As we all know urbanization is happening all around the globe whether we like it or not and India is no exception. During our visit to India and Ahmedabad we got to see this up close, one thing I saw that stuck in my head was that of a small child covered in dirt playing  beside a busy road where the family was living under a makeshift tent made of tarp and scavenged materials . This together with all the pollution and dust from the traffic made the whole scene feel like something out of Mad max movie. My project aims to deal with these families of rural immigrants and the issues and challenges they face when moving from the rural to the city and their initial time in the city before finding their place.  The issues I have chosen to focus on is dwelling, networking and finding a job.

När det kommer till den kommunala planeringen anses staden vara det primära utvecklingsområdet. Att förbättra och utveckla staden ses oftast som det centrala i den kommunala planeringen. Vilket har med fört att landsbygden ofta blir placerad i periferin samt marginaliserad. Det urbana perspektivet som lyfts fram av media idag, kan påverka vissa prioriteringar i beslut som tas. Stadskärnan ses oftast somdet centrala medan landsbygden hamnar i skymundan. Landsbygden beskrivs oftast som en naturskön plats med möjlighet till närproducerad mat samt en arenaför rekreation och återhämtning. Det innebär att landsbygden inte enbart är en plats på karta. Den har under de senaste åren kommit att bli mer multifunktionell, vilket har medfört att landsbygden inte längreendast står för det traditionella användningsområdet, det vill säga som en arena för primärproduktion avråvaror. Syftet med denna studie är att förstå och bidra med fördjupande kunskaper om landsbygdens roll i kommunal planering. Studien är en jämförande dokumentstudie och genomförs med en kvalitativt riktad innehållsanalys och datainsamling. Det gör att detta arbete kan ses som ett bidrag till diskussionen förhur landsbygden inkluderas i den kommunala planeringen. Nio olika kommuners översiktsplanerkommer att bearbetas och tillsammans med teori och tidigare forskning besvara studiens syfte. För att besvara och uppnå studiens syfte har dessa två frågeställningar varit utgångspunkten:- Hur beskrivs landsbygdsutveckling i kommunernas olika översiktsplaner?- Vilken roll ges landsbygden i utvecklingen mellan att vara en produktions - eller konsumtionsarena i den kommunala planeringen? I analysen och slutsatsen framgår det hur kommunerna beskriver landsbygdsutveckling. Det genom attarbeta för att utveckla landsbygden inom vissa fokusområden som stärker landsbygdens roll. De mindre kommunerna hade ett större huvudfokus på landsbygden som en fortsatt produktionsarena, där arbete med skog-och jordbruk var det primära fokusområdet i deras planeringsstrategi för utveckling av landsbygden. De större kommunerna hade istället fokus på att nyttja landsbygden som en konsumtionsarena, med betoning på utvecklingen av turism och friluftsliv samt rekreationsområden. Att se landsbygdens roll som enbart en arena för produktion respektive konsumtion var inte så uppenbar. Det då kommuner främst arbetar för att implementera landsbygdsutveckling som bidrar till att selandsbygden som både en konsumtion- samt produktionsarena.

The rapid pace of urbanization means that cities will play a crucial role in sustainable development all over the world. Housing shortages, increasing pressures on land resources and a deteriorating environment are some of the challenges that need to be dealt with for cities to develop sustainably. South Africa and Cape Town is facing great challenges with persistent injustices and an acute housing crisis. The aim of this study has been to investigate the effects the unjust geographical legacy of apartheid has on people in Cape Town and South Africa today, how it is experienced and how this is managed on a provincial level in the Western Cape, using the Fish Hoek Valley as a case study. This study has been influenced by ethnography with fieldwork such as observations and conversations combined with media articles and an official provincial document, with all data being analysed through a qualitative content analysis. The results show that the Western Cape Provincial Government is aware of the unsustainable development in the region, and it has great visions to change this. The reality in 'the Valley' show that the poor still experiences injustices related to the colour of their skin and where they live. People are expressing their frustration over broken promises and the relationship to the local government is weak. The environment is not a priority and efforts for change is insufficient. The neoliberal path the country has taken appears to be the cause behind the difficulties to address the injustices. The conclusion is that the effects of neoliberalism should be questioned on a political level for real change to happen. / Den snabba takten av urbanisering innebär att städer kommer spela en avgörande roll för hållbar utveckling världen över. Bostadsbrist, ökat tryck på landresurser och försämrad miljö är några av de utmaningar som måste hanteras för att städer ska utvecklas hållbart. Sydafrika och Kapstaden står inför stora utmaningar med ihållande orättvisor och en akut bostadsbrist. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur det geografiska arvet från apartheid påverkar människor i Sydafrika och Kapstaden idag och hur detta hanteras på provinsiell nivå i Western Cape, med Fish Hoek Valley som fallstudie. Studien har influerats av etnografi med fältarbete i form av observationer och samtal kombinerat med media artiklar och ett officiellt provinsiellt dokument, där en kvalitativ innehållsanalys använts på samtliga datainsamlingsmetoder. Resultaten visar på att det provinsiella styret i Western Cape är medveten om den ohållbara utveckling som råder, och har stora visioner för att ändra på detta. Verkligheten i 'the Valley' visar att de fattiga fortfarande upplever orättvisor baserat på sin hudfärg och vart de bor. Människor uttrycker sin frustration över brutna löften och relationen till det lokala styret är svag. Miljön är inte prioriterad och insatser för förändring är otillräckliga. Den nyliberala riktningen landet tagit verkar ligga bakom svårigheterna att addressera orättvisorna. Slutsatsen är att det bör ske ett större ifrågasättande av nyliberalismens konsekvenser på politisk nivå för att förändring ska kunna ske.

Urbanization could have a negative impact on sustianble urban development due to the effect on human and ecosystem health. A possible strategy that can decrease temperature and create sustainable societies is through construction of parks in urban areas. The purpose of this study was to review and compare Malmö and Stuttgart municipalities work with the parks ecosystem services ability to regulate the temperature and local climate in order to achieve sustainable development. The result showed that the two municipalities had different methods for mitigation of Urban heat island (UHI) with ecosystem services. Malmö had an indirect approach regarding regulation of the temperature since there were no strategies. Stuttgart had a direct approach regarding regulation of the temperature since there were strategies for this. The study showed that it is important that parks are adjusted to manage the predicted climate changes in the future and thereby decrease the damage on the environment and human health.

Vi har genomfört en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har utförts på arbetstagare samt arbetsgivare inom kommunal och privat verksamhet i mindre orter. Det som undersöks är hur arbetsgivarna inom vardera sektor arbetar med employer branding och för att få ett attraktivt arbetsgivarvarumärke, samt hur det påverkar arbetstagarnas motivation. Teorier som studien är baserad på är motivationsteorier, kommunikation, employer value proposition, företagskultur samt place branding. Studien visar att det skiljer sig åt kring hur arbetsgivaren inom den privata sektorn arbetar, jämfört med den kommunala sektorn. Inom kommunal verksamhet är arbetsgivaren inte fullt medveten om vilken strategi de har för att stärka arbetsgivarvarumärket, och är även kluvna kring vad som är det unika med verksamheten som kan locka nya arbetssökande. Respondenterna som representerar arbetstagarna inom kommunal verksamhet motiveras av att göra skillnad för kommunens invånare, och anledningen till att de trivs på arbetsplatsen är främst genom en bra samhörighet med kollegor. De anser att lönevillkor samt utvecklingsmöjligheter är förbättringsområden, samt att personalavdelningen bör vara tydligare i sitt arbete med att stärka arbetsgivarvarumärket. Inom privat verksamhet anser arbetsgivaren att de behöver bli bättre på att arbeta med den interna kommunikationen av arbetsgivarvarumärket, för att stärka företagskulturen och lyfta förmåner av att arbeta inom företaget. Arbetstagarna inom den privata sektorn trivs väl på sin arbetsplats, och motiveras till stor del av flexibiliteten i arbetetsamt stoltheten av att tillhöra verksamheten. / This is a qualitative study where semi-structured interviews have been conducted on employees and employers in municipal and private occupations in smaller towns. What is investigated is how employers in each sector work with employer branding and to strengthen their employer brand, and how this affects employees' motivation. Theories on which the study is based are motivation theories, communication, employer value proposition, corporate culture, and place branding. The study shows that the employer in municipal occupations is not fully aware of their strategy for strengthening the employer brand. The employees in municipal activities are motivated by making a difference for the municipality's residents, and they thrive in the workplace mainly based on a good connection with colleagues. They think that the human resources department should be clearer in its work to strengthen the employer brand. In private business, the employer thinks that they need to become better at working with the internal communication of the employer brand, in order to strengthen the corporate culture and highlight the benefits of working within the company. Employees in the private sector thrive in their workplace, and are largely motivated by the flexibility of their work and the pride of belonging to the workplace.

Denna studie handlar om hur oreflekterade och reflekterade rörelsemönster i gaturummet formas av den byggda miljön. Vi undersöker vad vi kallar Stigen i staden genom en fallstudie av Friisgatan i Malmö som under sommarmånaderna byggs om till ”sommargata”. Vi har observerat, talat med besökare och boende på gatan samt människor som använder gaturummet. Vi har intervjuat landskapsarkitekten bakom sommargatan och vi har skapat en interaktiv modell som undersökning av det reflekterade rörelsemönstret. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoriram bestående av ett urval av teoretiska perspektiv och begrepp. Det har givit oss möjligheten till att se gaturummet från olika perspektiv samt i olika skalor av användningsområden. / This study is focused on how unreflected and reflected patterns of movement in the street space are formed by the built environment. We are searching for what we call "The City Path" thru a case study of Friisgatan in Malmö. That under the summer months develops into a “summerstreet”. We have observed, spoken to visitors and residence on the street and also thus who uses the street space. We have interviewed the landscape architect that developed the summerstreet and we have created an interactive model as an analysis method of the reflected patterns of movement. The empirical material have been analysed based on a theory framework consisting of a selection of theoretical perspectives and concepts. It has given us the opportunity to see the street space from different perspectives as well as in different scales of applications.

Detta examensarbete handlar om hur körkortsinnehavet förändrats hos unga vuxna i åldern 18-24 år i storstäder, städer och på landsbygden under perioden 2003-2015. Det undersöks om den ekonomiska inkomsten, miljömedvetenhet, transportmöjligheter och urbanisering har inverkan på ungas tagande av B-körkort. För att erhålla resultat, har informationsinsamling skett genom gransking av studier och rapporter, och sammanställning av information från främst SCB, som rör koldioxidutsläpp, körkortsinnehav och ekonomisk inkomst. Att undersöka sambanden mellan de olika faktorerna kopplat till körkortstagande hos unga ger en uppfattning om hur transportmöjligheterna fungerar i Sverige, samt om resurser behövs för att uppnå Agenda 2030. Under perioden 2003-2015 minskade männens kökortsinnehav med 1 %, medan kvinnors innehav ökade med 4 %. Männen har dock totalt ett högre körkortsinnehav än kvinnor. Det är vanligast med B-körkort på landsbygden (kommungrupp C), följt av städer (kommungrupp B) och storstäder (kommungrupp A), oavsett ekonomiska inkomst och kön. Den ekonomiska statistiken i denna raport visar att det är en större andel av kvinnor i kommungrupp A (storstad) som har högre inkomst än kvinnor i det övriga landet. Män tjänar generellt bättre i kommungrupp C (landsbygd). De ekonomiska trenderna mellan kvinnor och män visar att männens inkomst påverkas kraftigare av lågkonjunkturer i Sverige än vad kvinnors inkomst gör. I samband med lågkonjunkturer i Sverige minskar körkortstagandet för både män och kvinnor. I Sveriges kommungrupper tyder statistiken på att B-körkort ökar i och med en högre ekonomisk inkomst, oavsett kön. Det är vanligare att unga vuxna innehar B-körkort på landsbygden än i städer och storstäder, oavsett inkomst. Ungas förhållande till transportsätt och miljötänk går inte hand i hand, då valet främst beror på tillgänglighet, bekvämlighet, kostnad och tidsoptimering, vilket gör bilen till ett populärt färdmedel. CO2-ekvivalent utsläppen från transportsektorn har under 2000-talet minskat, men detta beror inte på mindre bilåkning utan drivmedelseffektiva bilar. Tillgängligheten till det kommunala trafikmedlet varierar kraftigt i Sverige, boende på landsbygden känner sig orättvist behandlade då staten väljer att satsa mer pengar på kollektivtrafik i storstäder då det gynnar fler och då ger en större miljövinst. Detta leder till ett ökat bilberoende på landsbygden för att till exempel ta sig till och från arbetsplatser. / This master thesis is about how the holders of driving licenses have changed for the young adults in the ages 18-24 years in metropolitans, cities and on the countryside during the period 2003-2015. It has been investigated whether the economic income, environmental awareness, transport opportunities and urbanization have an impact on young adults driving licenses. In order to obtain results, gathering of information has been carried out through review of studies and reports, and summary of information from mainly SCB; related to carbon dioxide emissions, holdings of driving licenses and economic income. The investigation about the relationships between the various factors associated with driving licenses gives an idea of how transport possibilities work in Sweden and which resources are needed to achieve Agenda 2030. During the period 2003-2015, men's driver licenses holdings decreased by 1%, while women's holdings increased by 4%. The men, however, have a total higher share of driving licenses than women. It is most common with driving licenses on the countryside (municipality group C), followed by cities (municipality group B) and big cities (municipality group A), regardless of economic income and gender. The economic statistics in this report shows that there is a larger proportion of women in municipality group A (big cities) who earn more than women in the rest of the country. Men generally earn better in municipality group C (countryside). The economic trends between men and women show that men’s income is more affected by the recession in Sweden than women's income. In connection with the recession in Sweden there is a reduction of driving licenses for both men and women. In Sweden's municipality groups the statistics indicate that the probability that you have a driver license increases with a higher financial income, regardless of gender. It is more common for young adults to have driving licenses on the countryside than in the cities and the big cities, regardless of income. The young adults’ relationship to transport and environmental thinking doesn’t go hand in hand, as the choice of transportation is mainly due to accessibility, convenience, cost and time optimization, which makes the car a popular vehicle. CO2-equivalent emissions from the transport sector have declined in the 2000s, but this does not indicate a decrease in car driving only that the cars have become more fuel efficient. Due to a wide variation of the public transportation in Sweden, the residents on the countryside feel unfairly treated as the government has invested more money on public transport in big cities, as it benefits more people and gives a greater environmental benefit. This leads to increased car dependence on the countryside, for example-to commute to and from work.

Under den pågående globala urbaniseringen, står orter i glesbygden marginaliserade med oviss framtid. Den demografiskt och ekonomiskt tillbakagående trenden, skapar en osäkerhet om platsernas överlevnad. Denna uppsats lyfter genom ett sex veckors fältarbete i Pajala, hur invånare i avfolkningsbygden finner hopp om framtiden, samt vad detta hopp innebär. Med hjälp av tidigare teorier identifieras socialt hopp producerade av två skilda aktörer: staten och civilsamhället. Studien belyser hur dessa aktörer skapar två separata innebörder av hopp i form av progression respektive kontinuitet.

De flesta städer står idag inför en ökad urbanisering, där allt fler människorflyttar in till städerna. Den ökade mängden människors negativa effekter påmiljön gör att städerna måste utvecklas för att stävja de negativa effekter denökade urbaniseringen har på miljön. För att städerna ska kunna lyckas meddetta krävs det nya teknologiska lösningar som gör det möjligt för städer attväxa och expandera, utan att det skadar miljön. Smarta städer och IoTlösningarhar tagits fram som möjliga svar på problemet kring den ökadenegativa miljöpåverkan. Genom att bli en smart stad och använda sig av IoTlösningarkan städerna ta sitt ansvar och bidra till en hållbar utveckling.Problemet som uppstår är att beslutsprocessen är lång och kostsam för att väljade IoT-lösningar som krävs för att stävja miljöpåverkan. Delvis beror detta påden ökade mängd lösningar som finns och den ökade mängd information somfinns tillgänglig kring dem. Det finns därför ett behov hos städer som vill arbetaför en minskad miljöpåverkan att kunna ha tillgång till beslutsstödsmodellersom är snabba och som inte kräver så mycket resurser. Genom denna studiehar vi skapat en modell, testat den och utvärderat funktionen av modellen.Modellen arbetar utifrån tre områden: Systemet, Staden och Miljön. Modellenvisade sig delvis fungera och en anpassad modell presenteras i slutsatserna, därde justeringar som behövts göras utifrån det ursprungliga förslaget förklaras. / Most cities today are met by an increasing amount of urbanization, where moreand more people move into the cities. The increased amount of people have anegative impact on the environment, which forces the cities to develop ways tohinder the negative impact the urbanization has on the environment. To be ableto succeed in this endeavour cities need new technological solutions to make itpossible for them to grow and expand, without harming the environment in theprocess. A solution to this has been presented in the form of Smart cities andIoT solutions. By becoming a Smart city through the use of IoT solutions, citiescan take their responsibilities and contribute to a sustainable development. Theproblem that remains however is that the decision making process is both slowand costly when it comes to choosing a solution. Cities who want to minimizetheir environmental impact therefore need a decision support model that is fastand that doesn’t cost much. Through this study we’ve proposed a possiblemodel, we’ve tried it and evaluated its function. The model contains three focusareas: The System, The City and The Environment. The model has shown topartly work and an adapted version has been presented in the conclusions,along with and explanation regarding the adjustments that were made to thefirst proposal.

Idag bor cirka 55 procent av världens befolkning i städer och urbaniseringen förväntas fortsätta. Tidiga prognoser visar att stadsbefolkningen kommer att ha fördubblat sin nuvarande storlek år 2050, vilket leder till att nästan 7 av 10 människor i världen kommer att bo i städer (Ritchie and Roser, 2022). Urbaniseringen i Sverige går i samma riktning enligt SCB prognoser och fler barn föds i storstäder jämfört med på landsbygden. Med den ökande populationen i storstäderna behöver deras kapacitet utökas för att ta hand om de framtida generationerna. För att följa med i utvecklingen och klara de stora omställningar som den ökade urbaniseringen innebär behöver byggbranschen digitaliseras i större utsträckning. Designa hållbara städer kräver allt mer komplexa lösningar, lösningar framtagna av digitala system som branschen varit dåliga på att ta till sig. Syftet med den här rapporten är att undersöka vilka effekter mjukvaran Spacemaker med sin AI, generativ & parametrisk design kan ha vid bygglovsansökningar samt om programmet kan användas till andra ändamål inom stadsutvecklingen. Syftet kan även beskrivas som ett exempel på hur branschen kan digitalisera sina processer genom ta hjälp av beräkningskraften av datorer och AI. För att ta besvara rapportens frågeställningar gjordes en empirisk undersökning med hjälp av stadsbyggnadsförvaltningen i Borås och företaget Spacemaker, där ett bygglov granskades efter de krav som vanligtvis ställs på ett sådant utförande. Byggnadsförvaltningen ville även undersöka bullernivåerna vid skapandet av nya vägar och utformningar av byggnader. Tre scenarion ritades upp i mjukvaran för att kunna besvara frågeställningarna. Resultatet av arbetet visade att det är fullt möjligt att använda mjukvaran för att utföra arbetet inom stadsplaneringen i Borås stad. Därtill fanns det många fördelar med att digitalisera dessa processer då den visuella representationen av 3D-modellen visade sig fördelaktig varefter ett mer effektivare arbete kunde utföras. / Today, about 55 percent of the world's population lives in cities and urbanization is expected to continue. Early forecasts show that the urban population will have doubled its current size by 2050, leading to almost 7 out of 10 people in the world living in cities (Ritchie and Roser, 2022). Urbanization in Sweden is going in the same direction according to Statistics Sweden's forecasts and more children are born in large cities compared with rural areas. With the growing population in the big cities, their capacity needs to be expanded to take care of future generations. In order to keep up with developments and cope with the major changes that the increased urbanization entails, the construction industry needs to be digitized to a greater extent. In order to be able to design sustainable cities in the future, increasingly complex solutions are required, developed by digital systems that the industry has been bad at adopting. The purpose of this report is to investigate what effects the software Spacemaker with its AI, generative & parametric design can have when planning building permit applications and whether it can be used for other purposes in urban development. The purpose can also be described as an example of how the industry can digitize its processes by using the computing power of computers and AI. To answer the report's questions, an empirical study was conducted with the help of the city building administration in Borås and the company Spacemaker, wherea building permit was examined according to the requirements that are usually placed on sucha design. The building administration also wanted to investigate the noise levels in the creation of new roads and the design of buildings. Three scenarios were drawn up in the software to be able to answer the questions. The results of the work showed that it is entirely possible to use the software to carry out the work in urban planning in the city of Borås. In addition, there were many advantages to digitizing these processes as the visual representation of the 3D model proved advantageous, after which a more efficient work could be performed. For example, by being able to fix the noise problem by changing the design of buildings in real time via the software and then get a quick result.