No description available.

No description available.

Romania is an interesting laboratory for the study of urbanization. Few countries in Europe have experienced such sharp social, cultural and economic discrimination between town and village, among regions and among ethnic groups. Profound political changes after the two world wars have added to the complexity of the urban transition. Within the span of a century, Romania was transformed from a semi-feudal society with a bonded peasantry, into a market economy largely based on subsistence agriculture and then into an industrialized socialist society. At the end of World War II, 70% of the population of Romania were dependent on agriculture. A major aim of the postwar regime was to break up social structure and transform the entire population into a homogeneous class, modelled on the urban workers. The domination of the peasantry and the weak tradition of the working class made this a complete social transformation. The postwar industrialization and the urbanization programmes should be seen in this context. The present study purports to analyze, interpret and describe urban transition in Romania; the transformation of the country from an agrarian society based on subsistence farming and a peasant culture to an industrialized socialist society. Dearth of data have limited this study to a largely explorative broad approach which covers the period from the late 19th century until 1980. Industrial, habitational, socio-economic and cultural aspects are all studied in separate chapters and regional and etnic aspects are examined in detail. In the final chapter, features of postwar urbanization in Romania, ascibed to the introduction of a centrally planned economy within a socialist ideology, are distinguished and discussed. The main data generated in the study are listed in an appendix to facilitate further research. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

No description available.

Med bakgrund att det sker en hög befolkningstillväxt i Stockholm väcktes intresset för fenomenet urbanisering. Syftet för denna kvalitativa undersökning är att utifrån individens upplevelse fördjupa förståelsen i vad som lockar och driver individer till storstaden och hur storstadslivet ter sig. Vald metodansats är hermeneutik vilket ger möjlighet att genom tolkning nå en ökad förståelse. Teoretisk ram utgörs av Georg Simmel och Marshall Berman. Datainsamling har skett i form av intervjuer med fem deltagare som flyttat till Stockholm. Deltagarna delgav sin upplevelse av flytten samt livet i storstaden. Analysen som bestod av tre steg; primär tolkning, strukturanalys och huvudtolkning visade att upplevelsen av livet i storstaden var överlag positiv då Stockholm beskrevs som händelsernas centrum och en livfull plats, fylld av valmöjligheter. Negativa aspekter som framkom var bostadsproblematik och långa avstånd inom staden. Anledningen att ha flyttat till Stockholm låg i arbete och ut-bildning, men att ha redan etablerade kontakter och relationer i staden var nödvändigt för att flytten skulle bli av. En diskussion om den moderna människan i storstaden ledde fram till slutsatsen att livet i Stockholm aldrig blir fullbordat och totalt.

Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillväxt fått en allt större roll, fler och fler regioner arbetar efter att sträva en så hög ekonomiskt tillväxt som möjligt. Men i och med detta så skapas en geografiskt differentierad utveckling där de områden som genererar tillväxt anses har starka utvecklingsmöjligheter medan de områden som inte alls genererar lika mycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta är något som kan ses i Värmland där Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av länet, så som landsbygdsområdena inte alls har lika stort fokus på sig inom det regionala utvecklingsarbetet. En lösning på detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillväxt där det inte bara handlar om de ekonomiska värden utan även inkluderar sociala faktorer. Syftet med min studie är därför att lyfta fram och belysa frågor som rör inkluderande tillväxt på regional nivå med Värmland som fallstudie. Syftet är även att undersöka hur en mer inkluderad tillväxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionala perspektivet och utvecklingsarbetet i Värmland kan påverkas av detta. Detta har jag gjort genom att utgå från två frågeställningar: Hur kan en inkluderande tillväxt arbetas in i den regionala kontexten och användas inom Värmlands regionala utvecklingsarbete? och vilka är effekterna som kan uppkomma om en inkluderande tillväxtstrategi arbetas in i det regionala utvecklingsarbetet i Värmland? Den hermeneutiska vetenskapsansatsen genomsyrar studiens teori, analys och bearbetning av empirin. Mitt perspektiv är socialkonstruktivistiskt. I min studie har jag utgått ifrån ett teoretiskt ramverk som har behandlat ämnena tillväxt, regionalism, regional utveckling, inkluderande tillväxt samt strategier för inkluderande tillväxt. I mitt empiriska material har jag fått tillhandahållit en enkätundersökning rörande tillväxt och utveckling i Värmland som är utformad inför en studie om ett interreg-projekt, samt kompletterat med redan bearbetat material från den värmländska SOM-undersökningen. Detta för att kunna skapa en förståelse för hur en inkluderande tillväxt kan arbetas in i en regional kontext och användas inom det regionala utvecklingsarbetet i Värmland. Det jag har kommit fram till i min studie är framförallt att det finns ett behov av att bredda tillväxtbegreppet så att det blir mer inkluderande, och att denna inkluderande tillväxten bör arbeta mer med sociala faktorer. För att kunna arbeta in detta i det regionala utvecklingsarbetet i Värmland bör det först och främst skapas en förståelse för att länet är så mycket mer än Karlstad samt att de måste se till hela befolkningens behov. Görs detta den största effekten bli att det skapas en mer geografiskt jämn utveckling i hela Värmland.

Bevarande av ekosystem överlag men i synnerhet i urbana miljöer är en viktigfaktor för att främja människors hälsa, eftersom de bidrar medekosystemtjänster (EST). EST är de funktioner ekosystem har som på någotvis förbättrar miljön för oss människor. Urbaniseringen, som det senasteårhundrandet ökat dramatiskt ser inte ut att avta. Det är också urbaniseringensom är den drivande kraften för markanvändningsförändringar, vilket är detstörsta hotet mot de urbana EST. Att planera rätt bebyggelse på rätt plats ärdärför av största vikt om utbudet och produktionen av de urbana EST inte skaminska eller försvinna. Kunskap om vilka tjänster som produceras, var deproduceras samt i vilken omfattning de produceras kan underlätta förplanerare och beslutsfattare att fatta bättre och mer välgrundade beslut.Syftet med denna studie var att undersöka vilken kapacitet en stadsdel medblandad bebyggelse och markanvändning har att producera de fyra mestkarterade reglerande EST. Målet var att analysera, värdera och karterautbudet av tjänsterna: temperaturreglering, luftrening, flödesreglering ochvattenrening. Studien är en fallstudie av stadsdelen Bomhus i Gävle där vi medfjärranalys av satellitbilder och GIS identifierade vilka marktäcken fanns iområdet. Marktäckena tilldelades sedan ett värde utifrån hur mycket debidrog till varje tjänst. Värdena baserades dels på befintlig forskning ochlitteratur och dels på kunskapen från två tillfrågade experter inom området.Resultatet visar att Bomhus har en hög kapacitet att producera de undersöktatjänsterna, speciellt tjänsterna temperaturreglering och luftrening. Till stordel beror det på att Bomhus har stora ytor av de högt värderademarktäckesklasserna barrskog, vatten och lövskog. Barrskog som visade sigvara den näst största klassen och täckte ca 20% av studieområdet var även denklass som fick högst värde. Våtmark som var den klart minsta klassen men somfick näst högst värde tillsammans med vatten ansågs därför som extra känsligoch bör skyddas vid exploatering. Öppen mark med vegetation som däremotvar den största klassen samtidigt som den erhöll det lägsta värdet ansågs därförsom mest lämplig för exploatering. / Preserving of ecosystems generally but more specifically ecosystems in urban environments is an important factor with regards to human health. Because ecosystems provide us with ecosystem services (ESS). ESS are the functions ecosystems have that in any way improves the environment for humans. Urbanization which over the last decade has increased rapidly, does not seem to decrease. It is also urbanization that is the driving force of land use changes, which is the biggest threat to urban ESS. Planning the right type of development at the right location is crucial to ensure that the supply and production of urban ESS will not decrease or be lost. Knowledge of which services that are produced, were they are produced and to what extent they are produces could facilitate for planners and decision makers to make better and more informed decisions.The aim with this study was to examine what capacity a district with mixed housing and land use has to produce the four most commonly mapped regulating ESS. The goal was to analyse, evaluate and map the supply of the regulating services: temperature regulation, air purification, water regulation and water purification. The study is a case study of Bomhus, Gävle where we with remote sensing of satellite images identified the different land covers in the study area. Each land cover where assigned a value based on how much they contributed to each service. The values were partly based on previous research and partly on the knowledge of two experts in the field of study.The results show that Bomhus has a high capacity to produce the examined services, especially temperature regulation and air purification. This is mostly because Bomhus has large areas of the highly valuated land covers, coniferous forest, water and deciduous forest. Coniferous forest which were the second biggest land cover class covering almost 20% of the study area were also the land cover that got the highest value. Wetlands which was the smallest land cover class and got the second highest value along with water is therefore, considered to be most vulnerable land cover and should be protected from exploitation. Open land with vegetation however, that was the biggest land cover class and received the lowest value was considered to be most suitable for exploitation.

Pastures are important due to their high biodiversity. A constant change has taken place in pastures in Sweden where fewer pasture lands are being grazed and more are abandoned. Many cattle farms are converted to horse farms in suburban and urban areas. Furthermore, research has indicated that increased urbanisation can have an negative impact on biodiversity. When pastures are abandoned the land reverts to forest within which the diversity of plant species is reduced. In order to obtain a greater diversity of plant species the Intermediate Disturbance Hypothesis suggests moderate disturbance is required. The purpose of this study is to investigate the effects of three anthropocentric factors on plant species richness at ten different horse farm paddocks in the municipalities Ekerö, Huddinge and Vallentuna, in Stockholm County. Twelve plots of 0.5 meters x 0.5 meters were investigated at each farm. Three factors are tested against plant species richness; The length of time pastures have been claimed by horses, the degree of disruption, the degree of urbanisation. We found that only certain plant species were affected by urbanisation and not all plant species, especially species that thrive in more overgrown habitats. An inverse correlation was found between the number of years of horse grazing and plant species richness. There was no difference in the plant species richness inside and outside the paddock. In these outcomes it appears that horse grazing has a significant impact on plant species. Pasture development and maintenance are important factors that influence the composition of species. / Betesmarker är viktiga naturtyper med sin höga artrikedom. I Sverige är de i ständig förändring, de överges och många gårdar med nötboskap ställs om till hästgårdar i suburbana-och urbana områden. Forskning visar på att en ökad urbanisering ger negativa effekter på den biologiska mångfalden. När betesmarker blir övergivna upphör hävd, vilket innebär att en successionsutveckling sker. Betesmarken växter igen till en skog där artrikedomen minskar. För att få en högre artrikedom behövs hävd på en medelstark störningsnivå, enligt intermediära störningshypotesen. Syftet med studien är att undersöka effekter på växtarter från tre antropocentriska faktorer. Underlaget i studien består av växtartsinventeringar utförda i tio hästhagar, med tolv provrutor 0,5 x 0,5 meter i varje hästhage. Dessa utfördes i kommunerna, Ekerö, Huddinge och Vallentuna i Stockholms län.Tre faktorer testas gentemot artrikedom; Längden betesmarkerna hävdats med häst, låg-respektive hög störningsgrad samt graden av urbanisering. Vi upptäckte att urbaniseringen endast påverkade vissa arter och inte alla, framförallt arter som trivs i mer igenväxta habitat. Ett mönster hittades hos antalet år med hästbete i relation till artrikedom. Det hittades ingen skillnad i artrikedom innanför-och utanför hagen. Det framkom att hästbete har en betydande påverkan på artrikedom. Betesmarkens utveckling och underhåll är också viktiga faktorer som spelar in på artsammansättningen. / Tätortsnära kulturlandskap i förvandling - implikationer för ekosystemtjänster i lokal planering

Många mindre landsbygdsamhällen idag krymper och avfolkas. Ofta rör det sig om gamla bruksorter som förlorat sin forna industri. Dessa samhällen ställs inför svåra utmaningar, som att befolkningen åldras, affärsverksamhets kundunderlag minskar och det råder ofta en brist av högutbildad arbetskraft. För att undersöka hur kommuner kan hantera problematiken görs för denna uppsats en fallstudie om en sådan kommun, Ljusnarsbergs kommun. Tidigare forskning om hur samhällen påverkas av avfolkning samt hur om hur avfolkning i Sverige ter sig används för att analysera Ljusnarsberg. För denna fallstudie har intervjuer genomförts med kommunstyrelsens ordförande samt kommunchefen, dessa två valdes genom ett målinriktat urval för att få både ett politikerperspektiv samt ett tjänstemannaperspektiv. Resultaten visar att man inom Ljusnarsbergs kommun inte fäster ett större fokus på befolkningsantalen. De försöker inte, likt många andra kommuner, locka nya invånare genom diverse olika kampanjer och projekt. Istället väljer man att fokusera sina resurser på kommunens kärnverksamhet för att göra den till en så god plats som möjligt att bo på. Detta görs då man menar att sådana projekt och visioner oftast är fruktlösa, de tror inte att enskilda kommuner kan vända den trend som finns genom hela landet. Detta förhållningssätt stöds av den tidigare forskning som gjorts inom ämnet.

Arbetet undersöker stadslogistiksystemet ur ett ytanvändningsperspektiv. Vidare presenteras hur stadslogistik fungerar, vilka som deltar i systemet och vilken roll de innehar. Skillnaden mellan intressenter och aktörer presenteras och vilka intressekonflikter som kan uppstå mellan dessa. Eftersom ytor ofta styrs och planeras av kommuner går även studien in på styrande organ och dess påverkan på stadslogistik. Ytanvändning presenteras brett och blir mer specifikt i mån om att skapa en förståelse för alla de faktorer som vanligtvis inte redogörs. Studien berör även hur stadslogistik kan bli mer hållbart genom tidigare litteratur, hållbarhets förändringar har även tagits med via observationer som gjorts.Syftet med arbetet är att undersöka hur olika aktörer och intressenter ser på användningen av stadskärnans ytor. Vidare utforskas befintlig ytanvändning samt på ett djupare plan försöka framhäva hur aktörer och intressenter ser på ytanvändningen. Avhandlingens resultat är baserat på den fallstudie som genomförts. Paralleller dras mellan tidigare litteratur och fallstudien. Detta gör att arbetet följer en deduktiv metod. Fallstudien omfattar en enkätundersökning som delades ut på två platser i Göteborgsområdet. Magasinsgatan i Göteborgs innerstad samt Mölndal Galleria. I resultatet presenteras Magasinsgatan i Göteborg och Mölndal gallerias ytanvändning. Enkätsvaren visar att båda urval använder sina ytor i ett säsongsmönster. Ytanvändningen stiger märkbart under sommarhalvåret för att sedan minska under vinterhalvåret, förutom en liten uppgång under december månad. Ändamål och förutsättningar varierar mellan urvalen. Magasinsgatan nyttjar 45.5 % av sina ytor för användandet av reklamskyltar till skillnad från Mölndal som använder 6.3% men istället använder 43.8 % till försäljning. Resultatet indikerar även att fastställandet av frågor och beslut bör inkludera alla berörda intressenter. Dock anser majoriteten att kontor, distributionsföretag och gatukök/foodtrucks bör besitta minst inflytande över stadskärnans ytanvändning samtidigt som fastighetsägare, kommun, butik och restauranger bör inneha störst. Trots det upplever intressenterna att de har lågt inflytande med en återkommande kommentar om samspel och kommunikation parter emellan. Trängsel och blockager förekommer oftare på Magasinsgatan än i Mölndal Galleria. Däremot upplever Mölndal Galleria störningar från sina grannar oftare. / The work examines the urban logistics system from a land use perspective. Furthermore, it is presented how urban logistics work, who participate in the system and what role they hold. The difference between actors and stakeholders is presented and what conflicts of interest may arise between them. As areas are often controlled and planned by municipalities, the work also goes to governing bodies and their impact on urban logistics. Surface use is presented broadly and becomes more specific to the extent of creating an understanding of all the factors that are not usually taken into account. The study also touches on how urban logistics can become more sustainable through previous literature, and sustainability changes have also been taken into account through observations made. The purpose of the work is to investigate how different actors and stakeholders view the use of the city center's areas. Furthermore, we explore how existing surface use, on a deeper level try to highlight how actors and stakeholders view surface use. The result is based on the conducted case study. Parallels are drawn between previous literature and the case study. This means that the work follows a deductive method. The case study includes a survey that was distributed at two locations in the Gothenburg area. Magasinsgatan in Gothenburg's inner city and Mölndal Galleria. The result presents Magasinsgatan in Gothenburg and the Mölndal gallery's surface use. The survey responses show that both samples use their surfaces in a seasonal pattern. Surface usage increases noticeably during the summer and then decreases during the winter, except for a slight increase during the month of December. Purposes and conditions vary between the selections. Magasinsgatan uses 45.5% of its space for the use of advertising signs, unlike Mölndal, which uses 6.3% but instead uses 43.8% for sales. The result also indicates that the determination of questions and decisions should include all relevant stakeholders. However, the majority believes that offices, distribution companies and street kitchens / food trucks should have the least influence over the city's surface use, while at the same time property owners, municipalities, shops and restaurants should have the largest share. Nonetheless, stakeholders feel that they have low influence with a recurring commentary on interaction and communication between the parties. Congestion and blockages occur more often on Magasinsgatan than in Mölndal Galleria. However, Mölndal Galleria experiences disturbances from its neighbors more often.