Ett mycket högexploaterat förslag utformas där en egen identitet skapas åt Arenastaden i Växjö. Solens gång, bullerkällor, brandrisker, kulturhistoriska värden och många mål i kommunens visionsbild för Arenastaden väger in vid utformning av förslaget. Förslagets nya upplevelsevärden och andra kvalitéer analyseras med hjälp av en solstudie, bullerkällsundersökning och analysmetod av Kevin Lynch. Projektuppgiften är baserad på att en mycket hög exploatering drar ner på områdets upplevelsevärden. Då analysens resultat föll annorlunda erhölls ett annat resultat – metoden; att bygga på höjden besparar grönytor och de värden som mäts vid en Lynchanalys.

Den här uppsatsen fokuserar på hur dagens planeringspraktik klarar hanteringen av den komplexitet som planering utanför staden kan medföra. Med områden utanför staden koncentreras studien till den peri-urbana zonen, en zon av både rural och urban karaktär i anslutning till tätorter och som ofta pekas ut för exploatering och andra stadsmässiga funktioner när städer växer. Det blir uppenbart i studien att sådana zoner är svårdefinierade och därmed omöjliga att avgränsa och urskilja i kartor. Många forskare menar att zonerna kan studeras genom dess multifunktionalitet och genom att de ses som en process eftersom den peri-urbana zonen förändras i betydligt större skala än den mer konstanta staden och landsbygden. Men studiens syfte är inte att definiera och avgränsa det peri-urbana landskapet. Studien ämnar istället att sätta denna zon i en kontext av styrning, det vill säga hur den kommunala planeringen klarar av att styra sådana multifunktionella och föränderliga områden i takt med att kommuner utvecklas. Det har framgått i tidigare forskning att det saknas styrning av det peri-urbana landskapet och denna studie är ett sätt att undersöka sådana påståenden ur ett svenskt planeringsperspektiv.

Today, most of us live without a physical understanding of what agriculture does in and for modern societies and what its implications are. This makes it hard to see all the complex facets surrounding the farming practice and its connection to our past, present and future. This study explores how peri-urban farmers experience what they find to be a weak practice of the for them purely theoretical phenomenon of sustainable development. Five in-depth interviews were conducted with unconventional farmers in fertile Swedish agricultural area around Mälardalen. Nearby cities include Stockholm, Enköping and Uppsala. The qualitative empirical study deals with issues of peri-urban agriculture and sustainable intensification of agriculture. But above all describes clusters of how the farmers experience the concept of sustainable development. The methodology of phenomenology is used as a way of experiencing what the farmers express both explicitly and implicitly. By adding the term sustainable farming, a triangulation is done for a sustainable development. Two peer-reviewed studies that launch the terms ecological understanding (Carlsson 1999) and distance moral (Almers 2009), together with the sustainability terms, make a more robust theoretical framework for interpreting a sustainable development. The third peer-reviewed study by Larsson (2016) uses scenario analysis of what an up-scaled agriculture in Polish and three Baltic states could mean for the Baltic sea region.  The scenarios point out the effects of either converting into Ecological Recycling Agriculture (ERA) or to the conventional agriculturarl policy (CAP) as promoted in Sweden and the European Union. The empirical study as well as the peer-reviewed studies mutually find a dissonance between theory and practice between governance, organizations, farmers and consumer behavior when it comes to sustainable farming as well as a sustainable development as defined by the UN (WCED 1987). The study raises how a sustainable intensified farming, SIA, (Rockström 2016) and the theoretical framework of sustainable development could benefit from a higher level of ecological understanding and distance moral. The study also suggests a new term: ecemony, from a semantic merger of the terms economy and hegemony. By ecemony I argue that the economy has been given such prominance by and for us, that it pours through our minds and collective thoughts and governance so that it now constitutes our common senses. / I dagens samhällen lever merparten av befolkningen utan egen djup kunskap om eller praktisk erfarenhet av jordbruk. Det påverkar våra uppfattningar om oss själva och vår plats och roll i samhället. Dagens jordbruk och samhällsutveckling att tätt sammanflätade på gott och ont. De både samverkar och motverkas av respektives effekter i form av dolda kostnader. Syftet med studien är att ta reda på hur hållbarhetsbegrepp uppfattas av de periurbana jordbrukarna mätt som kvalitativt skilda beskrivningskategorier med fenomenografisk metod. Studien baserar sig på fem semistrukturerade djupintervjuer med periurbana jordbrukare och identifierar deras uppfattningar om hållbarhetsbegreppet som studiens resultat. Studien omfattar förutom egen empiri också begreppen avståndsmoral (Almers 2009) och ekologisk förståelse (Carlsson 1999) genom tidigare forskning. Ytterligare en studie (Larsson 2016) som använts utgår från tre scenarier för hur jordbruk i Östersjöregionen kan bli mer hållbart. Frågeställningarna som valts är: Vad är jordbrukarnas uppfattningar om begreppet en hållbar utveckling? Vilka uppfattningar har de av begreppet ett hållbart jordbruk? Vad har jordbrukarna för tilltro till om hållbarhetsdefinitionen kan förverkligas?  I den empirin och med stöd av dessa studier, framläggs att och hur ekonomin dominerar över de sociala och ekologiska aspekterna inom hållbarhetsbegreppet och hur stora skillnader mellan ord och handling råder inom praxis i hållbarhetsfrågan. Låg förståelse för ekologi och moralfrågor inom hållbarhetsområdet minskar enligt studien sannolikheten för att vi ska kunna uppnå en hållbar utveckling. I diskussionen återknyts till frågeställning och syftet. Där diskuteras även det som framkommer i uppsatsens bakgrund och problembeskrivning exempelvis att samhällets utmaningar i hög grad sammanfaller med jordbrukets. Aktuell forskning liksom den egna empirin pekar på att pedagogiska, etiska och moraliska utmaning väntar våra samhällen. Slutsatsen blir att moral och etikfrågor kan stärka det teoretiska begreppet hållbar utveckling.

Urbaniseringen världen över ökar och allt fler människor flyttar in till städerna. Samtidigt ökar också kraven på att tillgodose alla dessa människor behov. Hållbar utveckling består av tre dimensioner: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet (WCED, 1987). Social hållbarhet handlar om social jämlikhet och innefattar bland annat begreppen socialt kapital och social sammanhållning (Dempsey et al., 2009). I denna uppsats undersöks det om stadsodling kan fungera som ett verktyg för att uppnå social hållbarhet i städer. En fallstudie utfördes i Gävle där fyra pallkrageodlingsprojekt undersöktes genom en kombination av olika metoder: intervjuer, enkäter och observationsanalyser. Resultatet visar att stadsodling är ett verktyg för att skapa nya kontakter och integration mellan olika människor men resultatet visar också att det är svårt att påvisa positiva effekter på miljön runt odlingarna samt om odlingarna kan bidra till att en ökad känsla av stolthet för sitt bostadsområde. En annan effekt av stadsodling är den ekologiska dimensionen, en stor andel av odlarna anser att den viktigaste drivkraften till att odla är att kunna odla egna giftfria råvaror och att kunna bidra till biologisk mångfald i urban miljö. Resultatet visar även att de vanligaste negativa effekterna av stadsodling är stöld och vandalisering av odlingarna. För att uppnå social hållbarhet i städer verkar stadsodling kunna fungera som ett bra verktyg. / Urbanisation around the world is increasing as more and more people move into cities. This trend is magnified by increasing demands requirements for people living in cities. Sustainable development consists of three dimensions: the economic, the ecological, and the social (WCED, 1987). Social sustainability is about social equity and includes the concepts of social capital and social cohesion. In this thesis, urban gardening is investigated as a tool for increasing social sustainability in cities. The case study focusses on different urban gardening projects that used pallet boxes in Gävle. A combination of different methods was used: interviews, surveys, and observation analysis. The results from all the methods shows that urban gardening is a good way to create new contacts and integrate different people. The results also show however that it is difficult to demonstrate positive environmental effects and if the results of gardening can contribute to an increased sense of pride and sense of place. Another effect of urban gardening is the ecological dimension, a large proportion the partipicants said that their main motivation was to grow poison-free, raw product and to contribute to biodiversity in the urban environment. The results also show that the most common negative aspect of urban cultivation are theft and vandalization. Urban gardening seems to be an effective tool for improving social sustainability in cities.

No description available.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Grontmij AB och är ämnat att ta fram tre olika förslag på byggnader med samma utformning men uppförda med olika material i klimatskal och stomme, för att jämföra dess energiförbrukning och slutligen analysera koldioxidutsläppen som genereras. Målet med denna studie är att påvisa vilka material som lämpar sig främst vid hållbart byggande, vilka materialval som främst kan föredras när man vill uppnå energieffektiva byggnader samt analysera dess koldioxidutsläpp. Målet är att påvisa att koldioxidutsläppen minskar med enligt de upprättade miljökraven från Stockholms Stad i samarbete med Clinton Climate Initiative. Climate Positive Development Program lanserades år 2009 och är ett gemensamt initiativ mellan Clinton Climate Initiative och US Green Building Council. Programmet stödjer 18 projekt världen över och Norra Djurgårdsstaden är ett av projekten som ska vara en förebild för framgångsrik ekonomisk och miljömässig stadsutveckling. Programmet är även en vägledning vid byggande av bostäder vilket är avgörande för evolutionen av stadsbygget. Utvecklingen kring byggande har med tiden förändrats och anpassats till mer miljövänliga och energieffektiva alternativ. Idag har det blivit mer vanligt att tala om energieffektiva byggnader och minskade koldioxidutsläpp, vilka är betydelsefulla faktorer som påverkar miljön och vår framtid avsevärt. Genom att bygga hållbart och ta hänsyn till faktorer som tidigare undvikits, kommer utvecklingen ske mot det bättre. Fokus i denna studie är att analysera hur väl de utformade byggnaderna uppfyller miljökraven som Stockholms stad har upprättat i området Norra Djurgårdsstaden, med avseende på energiförbrukning och koldioxidutsläpp. Byggnaderna utformas med hänsyn till detaljplanen för Norra 2 (del av Hjorthagen 1:3 och Norra Djurgården 1:14) samt de upprättade kraven för energiförbrukning och gestaltning. Examensarbetet skall förmedla hur mycket de olika materialen; trä, betong och stål/tegel påverkar energiförbrukningen och koldioxidutsläppen. Jämförelsen mellan respektive byggnads energiförbrukning ger en inblick i vilka material och vilken byggnadsutformning som kan vara avgörande för framtida byggande och urbanisering. Resultaten för energiförbrukningen beräknas genom programmet VIP-Energy som erhålls från Grontmij AB. Förslag 1 – trästomme, erhöll en årlig energiförbrukning på 25 kWh/m2, förslag 2 – betongstomme en på 22 kWh/m2 och förslag 3 – stålstomme med tegelfasad en på 38 kWh/m2. I denna studie har koldioxidutsläpp som genereras i samband med framställning av materialen uteslutits i beräkningarna. Med hjälp av programmet VIP-Energy har koldioxidutsläpp beräknats för respektive förslag trä, betong samt stålstomme med tegelfasad där endast byggnadsförslagens processenergi och elförsörjning beaktats. Gällande koldioxidutsläppen som värmeförsörjningen genererar har enklare handberäkningar gjorts och jämförts med olika fördelningar av distributionssystemen fjärrvärme och bergvärmepump. Koldioxidutsläppen som baseras på byggnadernas värmeförsörjning resulterade i att förslag 2 – betongstomme, som har den lägsta värmetillförseln (256 kWh), genererar minst koldioxidutsläpp genom värmedistributionen (28,34-37,12 kg CO2/år ). Värmedistributioner för förslag 1 – trästomme genererar 52,55 – 68,73 kg CO2/år och för förslag 3 – stålstomme med tegelfasad genereras 697,8 – 912,63 kg CO2/år. / This thesis has been implemented in collaboration with Grontmij AB and is intended to present three different proposals for buildings with the same design but constructed with different materials in the building envelope and structure. The proposals will be compared in their energy consumption and analyzed in their respective amounts of carbon emissions the buildings generate. The ambition is to demonstrate that carbon dioxide emissions are reduced by applying the environmental requirements from the City of Stockholm in cooperation with the Clinton Climate Initiative. Climate Positive Development Program was launched in 2009 and is a joint initiative between the Clinton Climate Initiative and the U.S. Green Building Council. The program supports 18 projects worldwide and Stockholm Royal Seaport (Norra Djurgårdsstaden) is one of the projects that will be an example to an economically successful and environmental sustainable urban development. The development of building has overtime changed and adapted to more environmental friendly and energy efficient alternatives. Energy efficient buildings and reduced carbon emissions has become more common, which are significant factors that affects the environment and our future. The development will strive for the better by building more sustainable and take the factors that have long been avoided, into account. The focus of this study is to analyze how well the designed buildings meet the environmental standards, concerning energy consumption and carbon emissions. The zon of Norra 2 (part of Hjorthagen 1:3 and Norra Djurgården 1:14) is taken into consideration while designing the buildings as well as the requirements for energy consumption and conformation. The thesis shall convey what affects the materials; wood, concrete and steel with brick façade, has on the energy consumption and carbon emission. The comparison between each buildings’ energy consumption gives an insight of which materials and which design that should be used for future constructions and urbanization.   The result of the energy consumption is calculated by the program VIP-Energy, obtained from Grontmij AB. Proposal 1 – wooden frame, received an annual energy consumption of 25 kWh/m2, proposal 2 – concrete frame received an of 22 kWh/m2 and proposal 3 – steel structure with a brick façade received an of 38 kWh/m2. The carbon dioxide emissions that are generated in relation to the making of the materials have been excluded in the calculations of this thesis. The carbon emissions has been calculated with the program VIP-Energy for each proposal; wood, concrete and steel with brick façade, where only the building proposals' process energy and electricity is taken into consideration. The heat supply is simply calculated by hand and has been compared with different distributions between district heating and geothermal heat pump. The carbon dioxide emissions are based on the buildings' energy supply. It resulted in that proposal 2, which had the lowest heat input (256 kWh), generates the least carbon emissions (28, 34 – 37, 12 kg CO2/year). The heating distribution for proposal 1 generates 52, 55 – 68, 73 kg CO2/year and proposal 3 generates 697,8 – 912,63 kg CO2/year.

Industrialization and urbanization brought  major societal changes. For the individual, these changes meant an adjustment beyond the ordinary. Not everyone had the conditions required to adapt and take part in what modernization entailed. Those who were well off also had the means required to succeed in the new society. Those who were already vulnerable, however, came to be hit hard by the changes that emerged.The struggling working class became overrepresented among inmates in prisons.The purpose of this study has been to find out why the working class has been overrepresented by examining the factors behind their crime, how their life history can explain their situation and the socio-economic factors that may be the basis for the imprisonment.The study refers analyses six  of the inmates at Härlanda Kriminalvårdsanstalt during the early 20th century. The sources used include prisoner scrolls and biography books that are available at the National Archives in Gothenburg.The results of the empirical study show that the causes behind the working class crime have been poverty and the difficulty of establishing societal goals.The study is based on Marxist criminology's explanation of crime and the public debate on working class crime during the time period. / Industrialiseringen och urbaniseringen kom att medföra stora samhällsförändringar. För DEN enskilde individen innebar dessa förändringar en omställning utöver det vanliga. Alla hade inte de förutsättningar som krävdes för att anpassa sig och ta del av det moderniseringen medförde. De som hade det gott ställt hade också de medlen som krävdes för att lyckas i det nya samhället. De som redan var utsatta kom dock att drabbas hårt av de förändringarna som växte fram.  Den hårt drabbade arbetarklassen kom att bli överrepresenterad bland intagna på fängelseanstalterna.  Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på varför arbetarklassen varit överrepresenterat genom att undersöka faktorerna bakom deras brottslighet, hur deras livshistoria kan förklara deras läge samt de socioekonomiska faktorerna som kan tänkas vara grunden till fängslandet.   Undersökningen analyserar sex av de intagna fångar på Härlanda kriminalvårdsanstalt under början av 1900-talet. De källor som använts är bland annat fångrullor och biografiböcker som finns tillgängliga på Landsarkivet i Göteborg.  Resultaten av den empiriska undersökningen visar att orsakerna bakom arbetarklassens brottslighet varit fattigdom och svårigheten att etablera samhällsmålen.  Undersökningen utgår från den marxistiska kriminologins förklaring till brottslighet samt dåtidens samhällsdebatt kring arbetarklassens brottslighet.

I majoriteten av Sveriges kommuner finns ett underskott av bostäder. De som främst berörs av bostadsbristen är de som är nya på bostadsmarknaden, där en stor andel utgörs av studenter och unga vuxna. För att få in unga vuxna på bostadsmarknaden i takt med den ökade urbaniseringen ställs ett högre krav på landets kommuner att kunna erbjuda överkomliga bostäder. Urbaniseringen medför ekologiska utmaningar och ställer krav på hållbara strategier. Byggnationer av fler bostäder krävs, som vidare medför en påfrestning för miljön där bygg- och konstruktionssektorn står för ca en tredjedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. För att de globala hållbarhetsmålen ska nås krävs införande av nya hållbara metoder inom branschen. Tillämpning av cirkulär ekonomi ses ha stor potential för klimatomställningen.  I Luleå beräknas befolkningsmängden nå 100 000 invånare till år 2040, vilket medför en ökad efterfrågan på bostäder och arbete. Att förtäta redan ianspråktagen mark ses som en hållbarhetsstrategi där markanvändningen effektiviseras. I Luleå finns ett verksamhetsområde beläget på Porsön, i anslutning till Luleå tekniska universitet, benämnt Ytterviken. I takt med den ökade befolkningsmängden ses Yttervikens geografiska plats intressant att utreda för möjligheter till framtida exploatering av bostäder ämnade för studenter och unga vuxna. Studiens syfte är att identifiera och undersöka betydande faktorer för en hållbar urban utveckling, samt önskade boendekvaliteter bland studenter och unga vuxna. Baserat på arbetets teoretiska del utreds möjligheten att omvandla Ytterviken till ett bostadsområde presenterat som ett gestaltat konceptförslag. Studien består av två delar, en teoretisk del och ett gestaltat konceptförslag. Studiens teoretiska del utgörs av en litteraturgenomgång om boende för unga vuxna och hållbar urban utveckling, samt en dokumentstudie av gällande planeringsdokument för Luleå och Ytterviken. För att undersöka vilka kvaliteter studenter och unga vuxna önskar i sin bostad med tillhörande bostadsområde genomfördes två enkätundersökningar bland studenter vid Luleå tekniska universitet, samt elever vid Luleå Gymnasieskola.  Studiens teoretiska resultat identifierade flertalet betydande faktorer för en hållbar urban utveckling. Från genomförda enkätundersökningar framgick ett liknande svarsmönster gällande önskade boendepreferenser bland de undersökta urvalsgrupperna. Baserat på studiens teoretiska resultat presenterades det föreslagna konceptförslaget för Ytterviken omvandlat till ett bostadsområde. För framtida utformningar av bostäder och bostadsområden för unga, kan studiens identifierade hållbarhetsfaktorer utgöra ett underlag som strävar för en hållbar urban utveckling. Från studiens konceptförslag ses potential finnas för omvandling av Ytterviken, men ytterligare utredningar behöver genomföras. Konceptförslaget ses därav kunna användas som ett underlag för vidare bearbetning vid en framtida ombyggnation av Ytterviken. / In the majority of Sweden's municipalities, there is a housing shortage. Mainly affected include those who are new to the housing market, where a large proportion consists of students and young adults. To get young adults into the housing market, as with the increased urbanization, the country's municipalities must be able to offer affordable housing. Urbanization poses ecological challenges and makes demands on sustainable strategies. Construction of housing is required, which further leads to environmental strains where the construction sector accounts for over a third of the world's total greenhouse gas emissions. To achieve the global sustainability goals, implementation of new sustainable methods in the industry is required. Implementation of circular economy is seen to have great potential for climate change.  In Luleå, the population is estimated to reach 100 000 inhabitants by 2040, which will lead to an increased demand for housing and jobs. Land densification is seen as a sustainable strategy through more efficient land use. In Luleå, there is an industrial area located on Porsön, adjacent to Luleå University of Technology, called Ytterviken. As with the increased population, the geographical location of Ytterviken is seen interesting to investigate for opportunities of a future development into housing intended for students and young adults. The purpose of the study is to identify and investigate significant factors for a sustainable urban development, as well as desired housing qualities among students and young adults. Based on the theoretical part of the study, the possibility of Ytterviken being transformed into a residential area is investigated and presented as a designed concept proposal. The study consists of two parts, a theoretical part and a designed concept proposal. The theoretical part of the study consists of a literature review on housing for young adults and sustainable urban development, as well as a document study of current planning documents for Luleå and Ytterviken. To investigate qualities that students and young adults ask for in their home with associated residential area, two questionnaires were conducted among students at Luleå University of Technology, as well as students at Luleå Upper Secondary School. The theoretical results of the study identified several significant factors for a sustainable urban development. Conducted questionnaires showed similar response patterns regarding desired housing preferences among the sample groups. Based on the study's theoretical results, the concept proposal of Ytterviken transformed into a residential area was presented. For future designs of housing and residential areas for young adults, the study's identified sustainability factors can be used as a basis that strives for a sustainable urban development. From the study's concept proposal, there is potential for a transformation of Ytterviken, but further investigations need to be conducted. Therefore, the concept proposal can be used as a basis for further processing for a future reconstruction of Ytterviken.

Urbanization is continuously growing all over the world. Both developing and developed countries encourage rapid expansion for increased growth and production. However, urbanization in combination with climate change can lead to higher chances of extreme flood events. Mankind always settled around rivers and floodplains that are naturally more flood prone areas, making stormwater modeling and urban planning indispensable for safety and reduction of flood risk.Until now many important studies have been conducted on the dangers of living in floodplains of urbanized cities, but most of them are about developing countries such as Bangladesh or Vietnam, leaving a noticeable gap in the developed world. However, all these researches share one thing in common as they do not take into account the interactions between water and society by ignoring the constantly changing human factor.Socio-hydrology is a new branch of hydrology closely related to Integrated Water Resource Management (IWRM) that tries to explore this dynamic relationship. This study explores the historical evolution of a highly urbanized industrial city in Finland and attempts to understand both the human and engineering effects of urbanization. The city of Pori is the most flood prone area in Finland, which makes for an important study that will yield important results and possible recommendations for future research, while for the first time incorporating socio-hydrology, the human factor and flood risk in a major European city.This is an empirical project with data collected from various different sources put all together for the first time that could change the perceptions of both inhabitants and scientists and be the basis for a more thorough, modeling based research in the future. The research question of this dissertation is how socio-hydrological dynamics have affected flood risk changes over the past decades in the city of Pori. / Urbaniseringen växer fortlöpande över hela världen. Både industriländer och utvecklingsländer befrämjar snabb expansion för ökad tillväxt och produktion. Dock leder urbanisering i kombination med klimatförändring till högre risk för extrema översvämningar. Människor har i alla tider bosatt sig runt vattendrag och flodslätter som naturligt är mer benägna att översvämmas, något som gör att dagvattenhantering och stadsplanering är absolut nödvändigt för ökad säkerhet och reducerad översvämningsrisk.Fram tills nu har många viktiga studier genomförts som behandlar farorna för människor bosatta i urbaniserade städer intill flodslätter, men de flesta av dem har utgått från utvecklingsländer som Bangladesh eller Vietnam, något som lett till en märkbar avsaknad av information gällande industri-länder. Gemensamt för dessa studier är dock att de ignorerar den ständigt föränderliga mänskliga faktorn och på så sätt inte tar i beaktning interaktioner mellan vatten och samhälle.Socio-hydrologi är en ny gren inom hydrologi som är nära besläktad med Integrerad Vattenresurs-förvaltning och som försöker utforska detta dynamiska samspel. Denna studie undersöker den historiska utvecklingen av en starkt urbaniserad industristad i Finland och försöker tolka de mänskliga och tekniska effekterna av urbanisering. Staden Pori (Björneborg på svenska) är den mest översvämningsbenägna platsen i Finland, vilket gör denna studie till ett viktigt arbete för att ta fram betydelsefulla resultat och eventuella rekommendationer för framtida forskning. Dessutom inkorporeras socio-hydrologi, den mänskliga faktorn och översvämningsrisk för första gången i forskning gällande en större europeisk stad.Detta är ett empiriskt projekt med data insamlat från olika källor som sammanställts för första gången och som kan förändra både invånares och forskares synsätt, samt vara en grund för mer utförlig och modellbaserad forskning i framtiden. Frågan som denna avhandling försöker besvara är hur socio-hydrologisk dynamik har påverkat förändringar av översvämningsrisker i staden Pori i Finland över de senaste årtiondena.

This century is expected to be characterized by heavy urbanization patterns, according to the UN forecast, with over 2.5 billion more people living in urban areas by year 2050 (FN 2018). With more people living in cities worldwide, the demand for better urban development and more effective ways to handle economic, social and environmental issues are being sought after. In this study, a qualitative content analysis has been made to investigate how UN Global goal 7, 11, 12 and 15 are being expressed in some of Copenhagen, Oslo and Stockholm sustainability strategies. The purpose of this study has been to understand how these Nordic actors are planning their own cities, in relation to contemporary environmental challenges, based on the content and meaning of the global goals. The results show that the content of the chosen goals was present in their strategies. There were more similarities in expressions, than differences, between the cities, where technology, growth and environment was highlighted to enable a better life for more people. At numerous occasions the cities positioned themselves as optimistic towards greener cities and put forward an array of different initiatives and measures e.g. related to renewable energy, resource efficiency and green spaces. The prerequisites of the cities in accomplishing their goals depends on a set of different factors. Good implementation and perceptiveness to the surrounding socio-political situation are some essential elements to regard if they are to succeed with their plans. / Det här århundradet förväntas enligt FN:s prognoser att präglas av kraftig urbanisering i stora delar av världen, med 2.5 miljarder fler människor i urbana områden till år 2050 (FN 2018). När allt fler människor bosätter sig i städer ställer det högre krav på att utveckla fungerande och effektiva sätt att hantera de ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som kan tänkas uppstå av en sådan förändring. I den här studien har en kvalitativ innehållsanalys genomförts för att undersöka hur FN:s hållbarhetsmål 7, 11, 12 och 15 uttrycks i några av Köpenhamns, Oslos och Stockholms hållbarhetsstrategier. Syftet har varit att undersöka hur de här nordiska aktörerna planerar sina städer, med hänseende till dagens miljöutmaningar och avgränsningen har varit de utvalda hållbarhetsmålens innehåll och mening. Resultatet visar att innehållet i dessa mål gick att spåra i städernas strategier. Städernas uttryck präglades av fler likheter än skillnader, där teknologi, tillväxt och miljö var faktorer som kan kombineras och leda till ett bättre liv för fler människor i städerna. De positionerade sig vid flera tillfällen som optimistiska till att leda utvecklingen mot grönare städer och framförde en rad olika gröna initiativ, exempelvis inom förnyelsebar energi, resurseffektivare system och grönområden. Förutsättningarna för att städerna ska uppnå sina mål beror på en rad faktorer. Klart är dock att de är beroende av god implementering, samt att de behöver vara lyhörda mot omgivande socio-politiska beslut och händelser om deras strategier ska lyckas.