teman utifrån studiens syfte. Resultatet visade att obesitas hos barn är en komplex sjukdom som kräver en mångsidig behandling. I resultatet framkommer att familjen är i behov av en individanpassad vård, att det fanns ett stort behov av psykologiskt stöd och vikten av att hela familjen inkluderas i behandlingen. Resultatet kan bidra med kunskap om hur vården bättre kan anpassas efter familjens behov och därmed bidra till en ökad följsamhet av den kombinerade levnadsvanebehandlingen.

Studien undersökte skolkuratorers uppfattningar om det suicidpreventiva arbetet i högstadieskolor. Syftet var att identifiera verkningsfulla metoder och utmaningar. Genom kvalitativa intervjuer med sex skolkuratorer framkom att relationsskapande, samverkan och kunskap är centrala för effektiv suicidprevention. Informanterna betonade vikten av starka relationer med elever och samarbete med skolpersonal för tidiga insatser. De största utmaningarna var resursbrist, bristande kunskap och föräldrainvolvering.  Känsla av Sammanhang användes som teoretiskt ramverk för att analysera hur skolkuratorer hanterar sitt arbete. Resultaten visade att en hög grad av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet hos skolkuratorerna främjar deras suicidpreventiva insatser. Studien avslutades med förslag på hur skolor kan förbättra sina insatser genom att stärka personalens kompetens och öka resurserna för elevhälsan. / The study explored school counselors' perceptions of suicide prevention work in secondary schools. The aim was to identify effective methods and challenges. Through qualitative interviews with six school counselors, it was found that relationship building, collaboration, and knowledge are crucial for effective suicide prevention. The respondents emphasized the importance of strong relationships with students and cooperation with school staff for early interventions. The biggest challenges were resource shortages, lack of knowledge, and parental involvement. Sense of Coherence was used as the theoretical framework to analyze how school counselors manage their work. The results showed that a high degree of comprehensibility, manageability, and meaningfulness among the school counselors enhances their suicide prevention efforts. The study concluded with suggestions on how schools can improve their efforts by strengthening staff competence and increasing resources for student health services.

<p>The purpose of this study was to increase knowledge about what the lives of the unemployed youth of immigrant background looks like, and what the views of the unemployed young people are about work and employment. The study is a qualitative study where the empirical material is based on interviews with seven unemployed immigrant youth between the ages of 19 and 25 years. A study where the central questions was to explore how the informants' living conditions and identity are affected by being unemployed. The other issues aimed at how informants background affected their ability to enter the labour market, and the job expectations the informants had about the future and the Swedish labour market. Empirin have been analyzed with regard to methodology tool based theory, as well as theoretical starting points, such as social capital, formal and informal channels, ethnicity and stigma theory. The result is shown in five different disciplines on the basis of informants experiences of the situation they are in. These topics are <em>The unemployment and welfare</em>, <em>The social network's importance</em>, <em>The foreign name the obstacles</em>, <em>The road to the labour market</em> and finally, <em>The social environment</em>. The results show that informants welfare was affected in a destructive way when informants experienced a lack of employment. Informants perceived that the social network's importance was very prominent in the labour market, which proved, however, that informants social networks were very limited and without a resource for them. The result also shows that the majority of informants had been discriminated against by employers. A crucial factor for this form of discrimination were informants background and the foreign name. Road to the labour market was perceived stressful when the economic situation in the country was unstable and in decline. The results suggest that the informants had to lower their job expectations when they could not change the situation. Moreover, it appeared to indicate that ambient performances that immigrant segregated areas are perceived as socially vulnerable, both as a social problem for society. Informants self-image was negatively affected by the social environment perceptions of immigrants segregated neighbourhoods, which were seen by informants as a contributing factor that made their job opportunities more difficult.</p>

<p><p>Studien avser undersöka hur unga Jehovas vittnen håller sin tro övertygande. Frågeställningar har varit hur de hanterar den mångfald av världsuppfattningar, värderingar och normer som inte är förenliga med Jehovas vittnens lära, hur deras tro bekräftas kontinuerligt samt om de upplever sig skilda från den icke-troende världen. Tre unga Jehovas vittnen har intervjuats för denna studie. Deras svar har relaterats till vad tidigare forskning och sociologiska teorier säger om att hålla tro övertygande, att vara ung och religiös samt om att vara ett Jehovas vittne. Frågeställningar och syfte besvaras genom ett flertal faktorer som träder fram i studien: församlingen utgör en starkt normbildande primärgrupp och utgör en stabil plausibilitetsstruktur. Ungdomarna begränsar sina sociala relationer till främst inom rörelsen. De bekräftar sin tro offentligt genom kyrklig aktivitet. Det framstår som att tron blir övertygande genom att rörelsens normer kommer först för alla vittnen, vilket bygger upp en varaktig plausibilitetsstruktur.</p></p>

<p>The aim with this study was to learn about the experiences of field workers and welfare officers in the field of possible self-harm behavior among young people.Our problem was: Do field workers and welfare officers treat young people with deliberate self-harm differently and - How do field workers and welfare officers describe deliberate self- harm?</p><p>Our study was conducted through qualitative semistructured interviews with twelve interviewee’s.The result of this study shows that there is a difference in how young people with self-harm behavior are being treated - based on their gender.One possible cause for this result could be the old tradition mindset of viewing boys and girls differently – and thus, treating them differently when they seek help.Our study shows there is a possibility of treating boys and girls differently – which shows that we made a thought-provoking point</p>