No description available.

The essay will address paleopathological changes in 13 skeletons from S:t Hans parish church from the middle-ages. The osteological analysis from S:t Hans has been compared with literary studies that address the two villages of Fröjel and Västergarn on Gotland. The osteological analysis was done with the purpose to observe differences in health between urban cities and the country villages. The result of the analysis shows dental pathologies, degenerative joint disease, periostosis, and violent trauma. The differences between the city and the country villages shows more pathologies in Visby. This may be due to the larger urban population in the city compared to the rural one. Another theory about this result is that the individuals from Fröjel and Västergarn are younger and the paleopathological changes in the skeletons have not left any traces in their skeleton.

Syftet med studien var att undersöka urbaniseringens konsekvenser för likvärdigheten i skolan i svenska kommuner. En kvantitativ undersökning har genomförts där variablerna urbaniseringsgrad, andel elever som når kunskapskraven i årskurs 9, kostnad per elev samt andel behöriga lärare har använts i en korrelationsanalys. Undersökningen har visat att urbaniseringen samvarierar negativt med likvärdigheten i skolan och att dessa blivit större mellan 2011 och 2018. Vidare visar studien att det råder olika förutsättningar för Sveriges kommuner att erbjuda utbildning och att utvärdera och följa upp hur skolverksamheten ställer sig gentemot de mål och riktlinjer som finns. Studien visar på att glesbygder, som ett resultat av urbaniseringen, tenderar att ha det svårare att rekrytera behöriga lärare och mindre ekonomiska resurser. Detta resulterar i att glesbygderna har svårare att erbjuda kvalitativ utbildning och att de har sämre förutsättningar för utvärdering av verksamheten. Studien visar samtidigt hur urbaniseringen ökat sedan 2011 och hur denna utveckling förväntas fortsätta. Mot den bakgrund att urbaniseringen leder till olika förutsättningar för Sveriges kommuner att upprätthålla kvalitativ undervisning gör att jag ställer mig frågande till huruvida det svenska skolsystemet är anpassat till det urbaniserade samhälle vi lever i.

No description available.

Det är väl känt att urbaniseringen av våra landskap har minskat den biologiska mångfalden och bidragit till utrotningen av flertalet arter som inte kunnat anpassa sig till den nya miljön. För de arter som lyckats överleva i staden så finns det forskning som talar för att urbaniseringen nu driver deras evolution inom loppet av några få generationer. I den här uppsatsen undersöker jag tre aspekter av stadsmiljön som driver evolutionen hos vilda djur och växter: (1) habitatfragmenteringen, (2) den urbana värmeön och (3) föroreningar. Mitt syfte är att belysa detta fenomen, visa vidden av det, samt åskådliggöra hur urban evolution kan påvisas experimentellt genom att fördjupa mig i ett antal studier.   Forskningen visar att den urbana miljön påverkar evolutionen av en mångfald av arter från samtliga trofiska nivåer, både i form av anpassningar och genom stokastiska händelser. En studie visar hur stadens habitatfragmentering leder till minskad genetisk variation hos urbana populationer och hur genetisk drift tillsammans med minskat genflöde resulterar i genetiskt skilda urban och lantliga populationer. Andra studier påvisar anpassningar till stadens föroreningar och lokala klimat, vilket leder till genetisk divergens mellan urbana och lantliga populationer. En annan studie visar hur mutationer som induceras genom föroreningar resulterar i en ökad mutationshastighet hos populationer nära industrier. Utifrån de undersökta studierna så diskuteras hur de genetiska förändringarna orsakade av stadsmiljön får populationsdynamiska konsekvenser. Ett flertal arter har lyckats anpassa sig till den extrema urbana miljön och en diskussion förs om huruvida det kan införliva hopp om evolutionär räddning från de massutrotningar vi ser idag som följd av de mänskliga miljöförändringarna. Till sist utreds om och hur kunskapen om urban evolution kan användas för att utforma städer med grön infrastruktur som gynnar den biologiska mångfalden.

Denna studie har undersökt förtätningen av städer och dess påverkan på gröna områden. Tidigare forskning inom samma område har visat att förtätningen av städer runt om i världen har ökat drastiskt de senaste decennierna och att vissa städer har tredubblats i storlek. Den mest berörda världsdelen är sydöstra Asien där urbaniseringen har ökat med 2,8 % jämför med andra delar av världen. En av de största konsekvenserna som kan medfölja med förtätningen är minskning av gröna områden, vilket påverkar negativt ekosystemet, umgängeplatser, psykiskt och fysiskt välmående av invånarna. Förvandlingen av gröna områden till bebyggda områden har blivit en av de största orsakerna till försämrad livsmiljö världen över.  I denna studie undersöktes fyra svenska städer och för att se hur de hanterar förtätningen samt vilka strategier de använder sig av för att skydda gröna områden. Kommunerna som har undersökts är Falkenberg, Varberg, Halmstad och Helsingborg. Dessa är mellanstora kommuner i Sverige som har haft stor ökning av befolkningen de senaste åren.  Undersökningen har varit baserad på kvalitativa undersökningsmetoder, där intervjuer, dokumentanalys och litteraturstudie har använts för att komma fram till ett resultat. Denna studie resulterade i att förtätningen måste ske ur ett hållbarhetsperspektiv och att det är viktigt att förtätningen är välplanerad. Om gråa ytor tar över de gröna så kan livskvaliten bli försämrad för invånarna. Men det visade sig att de undersökta kommuner har detta under kontroll, där vardera kommun har skapa ett sorts program där skyddandet av gröna områden är en del av programmet

This paper examines the power producing dams along the Ume-river as an integral part of and a result from the urbanization process in Sweden during industrial capitalism. The aim of the paper is to contribute to the knowledge of the urbanization process in Sweden in general and of its traces along the Ume river in the county of Västerbotten in particular. The paper applies the theory of concentrated urbanization and extended urbanization put forward by Neil Brenner and Christian Schmid (2015) and argues that the building of power producing dams along the Ume-river is part of an extended urbanization process. This becomes particularly evident when examining the vast physical structures that is the dams, situated in an otherwise remote and sparsely populated area. These vast physical structures are also very well connected to a nation wide electric grid that has connections to bordering countries as well. Due to neo-liberal developments in Sweden the former state governed electrical market is now deregularized and exposed to corporate competition and capitalist speculation. This paper mainly contributes to the understanding of the urbanization process as a process not only taking place in large urban agglomerations but also affects and shapes by remote areas in physical, social and economic terms.

No description available.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida det finns samband mellan nederbörd och migration. Studien fokuserar främst på nederbördsunderskott då nederbördens påverkan på migration i utvecklingsländer sker framförallt via jordbruket, ett nederbördsunderskott skulle därmed begränsa försörjningen i dessa samhällen och därmed orsaka migration. Data och metod: Urvalet är 127 stater som är klassade som låg- och medelinkomststater. Data om nederbörd är sammanställd av Climatic Research Unit (CRU) i University of East Anglia och hämtad från Världsbankens databas. Data gällandes migration är hämtad från United National Population Division (UNPD). Observationerna i datasetet är från var femte år mellan årtalen 1964–2009. Studiens hypoteser har testats med hjälp av spridningsdiagram och linjära regressionsanalyser. Nettomigration per 1000 invånare och procentuell populationsandel som bor i urbana områden har använts som beroende variabler i analyser medan procentuell nederbördsskillnad från ett nederbördsgenomsnitt (1961–1990) har använts som oberoende variabler. Även kontrollvariablerna livsmedelstillgång, procentuell BNI från jordbruk, världsdel/region och procentuell andel av populationen som är under 15 år har inkluderats i analyserna. Resultat: Studien finner inga starka stöd för hypoteserna. Dock så pekar resultatet på att det finns samband mellan en stats nettomigration/urbanisering och ekonomiska variabler såsom andel i jordbruk som ofta är beroende av nederbörd. Resultatet tyder även på att det finns ett samband mellan ett uppvisat nederbördsunderskott och positiva värden i nettomigration för Europa och Asien samt en ökad urbaniseringstakt i Afrika och Asien vid uppvisat nederbördsunderskott. Diskussion/Slutsats: Studiens resultat går till en viss del i linje med tidigare forskning.  Dock uppmärksammas en del begränsningar såsom eventuella konflikter och krig som ej tas hänsyn till, länders olika förutsättningar att hantera torka och nederbördens betydelse för varje enskild stat och dess befolkning.

Denna studie syftar till att undersöka hur dagens stadsbyggnadsutveckling med allt tätare och funktionsblandade städer som ideal har kommit att påverka planeringen av skolgårdar. Studien tar avstamp i den offentliga debatten som på senare tid har uppmärksammat att större städers skolgårdar krymper allt mer i takt att staden förtätas. För att undersöka om så verkligen är fallet att dagens ideal kring den täta och funktionsblandade staden krymper skolgårdars ytor, har Malmö stads grundskolor utgjort uppsatsens kartläggning.                        Studien har genom de lagstadgade normer och riktlinjer som finns att tillgå vid planering av skolgårdar kvantitativt kartlagt hur Malmö stads grundskolor uppfyller dessa riktlinjer för att på så vis påvisa om den offentliga debatten har någon grogrund eller endast bygger på anekdotiska dåliga exempel. Anledningen till varför Malmö valdes som objekt till kartläggningen beror på att staden uttryckligen har påpekat att staden ska utvecklas ur idealen kring den täta staden i sin förtätningspolicy (Malmö stadsbyggnadskontor, 2010).                       Kartläggningen grundar sig på både de nationella riktlinjerna samt de riktlinjer som Malmö stadsbyggnadskontor (Malmö stadsbyggnadskontor, 2016) antagit för planeringen av skolgårdar samt i historiska stadsbyggnadsideal för att på så vis se om dagens stadsutvecklingsideal har haft någon påverkan på planeringen av skolgårdar alternativt att det finns någon bakomliggande orsak. Slutligen framkommer det att utifrån dagens stadsutvecklingsideal kring den täta och funktionsblandade staden har viss påverkan men är inte den enda orsaken till att dagens skolgårdar uppfattas som mindre.