Since the 1980’s there has been a neoliberal development in society and politics, especially inthe Western world, where the welfare state has taken a step back and new ideas such asmarket and privatisation has had a breakthrough within the public sphere. Under theneoliberal development there has been an ongoing urbanisation but also a depopulation inapproximately half of the Swedish municipalities. Municipalities, which can be understood asthe lengthened arm of the welfare state, which have been affected by depopulation hastherefore had it much more difficult fullfilling their welfare duties due to the negative effectsof depopulation. Despite structural population changes both growing and decreasingmunicipalities tend to strive for growth, something that is not one of the municipalities tasks.It can be understood as a part of a neoliberal context where a so called market based ideologycan be found among municipalities who’s trying to create growth through its place brand. Oneof the municipalities which has experienced a considerable depopulating development isHagfors kommun (municipality), a municipality which can also be understood as anillustrative example of a depopulating municipality. The purpose of this thesis is therefore toexamine if there is a tension between the municipality Hagfors as a welfare organ and aneoliberal hegemony in society, and if there has been a neoliberal development over time. Inorder to carry this thesis out a qualitative method is used with discourse analysis which stemsfrom Laclau’s and Mouffe’s discourse theory and selected terms suited for the thesis’ scopeand purpose. The material consists of developmental documents from Hagfors kommun. The analysis treats meaning-making and expression as something that can be understoodwithin a neoliberal discourse as well as a welfare discourse. The analysis is lead by especiallyLaclau’s and Mouffe’s discourse theoretical term hegemony and its sub-terms. It appearsfrom the analysis that a neoliberal discourse can be found and is incused in the documentsfrom both points in time, 2002 and current documents from 2017 and 2019, and that it hasgrown stronger. The municipality has gone from hegemonising its role as a welfare organ anda welfare discourse to hegemonising itself as a place brand and hence hegmonising aneoliberal discourse. The conclusion as to whether there was a tension between themunicipality as a welfare organ and neoliberalism is that since the municipality chooses tohegemonise itself as a place brand and a part of a neoliberal context in contrast to trying toadapt to the negative development and minimising its negative consequenses, there is atension between the municipality as a welfare organ and neoliberalism. / Sedan 1980-talet har det skett en nyliberal utveckling i samhället och politiken, framförallt ivästvärlden, där välfärdsstaten tagit ett steg tillbaka och nya idéer som marknad ochprivatisering har fått genomslag inom det offentliga. Under den nyliberala utvecklingen hardet pågått en urbanisering men också en avbefolkning för ungefär hälften av Sverigeskommuner. Kommuner, som kan förstås som välfärdsstatens förlängda arm, som drabbats avavbefolkning har därför fått det allt tuffare att fullgöra sitt välfärdsansvar med hänsyn tillavbefolkningens negativa effekter. Trots strukturella befolkningsförändringar tenderar bådeväxande och minskande kommuner att sträva efter tillväxt, något som egentligen inte ärkommunens uppgift. Det kan förstås som en del av en nyliberal kontext där en så kalladmarknadsbaserad ideologi återfinns bland kommuner som försöker skapa tillväxt genom sittplatsvarumärke. En av de kommuner som drabbats av en betydlig avbefolkning är Hagforskommun, en kommun som också kan förstås som ett illustrativt exempel av en avbefolkandekommun. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om det finns en spänning mellankommunen Hagfors som välfärdsorgan och en nyliberal hegemoni i samhället, och om detskett en nyliberal utveckling över tid. För att genomföra uppsatsen så används en kvalitativansats med diskursanalys som utgår ifrån Laclaus och Mouffes diskursteori och utvaldabegrepp lämpade för uppsatsens omfång och syfte. Materialet består av utvecklingsdokumentfrån Hagfors kommun. I analysen så behandlas meningsskapande och uttryck som kan förstås inom såväl en nyliberaldiskurs som en välfärdsdiskurs. Analysen vägleds av framförallt Laclaus och Mouffesdiskursteoretiska begreppet hegemoni och dess underbegrepp. Det framgår av analysen att detfinns en nyliberal diskurs i dokumenten från båda tidpunkter som präglar dem, 2002 ochaktuella dokument från 2017 och 2019, och som har förstärkts över tid. Kommunen har gåttfrån att hegemonisera sin roll som välfärdsorgan och en välfärdsdiskurs till att hegemoniserasig självt som ett platsvarumärke och därmed hegemonisera en nyliberal diskurs. Slutsatsenrörande om det fanns en spänning mellan kommunen som välfärdsorgan och nyliberalism äratt då kommunen väljer att hegemonisera sig själv som ett platsvarumärke och en del av ennyliberal kontext i motats till att försöka anpassa sig till den negativa utvecklingen ochminimera negativa konsekvenser utav den, så finns det en spänning mellan kommunen somvälfärdsorgan och nyliberalismen.

Sverige har sedan en tid sett en stark urbanisering som lett till en avfolkning av landsbygden och att det urbana ses som det ideala. Resultatet av detta blir att mindre kommuner i Sverige kan uppleva svårigheter att utföra vardaglig kommunal verksamhet. Denna studie ämnar därför utforska hur mindre kommuner hanterar resursutmaningar inom sin fysiska planering. Syftet är att undersöka om dessa kommuner upplever att de har resursutmaningar och i så fall vilka tillsammans med vad som kan ligga bakom dem. Dessutom undersöks olika strategier som olika kommuner använder sig av för att hantera dessa samt hur de kan anammas av andra kommuner. Studiens resultat baseras på en enkätundersökning bland landets mindre kommuner och ytterligare fördjupande intervjuer. Det visar tydligt att en majoritet av mindre kommuner upplever sig ha resursutmaningar inom fysisk planering. Dessa utmaningar verkar främst ligga inom kompetensförsörjning, personalstyrka och ekonomi där det pekar mot att grunden till dessa ligger i svårighet att rekrytera och locka personal till mindre kommuner men också ett minskat skatteunderlag. De främsta strategierna som diskuteras i studien för att tackla dessa är kommunala samarbeten, externa kontor och konsultanvändning. Dessa strategier har sina för- och nackdelar och måste anpassas efter vardera kommuns förutsättningar. Även om anammandet av dessa strategier kan hjälpa den enskilda kommunen löser det inte den strukturella problematiken i sin helhet. Dagens situation för mindre kommuner är inte hållbar då de ofta glöms bort i samhällsdebatten. För att alla landets kommuner ska få likvärdiga förutsättningar att utvecklas måste alla kommuner vara i fokus, inte enbart de större. / Sweden has for a time experienced a strong urbanization which has led to a depopulation of several municipalities and where the urban is seen as the ideal. The result of this is that smaller municipalities in Sweden might experience difficulties fulfilling their municipal services. This study therefore intends to explore how smaller municipalities handles their challenges concerning resources within their physical planning. The aim is to examine if these municipalities experience challenges of resources and if so, what challenges they have together with possible underlying causes. Furthermore, different strategies used by some municipalities to cope with their challenges are investigated as well as how they can be adapted by other municipalities. The study results are based on a survey among Sweden’s smaller municipalities together with additional in-depth interviews. They clearly show that a majority of the smaller municipalities express that they experience resource challenges within their physical planning. These challenges mainly seem to lie within competence, workforce and economy where the reason behind this seems to be difficulties when recruiting and to attract employees to smaller municipalities as well as a reduced tax base. The main strategies discussed in the study to tackle these challenges are municipal co-operations, external offices and the use of consultants. These strategies have their advantages and disadvantages and have to be adjusted to each municipality according to their respective preconditions. Even though the adaptation of these strategies could help the individual municipality, it does not solve the overall structural problematics. The current situation for smaller municipalities is not sustainable due to them often being forgotten in the societal debate. In order for all of the country's municipalities to have equal conditions to evolve, all municipalities must be focused on, not only the larger ones.

Till följd av klimatförändringar förväntas mer intensiva nederbördsmönster i framtiden. Dagvattenhantering är en essentiell del i urbana miljöer för att motverka översvämningar vid stora vattenflöden. Grön infrastruktur bidrar till dagvattenhanteringen genom dess ekosystemtjänst dagvatten- och flödesreglering. I uppsatsen undersöks ekosystemtjänstens kvantitativa potential att fånga upp vatten under ett 10-årsregn med varaktigheten en timme, med syftet att få en approximativ bild av grön infrastrukturs potentiella bidrag till dagvattenhanteringen i Stockholms innerstad. Studien är baserad på beräkningar i ArcGIS genom att försöka kvantifiera den gröna infrastrukturens bidragande parametrar till ekosystemtjänsten dagvatten- och flödesreglering. Resultatet av studien visade att dagens gröna infrastruktur har potential att ta hand om 26 % av ett 10-årsregn med varaktighet en timme, motsvarande siffra för nederbördsprojektioner för ett 10-årsregn år 2100 var 21 %. Uppsatsen redogör även för klimatförändringarnas påverkan på ekosystemtjänsten. / As a consequence of global warming, future precipitation patterns are predicted to be more intense. Thus, stormwater treatment plays an essential role in the urban environment to prevent flooding. Green infrastructure contributes to the treatment of stormwater through its ecosystem service “Stormwater treatment and flow regulation”. The objective of this study was to quantify the capacity of this ecosystem service by the use of Geographical Information Systems (GIS) for a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. The aim was to get an estimation of the potential contribution by green infrastructure to the capacity of stormwater treatment in the inner city of Stockholm. The result of the study was a potential capacity of 26 % of a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. Future predictions of that same precipitation event in the year of 2100 resulted in a capacity of 21%. The thesis also presents the predicted consequences of climate change to the ecosystem service.

Till följd av klimatförändringar förväntas mer intensiva nederbördsmönster i framtiden. Dagvattenhantering är en essentiell del i urbana miljöer för att motverka översvämningar vid stora vattenflöden. Grön infrastruktur bidrar till dagvattenhanteringen genom dess ekosystemtjänst dagvatten- och flödesreglering. I uppsatsen undersöks ekosystemtjänstens kvantitativa potential att fånga upp vatten under ett 10-årsregn med varaktigheten en timme, med syftet att få en approximativ bild av grön infrastrukturs potentiella bidrag till dagvattenhanteringen i Stockholms innerstad. Studien är baserad på beräkningar i ArcGIS genom att försöka kvantifiera den gröna infrastrukturens bidragande parametrar till ekosystemtjänsten dagvatten- och flödesreglering. Resultatet av studien visade att dagens gröna infrastruktur har potential att ta hand om 26 % av ett 10-årsregn med varaktighet en timme, motsvarande siffra för nederbördsprojektioner för ett 10-årsregn år 2100 var 21 %. Uppsatsen redogör även för klimatförändringarnas påverkan på ekosystemtjänsten. / As a consequence of global warming, future precipitation patterns are predicted to be more intense. Thus, stormwater treatment plays an essential role in the urban environment to prevent flooding. Green infrastructure contributes to the treatment of stormwater through its ecosystem service “Stormwater treatment and flow regulation”. The objective of this study was to quantify the capacity of this ecosystem service by the use of Geographical Information Systems (GIS) for a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. The aim was to get an estimation of the potential contribution by green infrastructure to the capacity of stormwater treatment in the inner city of Stockholm. The result of the study was a potential capacity of 26 % of a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. Future predictions of that same precipitation event in the year of 2100 resulted in a capacity of 21%. The thesis also presents the predicted consequences of climate change to the ecosystem service.

I drygt 200 år har det skett en kraftig urbanisering i Sverige. Det här skiftet i befolkningsunderlag har lett till omställningar i landet, inte minst hos landsbygdskommunerna. Ett fortsatt minskande invånarantal där äldre blir en allt större andel leder till att det är svårare för kommunen att hitta rätt kompetens och kommunens arbete och ekonomiska styrka kan därav bli lidande. En kommun är skyldig att tillhandahålla vissa tjänster, en av vilka är fysisk planering som innefattar översikts-, områdes- och detaljplanering. Inom dessa planarbeten behövs det bland annat göras olika typer av mark- och vattenutredningar som antingen kommunen själv utför eller som upphandlade konsulter utför åt dem.  Den här studien undersöker huruvida personer som jobbar med fysisk planering i Sveriges landsbygdskommuner upplever utmaningar med sin upphandlingsprocess. Studien undersöker vilka dessa utmaningar kan vara, vilka bidragande faktorer som ligger bakom samt vad som anses kunna vara lösningen. För att ta reda på detta utfördes en enkätundersökning hos de svenska landsbygdskommunerna med syftet att samla information om upplevelser och erfarenheter från människor som arbetar med detta. Den insamlade datan jämfördes sedan mot tidigare forsknings som gjorts. Det framkommer att urbaniseringen lett till att landsbygdskommuner inte har den ekonomiska kraft de skulle behöva för att sköta sin verksamhet optimalt. Där fysiska planerare behöver utföra upphandlingar trots bristande tid eller kompetens för att skriva ett gediget förfrågningsunderlag, något som konsulter kan utnyttja vid anbudsgivningen. Enkätundersökningen visade att majoriteten av de svarande upplever att deras upphandlingar till stor del blir dyrare än förutspått. Sett till regeringens mål med den offentliga upphandlingen bör det enligt detta krävas ändringar, då deras mål är att utnyttja skattepengar på bästa sätt. / For just over 200 years there has been a heavy urbanisation in Sweden. This shift of people moving from rural areas to cities has led to the country having to adapt and rural municipalities more so. A continued decreasing population but growing number of elderlies makes it harder for these municipalities to find the right competence, which can lead to the decline of economic strength and tasks within the municipality. A municipality is required by law to provide certain services, one of which is spatial planning containing comprehensive-, area regulation- and detailed development planning. Working with these plans can sometimes require different kinds of investigations regarding both land and water, which the municipality can do themselves or by purchasing the service through consultants. This study examines whether people who work with spatial planning in Sweden's rural municipalities experience challenges with their procurement process. It also examines what these challenges may be and what the basis and solution to this is. In this study, a survey was conducted among these rural municipalities in order to obtain information about experiences and challenges from those who work with them. This was then set against research where one could draw parallels between the two. It appears that urbanization has led to these municipalities not having the financial power it would need to run its operations optimally. Where spatial planners need to make procurements despite a lack of time or competence to write a tender document, something that consultants can exploit when bidding. The common picture among those who responded to the survey was that their procurements for the majority will be more expensive than predicted. Looking at the government's goals with public procurement, changes must be made in order to reach their goal to use tax money in the best way possible. / <p>2022-06-29</p>

I många tidningsartiklar går det att läsa om att Norge har en mer levande landsbygd än Sverige, men vad är det egentligen som skiljer sig åt mellan länderna? I den här uppsatsen har Sverige och Norges landsbygdspolitik studerats och därefter har en fallstudie på en kommun i respektive land har utförts. De kommuner som har undersökts är Ragunda kommun i Sverige och Röros kommun i Norge. Dessa har valts utifrån vissa likheter som lokalisering, befolkningsmängd och att båda kommunerna har vattenkraft. Kommunerna har studerats utifrån faktorerna finansiering, service och näringsliv. Det finns vissa skillnader gällande landsbygdspolitiken i länderna, hur naturresurser beskattas, skillnader i arbetsgivaravgifter och den allmänna synen på landsbygden skiljer sig åt mellan länderna. Trots det är det inte särskilt stor skillnad gällande finansiering, service och näringsliv för just dessa kommuner. / Many newspaper articles discuss how Norway has a more vibrant rural area than Sweden, but what are the actual differences between the two countries? This essay examines the rural policies of Sweden and Norway, followed by a case study of one municipality in each country. The municipalities under investigation are Ragunda Municipality in Sweden and Røros Municipality in Norway. These municipalities were chosen based on certain similarities such as location, population size, and both having hydropower resources. The study focuses on the factors of funding, services, and business environment within the municipalities.There are some differences in rural policies between the countries, including how natural resources are taxed, variations in employer contributions, and disparities in the general perception of rural areas. However, there is not a significant difference in terms of funding, services, and business environment for the municipalities.

Societal developments are associated with land use change, and with urbanization in particular. Urbanization can influence hydrological processes by decreasing evapotranspiration and infiltration as well as by increasing streamflow, peak flow and overland flow. This causes higher risks of flooding. Although several studies have investigated the impacts of urbanization on streamflow over the last decades, less is known about how urbanization affects the hydrological processes in peri-urban areas characterized by a complex mosaic of different land uses. This study aimed to model the impact of land use change, or more specifically urbanization, on the hydrological responses of the small peri-urban Ribeira dos Covões catchment (6.2 km2) located in central Portugal. The catchment has undergone rapid land use change since the mid- 1950s associated with conversion of agricultural fields (decreased from 48 to 4%) into woodland and urban areas, which increased from 44 to 56% and from 8 to 40%, respectively. For the study, the hydrological modelling system MIKE SHE was used. Parameters and data of climate, vegetation and soil types were used as input. There were also land use maps and daily streamflow values available for the hydrological years 2008/09 to 2012/13, which were used to calibrate and validate the model. The statistics from the calibration and validation both indicated that the model simulated the streamflow well. The model was designed to examine both how past land use change might have affected the streamflow, and to investigate the impacts on hydrology if the urban area was to be increased to cover 50% of the catchment. It was not only the importance of the urban cover’s size that was tested, but also the placement of additional urban areas. Three future scenarios were run, all with a 50% urban cover, but distributed differently within the catchment. The study did not indicate that an increase in urbanization leads to higher peak flow or streamflow. Neither could any decrease in infiltration be seen. All three scenarios however gave an increase in overland flow of approximately 10% and a decrease in evapotranspiration by 55%, regardless of where the urban areas were added. The reliability of the models can be enhanced by additional climate, soil and vegetation data. This would improve the results and make them more useful in decision making processes in the planning and management of new urban areas. / Samhällets ständiga utveckling medför förändringar i markanvändning. Utvecklingen och förändringarna är framför allt associerade med urbanisering som kan påverka ett avrinningsområdes hydrologiska processer genom att exempelvis reducera dess evapotranspiration och infiltration samt öka vattenföringen, högsta flödet och ytavrinningen. Det i sin tur ökar risken för översvämning. Trots att många studier har undersökt urbaniseringens inverkan på vattenföring de senaste decennierna saknas viss kunskap om dess påverkan på hydrologin i stadsnära avrinningsområden, kännetecknade av flera olika typer av markanvändning. Denna studie syftade till att modellera hur förändringar i markanvändning, eller mer specifikt urbanisering, påverkar hydrologin i det lilla stadsnära avrinningsområdet Ribeira dos Covões (6,2 km2) i centrala Portugal. Avrinningsområdet har genomgått snabba markanvändningsförändringar sedan mitten av 1950-talet i samband med en omvandling av åkrar (täckningsarean har minskat från 48 till 4 %) till skogsmark och urbaniserade områden, vilkas storlek har ökat från 44 till 56 % respektive 8 till 40 %. För att uppfylla syftet har den hydrologiska modellen MIKE SHE använts. Parametrar avseende klimat samt vegetations- och jordegenskaper användes som indata till modellen. Det fanns också tillgång till en markanvändningskarta över området samt dagliga flödesvärden mellan de hydrologiska åren 2008 och 2013. Dessa användes för att kalibrera och validera modellen. Statistiken för både kalibreringen och valideringen indikerade en fullt acceptabel modell. Modellen var avsedd att undersöka dels hur tidigare förändring i markanvändning kan ha påverkat vattenföringen, dels för att studera effekten på hydrologin om urbaniseringen fortgår tills dess täckning är 50 % av avrinningsområdet. Det var inte bara betydelsen av de urbana ytornas storlek som testades, utan även placeringen av dem. Tre framtidsscenarier togs fram, alla med en urban yta på 50 % fördelad olika inom avrinningsområdet. Studien indikerade inte att ytterligare urbanisering ökar vare sig flödet eller det högsta flödet. Inte heller gav de någon minskning av infiltration. Alla tre scenarierna gav emellertid en ökning av ytavrinningen med cirka 10 % och en minskning av evapotranspirationen med 55 %, oavsett placering av de urbana ytorna. Modellernas tillförlitlighet skulle kunna förbättras med hjälp av ytterligare klimat-, vegetations- och jordindata. Det skulle förbättra resultaten och göra dem användbara i beslutsfattanden vid planering och utveckling av nya urbana områden.

Det här arbetet fokuserar på hur befintliga parker i centrala Gävle skulle kunna fylla en större funktion gällande gynnandet av humlor och annan biologisk mångfald och hur dessa parker skulle kunna omdesignas. Mina frågeställningar berör: befintliga parkers avsaknad av föda åt humlor, bristande möjligheter för dem att finna bo – och övervintringsplatser samt förslag på åtgärder för att motverka dessa problem. Resultatet av denna studie visar att parker kan fylla en större funktion gällande att gynna den biologiska mångfalden i urbana miljöer. Om inte bo– och övervintringsplatser och föda blir lätt åtkomligta för våra humlor riskerar vi att de minskar ännu mer i antal, och detta skulle kunna vara förödande för oss människor eftersom vi är helt beroende av dessa viktiga pollinatörer. Men med rätt kunskap och information till allmänhet och parkförvaltare går det att hjälpa humlor att skapa miljöer som hjälper humlor att kunna leva i urbana miljöer. Om vi med enkla medel inkluderar biologisk mångfald i stadens parker skulle vi kunna skapa gröna oaser där människor, djur och insekter kan trivas sida vid sida och även tillföra glädje för varandra. / This study is dealing with how existing parks in urban areas can fill a bigger role for bumblebees then they are today. My questions concern: lack of food for bumblebees in parks, lack of opportunities to find places to live and to hibernate and actions how to mitigate this. The results of this study show that existing parks can have a bigger positive impact on the biodiversity in urban areas. If bumblebees can’t find places to live or hibernate or find food, the risk is then that their populations will continue to decline which will have a strongly negative effect on us humans because we are depending on pollinators. With the right knowledge and measures we can make it easier for bumblebees to live in urban areas. To facilitate for biodiversity in the planning of parks means that we will create oases which both humans, birds and insects can benefit from.

Uppsatsen beskriver urbanisering med fokus på när yngre flyttar från landsbygden. Som ett bakgrundsmaterial har statistik inhämtats och presenteras i studiens teoridel. Uppgifterna består företrädesvis av befolkningsstatistik som presenteras i diagramform. Data har analyserats och bearbetats med hjälp av Excel och dataprogrammet Tableau. Studien undersöker specifikt om det finns särskilda orsaker till att unga människor flyttat från Bollnäs i Hälsingland. För att skaffa kunskap kring varför unga flyttar från Bollnäs har 10 ungdomar, som lämnat Bollnäs till förmån för en större stad, intervjuats genom semi strukturerade intervjuer. Vid analysen av studiens resultat har push and pull teori tillämpats. Teorin utgår från att ungdomarna utsätts för såväl skjutande som dragande faktorer. Resultatet av studien visar att gemensam anledning till varför intervjupersonerna har flyttat var möjligheten till högre studier, pullfaktor. Flera har också gett uttryck för en uttalad vilja att lämna hemstaden Bollnäs som de upplevt som liten och utan framtidsutsikter, pushfaktor. Inom ramen för studien har också intervjuer gjorts med styrande inom Bollnäs kommun. Dessa är medvetna om kommunens demografiska utmaningar, men har inga tydliga gemensamma strategier för att motverka att ungdomar flyttar från Bollnäs. / The essay describes the process of urbanization, focusing on the younger population that moves away from the countryside. As a background material, statistics has been gathered and is presented in the theory section of this study. The main part of this data constitutes of demographic statistics and is presented in diagrams. The data has been analysed using Excel and the computer program Tableau. The study specifically investigates whether there are any particular reasons why young people have moved from Bollnäs, in the province of Hälsingland. Hence, 10 young persons who have left Bollnäs in favour of a larger city have been asked questions in semi-structured interviews. In the study analysis, push and pull theory has been applied. This theory assumes that the young people are exposed to both pulling and pushing factors. The result of the study shows that a common reason why these young persons moved away was the prospect of higher studies, a pulling factor. Several participants also expressed a want to leave their hometown Bollnäs that they considered to be small and without prospects, a pushing factor. Moreover, some interviews with the governing politicians in the municipality of Bollnäs were carried out within this study. These politicians are aware of the demographical challenges that face the community. However, they do not have any clearly defined common strategies that prevent young people to move away from Bollnäs.

No description available.