Elever på yrkesprogram har svårt att se relevansen av matematiken för sitt framtida yrke. För att matematik ska anses vara relevant för eleverna måste den vara meningsfull och användbar. Eleverna måste se hur de kan använda matematiken i sitt yrke. Ett sätt att öka relevansen är att arbeta med infärgade uppgifter. Studier visar att innehållet måste knytas an till verkligheten och vara praxisnära. Denna fallstudie undersöker hur relevanta och autentiska infärgade uppgifter är. Studien genomförs på frisörprogrammet, där en infärgad uppgift analyseras utifrån kriterier för autenticitet. En matematiklärare och en frisör intervjuas och svaren analyseras. Resultaten visar att den infärgade uppgiften inte är relevant. Matematiklärare behöver samarbeta mer med yrkesverksamma för att göra uppgifter mer autentiska.

Uppsatsen behandlar bevisvärderingen av medtilltalades uppgifter. Närmare bestämt behandlas situationen då en medtilltalad erkänner egen skuld och anger andra medtilltalade som skyldiga. De medtilltalade som pekas ut nekar dock till brott. En rättsfallsstudie utförs vilken visar att domstolarna inte använder någon enhetlig systematik när de bedömer bevisvärdet av medtilltalades uppgifter. Istället utförs bedömningarna ostrukturerat och partiskt. Bland annat bedöms angivarnas utsagor ingående medan de utpekades utsagor bedöms mindre ingående eller inte alls. Viss bevisnings relevans för frågan om de utpekades skuld överskattas och övervärderas, och osäkra bedömningar utförs där domstolarna söker utröna om angivaren har motiv att felaktigt ange de medtilltalade. Bevisvärderingsproblemen innebär en stor risk för materiellt felaktiga domar, särskilt felaktigt fällande sådana, vilket inte är rättssäkert. Stödbevisning krävs enligt studien för att fälla de medtilltalade som pekas ut, men vad den ska avse skiljer sig åt. Enligt HD krävs stödbevisning avseende angivarens uppgift om de utpekade personernas skuld. Majoriteten av underrätterna kräver dock endast stödbevisning för någon del av angivarens utsaga, som inte behöver röra de utpekades skuld. Det innebär att medtilltalade som pekas ut döms för brott, trots att den enda bevisningen mot dem i praktiken består av angivarens utpekande och stödbevisning för exempelvis angivarens egen skuld. Att anta att hela angivarens utsaga är sann när den endast stöds av annan bevisning i vissa delar utgör en felkälla, kallad smittoeffekten. Även detta riskerar att leda till materiellt felaktiga domar och bidrar till rättsosäkerhet. Jag anser att det bör krävas stödbevisning för de utpekade medtilltalades skuld för att döma dessa. De osäkra bedömningarna av angivarens motiv att ange de medtilltalade skulle då bli mindre centrala för bevisvärderingen och risken att bedömningen påverkas av smittoeffekten skulle minska. På så vis skulle avgörandena i dessa situationer bli mer rättssäkra. En sådan lösning överensstämmer med HD:s praxis. För att lösa de övriga problem som rättsfallsstudien påvisar måste bevisvärderingen utföras strukturerat. I syfte att säkerställa en strukturerad bevisvärdering har jag skapat en bevisvärderingsmodell, som är särskilt anpassad till situationen då en medtilltalad erkänner egen skuld och anger andra medtilltalade som skyldiga. Om denna modell används minskar risken för materiellt felaktiga domar och rättssäkerheten förbättras.

Det här arbetet undersöker hur bildlärare arbetar med uppgiftskonstruktion inom kategorierna öppna och stängda uppgifter, samt hur de uppgifterna är designade för att möta hela klassens behov oavsett variation av kunskap bland eleverna. Utöver detta undersöks hur lärarna arbetar med anpassningar och justeringar under konstruktionen av uppgifterna, under lektionen samt efter användning. Detta har undersökts utifrån frågeställningarna ”Hur konstruerar, anpassar och tillämpar bildlärare uppgifter med öppen respektive stängd karaktär?” och ”På vilka sätt kan uppgifter av mer öppen respektive stängd karaktär fungera i bildundervisning för elever med varierande kunskapsnivåer?” För att uppnå det har fyra intervjuer med bildlärare från högstadiet och gymnasiet utförts, för att sedan analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv utifrån koncepten proximala utvecklingszonen och mediering, då de båda relaterar till hur elever utvecklar sina förmågor, sin kunskap och sin förståelse. Resultatet presenterar lärarnas erfarenheter och åsikter om hur de har arbetat med uppgifter genom åren, samt deras förståelse av hur uppgiftskonstruktionen påverkar elevernas inlärning.

This bachelor thesis examines research support services at three SwedishUniversity Libraries. Three methods are used, aiming at capturingdifferent aspects of the support services. The quantitative methods are textanalysis (word count) based on the libraries annual reports and aquestionnaire aiming at mapping the services. In addition, a qualitativecontent analysis is performed, based on semi structured interviews withthree informants, one at each of the university libraries. The results showthat the libraries have developed support services for all stages in aresearch process, however differently. The three libraries seem to havesome distinctive features in their research support services that areconsistent with each university's profile. Based on the perspective ofJoacim Hansson's theory about library discourse versus library practice,and his and Krister Johannesson's dimensions proactive versus reactive,the thesis also discusses how these features are expressed by theinformants and how the different views influence and are influenced bythe typical features of the university and the library research supportservices.

Det står i läroplanen och styrdokument att olika typer av undervisningsmetoder och uppgifter som kan användas vid matematikundervisning för att öka intresset för matematikämnet och elevernas inlärning. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka lärares erfarenhet av verklighetsanknuten matematikundervisning och lärarnas åsikter om elevernas attityd och inlärning. Studien genomfördes genom intervjuer med lärare och analyserades utifrån en teori om tillämpningar av samspelet mellan matematik och vardagslivet. Resultaten visar att verklighetsanknutna uppgifter och laborativ samt interaktiv undervisning väcker elevernas intresse för matematik och kan hjälpa eleverna att förstå matematiska begrepp och använda detta i vardagslivet.

Historiska talsystem är sedan den nya läroplanen trädde i kraft 2011 en del av kursplanen i matematik. Det betyder i sin tur att läromedel som har för avsikt att spegla kursplanen i matematik säkerligen kommer ha uppgifter relaterade till exempelvis det babyloniska talsystemet eller det egyptiska talsystemet för att nämna ett par. Den här läromedelsanalysen har för avsikt att utforska just den här typen av uppgifter. Vad är utmaningen i uppgifterna? Hur kan dessa uppgifter utveckla elevers matematiska förmågor? Dessa två frågor är utgångspunkten för den här studien. Genom att kvalitativt undersöka fyra läromedel för årskurs 4 till 6 presenteras olika typer av uppgifter och vad de kan erbjuda elever gällande just utmaningar och matematiska förmågor.    Läromedlen som analyseras är fyra böcker som förekommer i svenska skolor; Pixel 5a, Eldorado 6b, Koll på matematik 6b samt Mera favoritmatematik 6a. Ett brett spann av uppgifter analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk om konceptuella och kreativa utmaningar (Jäder, 2019; Lithner, 2008). I läromedlen finns det många liknande uppgifter men också många som skiljer sig åt vilket öppnar upp för olika typer av både konceptuella och kreativa utmaningar. Olika typer av uppgifter gör också att olika förmågor kan utvecklas. Vissa uppgifter har både potentialen att utmana elever konceptuellt och/eller kreativt, men också potentialen att utveckla de matematiska förmågorna. Den avgörande faktorn för huruvida de olika matematiska förmågorna kan utvecklas är oftast mängden information eller instruktioner som eleven ges av läromedlet. / Historical number systems are since 2011, when the new curriculum was introduced, part of the mathematical subject. That means that educational mathematical workbooks that intend to contain what is in the course plan surely will include tasks related to the Babylonian or the Egyptian number systems, for instance. The purpose of this analysis is to explore tasks of this subject. What is the challenge of these tasks? How can these tasks develop the mathematical skills of pupils? These are the two questions this study seeks to answer. Through a qualitative analysis of four different workbooks for year 4 to 6, various tasks are presented in terms of challenges and possibilities.   The four analysed workbooks are all used in Swedish schools; Pixel 5a, Eldorado 6b, Koll på matematik 6b (Understanding mathematics) and Mera favoritmatematik 6a (More favorite mathematics). A wide range of tasks are analysed with a theoretical framework concerning conceptual and creative challenges (Jäder, 2019; Lithner, 2008). There are many similar tasks but also many different and unique ones which allows for different kinds of challenges and possibilities to develop mathematical skills. Some tasks have the potential to both challenge students conceptually and/or creatively but also develop their mathematical skills. The deciding factor whether a task has the potential to develop students’ mathematical skills is usually the amount of information or instructions provided by the workbook.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares perception av matematisk problemlösning i årskurs F-3 samt hur lärare strukturerar upp sin undervisning och på vilket sätt de väljer problemlösningsuppgifterna. För att besvara studiens forskningsfrågor utfördes en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare. Resultatet av studien påvisar att lärarna strukturerar upp sin undervisning i tre olika faser, dock finns det både likheter och olikheter i faserna. Gemensamt för majoriteten av lärarna är att de organiserar så att samarbete och kommunikation har ett naturligt inslag i undervisningen, trots att lärarnas definition av matematisk problemlösning i vissa avseende avviker från varandra samt forskning. Vidare påvisar resultatet att lärarna förespråkar att eleverna använder sig av konkret material/ rita som problemlösningsstrategier. Problemlösningsuppgifterna som eleverna arbetar med väljs främst ur läroböcker i samband med det matematiska området som är aktuellt, vilket kan medföra att problemen övergår till att vara rutinuppgifter.

The purpose of the present thesis is to investigate the interaction between the branches in the different villages and its users and the importance of the branches for democracy. To illustrate these points, I have focused on Högsby municipality, a local council in Kalmar county. Högsby municipality is of particular interest in this connection, since all seven of the branches have been closed recently; only the main library remains. Moreover, three of the closed branches were, in 2005, taken over by citizen organizations local to the part of Högsby municipality where the libraries were located. The specific issues that were addressed were:- What needs were satisfied by the local libraries in Högsby council and is it possible to satisfy these needs in other ways and then, how?- Does the absence of a local library affect democracy?Interviews were performed. Protocols from council meetings and newspaper articles have been studied and supplemented with statistical information from “Statistics Sweden” and “Swedish Art Council”. Although no general conclusions can be reached on basis of the present investigation it is reasonable to presume that the situation as regards local libraries in other parts of Sweden exhibits similarities to the situation in Högsby municipality. Thus, it seems likely that the local libraries fulfil important functions as centra of knowledge, culture and information and as meeting place, but to varying degrees depending on the local circumstances. If the local libraries fulfil their roles in these contexts it is very likely that they also are very important for the democracy.

Hur man kan arbeta med matematik i grundskolan, år 4-6, på ett varierande och verklighetsnära sätt. En studie av litteratur om detta och lektionsförslag utifrån litteraturstudien samt Internet och grundidéer från praktiktid.

Syfte med vårt examensarbete är att studera elevernas prestationer inom division för att se om det finns några samband mellan elevernas talradsfärdigheter och de benämnda uppgifternas kontext som kan ha betydelse för elevernas prestationer inom divisionen. För att besvara våra frågeställningar och även nå vårt syfte valde vi att använda oss av elevprover och ett muntligt prov som datainsamlingsmetoder. Vi kan endast påvisa tendenser då vår studie är relativt liten och därför inte går att generalisera. Resultaten visar dock tendenser till att goda talradsfärdigheter är till fördel i mötet med division och att en kontext kan stötta de elever som inte har samma goda talradsfärdigheter till att ändå nå framgångar inom divisionen.