Title: How do you get a pupil from Year 7-9 in secondary school to communicate in German?  Five high school teachers views on how to develop pupils oral communicative skill within the German language   The aim of this essay is to explore Swedish secondary school teachers, from Year 7-9 in the German language, opinions regarding which work models and verbal strategies that are used and taught in order to foster the pupils oral communicative skill in the classroom. To achieve this aim, semi-structured interviews with five teachers are used. The results show that the teachers find that they encourage the pupils to speak German through creating possibilities for them to practise their oral language skills. The teachers also emphasize that they believe that alternating assignments in groups or pairs, where the students get the chance to be creative, activates the pupils to speak German the most. They also express an awareness for the fact that open or information questions encourage the pupils to use their creativity and speak more German. It was also clear that there are many different communication strategies, which they consider as helpful for the pupils in their attempt to communicate in German. Examples of these strategies are paraphrasing, asking for help, using Swedish words with a German pronunciation. These communicative strategies are, according to the teachers, mediated through the teachers and practise.

Det här arbetet är handlar om uppgifter inom bildämnet. Syftet med arbetet är att undersöka hur bilduppgifter styr mottagarens skapande och i slutändan de bilder som produceras. Som blivande lärare så har jag upptäckt det lustfyllda och kreativa arbete som konstruerande av bilduppgifter för med sig, samtidigt väcktes frågor kring makt och styrning av andra människors skapande. I uppsatsen undersöker jag denna styrning genom att konstruera tre bilduppgifter som med form och formuleringar försöker styra tre informanter med olika mycket erfarenhet inom bildämnet mot ett och samma mål. Detta för att se om det fanns tillfällen då informanterna begränsades i sitt skapande, eller om det gick att se möjligheter för uppgifterna att uppmuntra och främja deras kreativa arbete. Flera olika sätt att utföra och jobba med bilduppgifter synliggjordes och tillsammans skapar de en bild av hur man kan förhålla sig till bilduppgifter, både som mottagare och som den som konstruerar bilduppgifter. Undersökningen resulterade även i en gestaltning som sammanfattar undersökningen och visar på det kreativa arbete som går in i att konstruera bilduppgifter. Relationen mellan uppgiftens försök till styrning och de bilder som producerades skapade ett slags kretslopp i tre delar, uppgiften och dess försök till styrning, informanternas bilder samt hur och om styrningen fungerat. Gestaltningen resulterade i tre verk och ställdes ut på Konstfacks Våruställning 12-22 maj 2016.

This thesis covers the topic about public libraries and their role in anti-consumption according to library users. According to previous research there is a lack of knowledge about how users motivate their library use. A knowledge that is important due to the fact that the libraries views on its patrons can influence the relationship between library and users. The purpose of this essay is to study which role the public libraries have in anti-consumption in a user perspective by answering these questions: - What motivates users to borrow stuff from the library? - What are the users’ views on borrowing different stuff? - What do users want to borrow from the libraries? This study has been done by sharing an online survey in social media and by using a snowball sampling to collect participants. A definition made by Lee et al. (2011) was used to explain anti-consumption, who divided it into three parts: rejection, restriction and recycling. These definitions were then used to help analyzing the results from the survey. Conclusions were made that the library has a restraining role according to the survey’s participants, which means that users avoid ownership of things by borrowing them from the library. The motivation for library use amongst the participants was foremost by economic reasons, the amount of need for accessibility for different things and to discover new things in a safe environment. In majority the participants were pleased by the things that the public libraries are already lending out.

Det här arbetet är handlar om uppgifter inom bildämnet. Syftet med arbetet är att undersöka hur bilduppgifter styr mottagarens skapande och i slutändan de bilder som produceras. Som blivande lärare så har jag upptäckt det lustfyllda och kreativa arbete som konstruerande av bilduppgifter för med sig, samtidigt väcktes frågor kring makt och styrning av andra människors skapande. I uppsatsen undersöker jag denna styrning genom att konstruera tre bilduppgifter som med form och formuleringar försöker styra tre informanter med olika mycket erfarenhet inom bildämnet mot ett och samma mål. Detta för att se om det fanns tillfällen då informanterna begränsades i sitt skapande, eller om det gick att se möjligheter för uppgifterna att uppmuntra och främja deras kreativa arbete. Flera olika sätt att utföra och jobba med bilduppgifter synliggjordes och tillsammans skapar de en bild av hur man kan förhålla sig till bilduppgifter, både som mottagare och som den som konstruerar bilduppgifter. Undersökningen resulterade även i en gestaltning som sammanfattar undersökningen och visar på det kreativa arbete som går in i att konstruera bilduppgifter. Relationen mellan uppgiftens försök till styrning och de bilder som producerades skapade ett slags kretslopp i tre delar, uppgiften och dess försök till styrning, informanternas bilder samt hur och om styrningen fungerat. Gestaltningen resulterade i tre verk och ställdes ut på Konstfacks Våruställning 12-22 maj 2016.

Den språkliga förmågan är ett av människans viktigaste redskap för att kommunicera. Att både kunna läsa och skriva är avgörande för att leva självständigt i dagens samhälle, ändå har det riktats mer forskning mot att utveckla elevers läsförmåga medan skrivningen tenderar att hamna i skymundan. I denna litteraturstudies tidigare forskning framgår betydelsen av att elever känner motivation till att skriva, detta då motivationen har visat sig vara en viktig aspekt vid deras skrivutveckling. Detta har även varit tydligt under vår verksamhetsförlagda utbildning. Syftet med denna studie är därför att beskriva vad som enligt forskning främjar elevers motivation till att skriva, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka metoder kan lärare använda för att elever i årskurs 1–6 ska få motivation till att skriva? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om motivation i direkt relation till elevers skriftliga förmåga. Resultatet visar att digitala verktyg, autentiska uppgifter och feedback var metoder som främjade motivationen till att skriva och med fördel kan användas i den dagliga undervisningen. En problematisering som uppstod vid bearbetningen av källmaterialet var att en av studierna var genomförd på en flickskola, vilket bidrog till diskussioner kring källans användbarhet. Det framgick även en kunskapslucka gällande bristen på svensk forskning inom området. Utifrån dessa upptäckter är det av intresse att vidare forska kring motivationen till att skriva utifrån ett genusperspektiv och om det uppkommer nya metoder i samband med detta som skiljer sig från de som upptäcktes i denna studie. Det behövs även vidare forskning riktad till svensk undervisning för att kunna säkerställa metodernas utfall i Sverige. För att implementera vårt resultat i undervisningen bör lärare skapa autentiska skrivsituationer där elever bland annat får möjlighet att skriva till verkliga mottagare. De digitala verktygens funktioner kan med fördel användas för att möjliggöra enklare sätt revidera text och de kan även bidra till att eleverna producerar längre texter. Avslutningsvis är det betydande att eleverna ges uppmuntrande och konstruktiv feedback i samband med skrivundervisningen för att frambringa motivation till att skriva.

Den här studien tog sin början i de svårigheter som finns med att undervisa åldersblandade klasser i matematik. Syftet var att undersöka hur elevers mindset förändras vid undervisning med öppna uppgifter samtidigt som de får kunskap om hur hjärnan fungerar. Syftet var dessutom att undersöka i vilken utsträckning alla elever i klassen deltog i denna typ undervisningen. Studien genomfördes som en aktionsforskning i en liten åldersblandad klass i en glesbygdsskola. Resultatet var att de elever som hade minst dynamiskt mindset innan aktionen var de som ökade sitt dynamiska mindset mest. Dessa elever ökade även sina matematikkunskaper mest. Anledningen till att de elever som hade mer dynamiskt mindset från början inte ökade varken mindset eller kunskap i samma utsträckning kan bero på att uppgifterna inte vara tillräckligt öppna. Att undervisa med öppna uppgifter visade sig ändå ha tillräckligt mycket fördelar för att forskaren anser att det kan vara ett sätt att förbättra matematikundervisningen i en åldersblandad klass.

The aim of this Master’s thesis is to examine how public librarians, including school librarians, express themselves about librarians in library journals. Questions asked in the study are: How is the knowledge, tasks and roles of librarians described? How do the librarians describe their own and others perceptions of librarians? Are there any contradictions in how the librarian profession is described and if so, what are they? 56 articles from three Swedish library journals, Biblioteksbladet, bis and DIK-forum in the period from 1990 to 2007, are analysed. The theory and method used is discourse analysis. Concepts from Ernesto Laclau’s and Chantal Mouffe’s discourse theory, such as elements and nodal points are used in an analysis model in four steps. The results show that the knowledge of librarians is described with such words as information, literature, tacit knowledge and their ability to systematize and organize. Tasks and roles described are mostly related to the pedagogical aspects of the librarian profession, such as teaching, conveying and guiding. Two positions are distinguishable in the discourse, information and culture. Both are important parts of librarians’ work, but the information tasks are sometimes seen as too dominating at the expense of the cultural aspects of the librarians’ work. The contradiction can also be seen in how perceptions about librarians are described. The librarians express, often in a negative tone, that others mostly associate them with books. They also express that they need to be more visible and become better at communicating the knowledge of their profession.

No description available.

Med den kvalitativa metoden design-research har vi i vår studie, likt en bro kombinerat teori och praktik genom att genomföra tre lektioner, i en cyklisk process med en årskurs 3. Vårt syfte var att skapa förståelse för hur en lektionssekvens kan främja SUM-elevers inlärning av rimlighetsbedömning samt lämpligt val av  subtraktionsstrategi, genom inkludering i den ordinarie undervisningen. Lektionssekvensen har bestått av utvalda matematiska centrala moment, vilka skapat design-principer som varit lektionernas utgångspunkt. Dessa principer har prövats, efter analys förändrats och anpassats under studien gång. Vårt resultat visar att begreppsförståelse måste läras in på en konkret nivå, där uppgifter är anpassade efter elevens verklighet i ett känt sammanhang. Korta och tydliga genomgångar, samt modellering hjälper till med begreppsutveckling av uppskattning och rimlighetsbedömning. Studiens slutsats är att SUM-elever utvecklas bäst genom reflektion och resonemang, i par, där kamraten har något högre kunskapsnivå. Reflektion och resonemang ger djupare kunskap och begrepp kan då förstås i ett sammanhang. Läraren har en viktig roll genom att vara SUM-elevers tankestöd samt ställa kontrollfrågor av typen; ”Är det rimligt?” för att uppmana elever att tänka efter om exempelvis strategin eller svaret kan vara möjligt. Representationsformen tallinje har vi sett som ett viktigt redskap för att SUM-elever ska synliggöra sambandet mellan talen som ska subtraheras på ett konkret sätt, för att se om talen är nära och då förstå att strategin ”räkna uppåt” är mest lämplig att använda. De steg som skiljer dessa tal blir då enklare att räkna och eleverna har förutsättning att göra en rimlighetsbedömning.

<p>I Sverige har varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter om handlingarna inte är sekretessbelagda. Att en allmän handling kan skyddas genom sekretess uttrycks i tryckfrihetsordningen där det anges undantag till handlingsoffentligheten som innebär att sekretesslagens regler blir tillämpliga.</p><p>I detta arbete har studerats vilka personuppgifter hos Försäkringskassan som är skyddade av sekretess och vilka som får lämnas ut. Av uppsatsen framgår att det är Försäkringskassans handläggare som oftast skall avgöra om en uppgift kan lämnas ut eller inte. I vissa fall kan handläggare dock överlämna sekretessprövningen till myndigheten. Vidare framgår hur bedömningen bör gå till för att kunna avgöra om sekretess skall föreligga. Dessutom finns det några undantag för att information som är sekretessbelagd ändå kan lämnas ut.</p><p>När sekretessprövning utförs av Försäkringskassan utifrån de få riktlinjer som finns blir bedömningarna många gånger skönsmässiga. Anledningen är att riktlinjerna är oklara. Med andra ord innebär det att sekretessbedömningar kanske inte alltid blir korrekt utförda när det saknas klara riktlinjer.</p>