Befolkningen i Stockholmsregionen har ökat kraftigt under de senaste decennierna och förväntas fortsätta öka i framtiden. Ökad urbanisering medför normalt att andelen hårdgjorda ytor ökar. På hårdgjorda ytor som tak, vägar och parkeringsplatser kan vattnet inte infiltrera marken utan rinner av längs ytan som dagvatten. En ökad andel hårdgjorda ytor antas därför resultera i högre och snabbare avrinning, särskilt vid kraftiga regn, vilket ökar risken för översvämningar. I Stockholms län förväntas den pågående klimatförändringen leda till ökad nederbörd, speciellt på vintern, och dessutom förväntas det bli vanligare med extremt kraftiga skyfall. I den här studien undersöker jag kopplingen mellan urbaniseringsgraden, mätt både som befolkningstäthet och som andelen hårdgjorda ytor, och storleken på de årliga maximiflödena i Hagbyån nära Vallentuna från andra hälften av 1900-talet och fram till nutid. Hårdgjorda ytor definieras i denna studie som byggnader, vägar, järnvägar och stigar och beräknas utifrån fastighetskartan som representerar nutid och den ekonomiska kartan som representerar studieperiodens början. Återkomsttiderna för årsmaximivattenflödena beräknas utifrån dagliga värden på vattenföringen vid Skällnora mätstation med frekvensanalys enligt de tre metoderna Weibullmetoden, Gringortenmetoden och Gumbelmetoden. Urbaniseringsgraden i studieområdet har som förväntat ökat vilket märks både på att befolkningen i kommunerna och i den största tätorten i studieområdet har ökat och på att andelen hårdgjorda ytor nästan har fördubblats från studieperiodens början till nutid. Trots detta har storleken på årsmaximiflödena minskat. När storleken på 100-årsflödena vid Skällnora mätstation beräknas baserat på årsmaximiflödena från första hälften av studieperioden blir 100-årsflödet 3,9 m3/s men när årsmaximiflödena från andra hälften av studieperioden används blir 100-årsflödet 2,4 m3/s. De största flödena har blivit ovanligare. Detta är tvärtemot det förväntade resultatet som var att årsmaximiflödena skulle öka med ökad andel hårdgjorda ytor. Detta resultat beror inte på minskad nederbörd. Den här studien inkluderade inte någon analys av hur evapotranspirationen i området har förändrats över tid. Ett varmare klimat med mindre snö och en förskjutning av nederbörden till vintern skulle kunna vara en bidragande orsak till att årsmaximiflödena har minskat. / The population in the Stockholm region has increased in the last few decades and this population increase is expected to continue in the future. Increased urbanization normally means that the fraction of impervious surfaces increases. On impervious surfaces such as roofs, roads and parking lots water cannot infiltrate the ground but run off as surface runoff. An increased fraction of impervious surfaces is therefore assumed to result in higher and faster runoff, especially at heavy rainfall, which increases the risk of flooding. In Stockholm county the ongoing climate change is expected to result in increased precipitation, especially in winter, and extreme precipitation events are also expected to become more common. In this study I investigate the connection between the degree of urbanization, measured both as population density and as the fraction of impervious surfaces, and the size of the yearly peak flows in Hagbyån near Vallentuna from the second half of the 20th century until today. Impervious surfaces are defined in this study as buildings, roads, rail roads and paths and calculated based on the property map (fastighetskartan) which represents the present day and the economical map (ekonomiska kartan) which represents the beginning of the study period. The recurrence interval of the annual peak flows was calculated from the daily flow values at Skällnora hydrological station using frequency analysis according to the three methods the Weibull method, the Gringorten method and the Gumbel method. The study area has, as expected, become more urbanized during the study period. Both the population in the municipalities and the population in the largest town in the study area have increased and the fraction of impervious surfaces has nearly doubled from the beginning of the study period until today. Despite this the size of the annual peak flows has diminished. When the size of the 100-year flow at the Skällnora station is calculated based on the yearly peak flows of first half of the study period the 100-year flow is 3,9 m3/s but when the yearly peak flows from the second half of the study period are used the 100-year flow is 2,4 m3/s. The largest annual peak flows have become more rare. This contradicts the expected result which was that the annual peak flows would increase when the fraction of impervious surfaces increased. This result is not due to reduced precipitation. This study did not include an analysis of changes in evapotranspiration over time in the area. A warmer climate with less snow and a shift of the precipitation pattern to more precipitation in winter might be part of the explanation.

There is an urbanization trend in the world. Sweden is no exception. Today, approximately 85 percent of Sweden's population live in urban areas, which means that urbanization has grown considerably since the beginning of the 19th century when 90 percent of Sweden's population lived in rural areas. At the same time as urbanization has grown stronger, employment commuting, both within and across municipal boundaries, has increased. Improved infrastructure in the form of better road networks, faster and denser public transport and an increased number of passenger cars are all contributing factors to this. As an effect of the increased commuting, local labour markets have been expanded in many places and so-called regional enlargement has been created.   The aim of this study is to map and analyse the development pattern, with the focus on the population, in the Umeå region during the period 2000 to 2015. The purpose is also to discuss the development in the region and it’s connection to theories and the general development.   The study is a descriptive quantitative study based on municipal statistics from SCB. The study describes population development in different demographic dimensions for all municipalities in the Umeå region.   The study's results indicate that the Umeå region has had a positive development between 2000 and 2015, but the differences within the region are high. Umeå municipality is the municipality that had the strongest growth, while the surrounding municipalities had a weak, and in some cases also a negative development. You can see clear traces of urbanization in the region, not only Umeå municipality has had a positive development, but primarily Umeå city.     Keywords: population development, urbanization, local labor markets, regional enlargement, growth poles

Syfte: Fokus på dagvattenhantering är viktigt eftersom översvämnings- och föroreningsrisker blir allt mer förekommande på grund av klimatförändringar och urbanisering med en ökad andel hårdgjorda ytor. Vid exploatering vill kommuner utnyttja befintliga diken istället för att bygga nya ledningssystem, därmed kan de behöva samverka med markavvattningsföretag. Syftet med studien är att underlätta samarbetet mellan markavvattningsföretag och kommuner för att undvika översvämningar och föroreningar som förändring av stad och klimat kan medföra. Målet är att identifiera faktorer som kan förbättra samverkan mellan markavvattnings-företag och kommuner. Metod: Studien utgår ifrån en fallstudie som består av kommuner som har samverkat med markavvattningsföretag. De datainsamlingsmetoder som använts för att besvara frågeställningarna är litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med kommuner som har erfarenhet av sådana samverkansprocesser; Linköping och Norrköping. Resultat: De faktorer som kan förbättra samverkan är framförallt kommunikationen mellan parterna för att finna ömsesidiga nyttor och att uppdatera registren över markavvattningsföretag. Fallstudien har visat att förbättring av samverkan kan uppnås genom rådgivningsstöd från en transparent aktör. Norrköpings kommun önskar bland annat en enkel handbok som är framtagen av någon myndighet för att få det transparent och som är anpassad för aktörer med mindre kännedom kring processen. Fallstudien har även påvisat att markavvattningsföretag är en intressent som har hög angelägenhet att påverka projekt samtidigt som de har makt att styra projektets tidsaspekt. Dessa är projektets nyckelintressenter som är viktiga aktörer för projektets helhet och som måste prioriteras, hållas informerade och nöjda för att underlätta samverkan. För att upprätthålla en hållbar stadsutveckling behöver översvämnings- och föroreningsrisker minskas för att skydda naturresurser och bevara den biologiska mångfalden. Öppna diken mildrar belastningen på avloppssystemen som i sin tur minskar risker för översvämningar och främjar biologisk mångfald. Konsekvenser: Kännedom om betydelse av användandet av öppna diken är nödvändigt för att upprätthålla hållbar stadsutveckling. Det saknas uppgifter i registren över markavvattningsföretag eftersom de inte är uppdaterade. Det kan därmed bli ett detektivarbete för kommuner att komma fram till rätt person. Denna problematik medför även att en del markavvattningsföretag saknar kännedom om dess roll i projekten. Det finns dessutom ingen myndighet att rådfråga i dessa samverkansprojekt. Begränsningar: Det var endast kommuner med erfarenheter av dessa projekt som inkluderades i undersökningen eftersom frågeställningarna krävde viss kännedom om markavvattningsföretag. Det var även lämpligt att endast ta hänsyn till faktorer som berör samverkansprocessen, utan att studera övriga påverkande aspekter såsom jordens permeabilitet eller växters vattenupptag eftersom detta inte påverkar studiens utfall. / Purpose: Focus on stormwater management is important because water pollution and flood risks are increasingly anticipated effects of climate change and urbanization. In case of urban growth areas, municipalities want to exploit the existing ditches rather than install new pipes. Here cooperation with agricultural drainage organizations may be required. This study contains exposition of key factors to facilitate such cooperation’s to support sustainable urban development. The purpose of this study is to facilitate the cooperation between agricultural drainage organizations and municipalities in order to avoid flooding and pollution which urbanization and climate change can result in. The objective is to identify factors that can help improve cooperation between agricultural drainage organizations and municipalities. Method: The study was carried out as a case study of municipal cooperation with agricultural drainage organizations. Data was collected from literature studies and semi-structured interviews with municipalities with previous such experiences; Linköping and Norrköping. Findings: The factors that can improve cooperation are foremost communication between both parties in order to find mutual benefits and to keep the registers over agricultural drainage organizations updated. This case study has shown that improvement of collaboration can be achieved through counseling support from a transparent actor. Norrköping Municipality wishes for a simple handbook accessible even to actors with little to no prior knowledge about the process. The case study has also shown that agricultural drainage organizations are stakeholders who have a high interest in influencing projects while also having the power to control the project's time aspect. These are the key stakeholders of the project, who are important players for the project as a whole and who must be prioritized, kept informed and satisfied to facilitate collaboration. To maintain sustainable urban development the risks of flooding and water pollution need to be minimized to protect biodiversity. Open ditches mitigate the load on drainage systems which reduces the risk of flooding and support biodiversity. Implications: Knowledge of the importance in using open ditches is necessary to maintain sustainable urban development. There is data missing in the registers over agricultural drainage organizations since they are not updated. This results in difficulties for municipalities when trying to reach the correct person. This problem also results in some agricultural drainage organizations missing knowledge of their part in projects. There is also no authority to consult in these cooperative projects. Limitations: The study does not consider other aspects beside the cooperation between municipalities and agricultural drainage organizations. Only municipalities with prior experience of working with agricultural drainage organizations were questioned as the questions required certain knowledge about these processes. It was also appropriate to only consider factors that affect the cooperative process without studying other affecting aspects like the permeability or water uptake of plants since this does not affect the results of the study.

To make use of animation and audio as a media to convey a sense of change, was an important aspect when we chose to focus on urbanisation. It is an opportunity that allows the participants to discuss how influenceable we are to the sounds we hear in our surroundings. This bachelor thesis aims to demonstrate and educate about the effects and impact of urbanisation on humans and their well-being. In order to achieve a result, we created an audiovisual interactive installation that will portray the changes that have taken place over a period of 100 years, from the early 1900s into the 2000s. Factors such as urbanization, mental health, audio and images will be treated in-depth in what way they affect human well-being in urban areas. It gave us the knowledge to understand the historical value of the use of sound and images to be able to convey our message, with the cooperation of Blekingearkivet. We chose to start with Nina Hällgrens theories about how we can create auditory sustainable urban environments in order to understand how influenceable we are by noise. Yvonne Eriksson and Anette Göthlund gave us the tools to appreciate the importance of the visual expression. In the survey, we have used methods and techniques specifically suited to support to and complete the design process that has been made. / Att använda sig av animering och ljud som medier för att förmedla en känsla av förändring, är en viktig aspekt när vi har valde att fokusera på urbanisering. Det är en möjlighet som ger deltagarna att diskutera hur påverkbar vi är av de ljud vi hör vår omgivning. Detta kandidatarbete syftar till att påvisa och uppmärksamma om urbaniseringens påverkan på människor och dess välmående. För att uppnå ett resultat utförde vi en audiovisuell interaktiv installation som ska gestalta förändringarna som har skett under en period på 100 år, från tidigt 1900-tal in på 2000-talet. Faktorer som urbanisering, mental hälsa, ljud och bild kommer behandlas djupgående på vilket sätt de påverkar människors välmående i urbana miljöer. Det gav oss kunskap till att förstå det historiska värdet av att använda oss av ljud och bild för att kunna förmedla vårt budskap, när vi har samarbetat med Blekingearkivet. Vi valde att utgå från Nina Hällgrens teorier om hur vi kan skapa auditiva hållbara stadsmiljöer för att förstå hur påverkbara vi är av buller. Yvonne Eriksson och Anette Göthlund gav oss verktyg för att uppskatta fotografiets betydelse i det visuella uttrycket. I undersökningen har vi använt oss av metoder och tekniker speciellt anpassade stöd för att genomföra och fullfölja den designprocess som har gjorts.

If we don't take care of how people are moving into cities, it will continue happen in the form of slums. This project is an attempt, a start in the search of finding a typeology that we clearly need.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnor, inflyttade till Stockholm från Norrbottens län och som bott i staden i mer än fem år, konstruerar sin identitet i relation till rådande diskurser om storstad/småstad eller storstad/landsbygd. Analysen är utförd baserad på sju intervjuer med kvinnor i åldrarna 36-48 år, alla härstammande från Norrbotten. Efter analys framkommer det att kvinnornas identiteten är del i en konstruktion, en ständigt pågående process som aldrig riktigt blir färdig, då kvinnorna ständigt skapar sin identitet i förhållande till ’det andra’, eller får sin identitet bekräftad eller definierad av andra. Det blir också tydligt att norrbottniskhet inte bara har att göra med identitet, utan även också med klass, då det i dualiteten mellan Stockholm och Norrbotten framstår ett maktförhållande, och det står i slutändan klart att kvinnorna inte bara gjort en identitetsresa utan även också en klassresa, genom sitt val att byta ut Norrbotten mot huvudstaden i söder.

Fosfor är ett nödvändigt näringsämne inom jordbruket, trots detta är vi på väg att använda upp den fosfor vi har tillgång till i marken. Denna studie har därför valt att fokusera på en stor källa till fosfor som inte tas till vara på i många av dagens samhällen: mänsklig avföring. Många samhällen har genom historien använt mänsklig avföring som en resurs, bland annat som gödsel vid matodling, vilket återför en stor del av fosforn till marken. I dagens samhällen ses mänsklig avföring som någonting oönskat och äckligt. Vad är det som skapat denna ovilja att använda denna källa till fosfor? Varför slutade samhällen använda mänsklig avföring som gödsel vid matodling? Syftet med denna studie är att belysa de anledningar som ligger bakom att människor slutar att använda mänsklig avföring vid odling av mat. En tematisk analys, och utvalda delar av en komparativ analys, har använts för att analysera lämpligt publicerat material. Denna analys har skapat resultatet som sedan har ställts mot studiens teoretiska ramverk vilket inkluderar: människans syn på sin egen avföring, smuts och renhet, och mänsklig avföring som resurs. Studiens resultat tyder på att det främst är en accelererad urbanisering och en modernisering av samhället som leder till att människor slutar att använda mänsklig avföring som gödsel inom matodling. Människans syn på renhet ställs mot synen av mänsklig avföring som en resurs. Valet att använda mänsklig avföring eller ej styrs av den kulturella uppfattningen om vad som är rent och smutsigt. När de negativa associationerna kring mänsklig avföring överväger de positiva så leder det till att människor tar avstånd från mänsklig avföring trots att exkrementer fortfarande skulle kunna användas som en resurs. / Phosphorus is an essential nutrient in agriculture, despite this fact we are well on our way to using up the phosphorus we have access to in the ground. This study has therefore focused on a major source of phosphorus that is not taken into consideration in a vast majority of today’s societies: human excrement. Many countries have used human excreta as a resource throughout history, including as a fertilizer when producing food, which ensured that a major part of the phosphorus was returned to the soil. In societies today human excrement is viewed as something unwanted and disgusting. What is it that makes humans hesitant to use this source of phosphorus? Why did societies stop using human excrement as a fertilizer when growing food? The purpose of this study is to examine the underlying causes for why people stop using human excrement as a fertilizer when producing food. A thematic analysis, combined with selected parts of a comparative analysis, has been used to analyze apt publicized material. This analysis has resulted in the study’s result, which has then been pitted against the theoretical framework for this study. The theoretical framework includes: people’s view of their own excreta, dirt and cleanliness, and human excreta as a resource. The result suggests that it primarily is an increased urbanization and a modernization of society that leads people to stop using human excrement as a fertilizer when producing food. Human perception of purity is pitched against the view of human excrement as a resource. The choice of using human excrement or not is governed by the cultural perception of what is clean and what is dirty. When the negative associations connected to human excrement outweigh the positive, then humans distance themselves from it, even though the excrement could still be used as a resource.

I Helsingborg pågår uppförandet av en ny stadsdel vid namn Oceanhamnen som ger plats för centralt belägna bostäder, kommersiella fastigheter och publika ytor i ett område som tidigare utgjorts av hamn- och industrimark. Studien syftar till att undersöka vilka intressen som styr den vattennära stadsutvecklingen i Oceanhamnen när det ännu inte finns några invånare i stadsdelen. Utgångspunkten för studien ligger i den sociala hållbarhetsdimensionen och hur allmänhetens behov beaktas genom intressenter och invånarinvolvering. Studien är utformad som en fallstudie där det empiriska materialet i huvudsak utgörs av flertalet semistrukturerade intervjuer. Materialet kopplas till ett teoretiskt ramverk kring uppkomsten av den rättvisa staden samt relationen mellan en nyliberal urbanisering och en kommunikativ, invånarfokuserad ansats i stadsplaneringen. Studiens slutsatser visar hur marknadens intresse styrt bostadsproduktionen i Oceanhamnen och att väldigt få insatser gjorts för att inhämta allmänhetens synpunkter kring stadsutvecklingen. Vidare har ambitionen om en socialt hållbar stadsdel varit svår att leva upp till, dels utifrån fysiska barriärer som försvårar stadsdels integrering med staden dels genom bostadsbestånd som primärt riktar sig till en välbemedlad målgrupp. / In the city of Helsingborg, a new district called Oceanhamnen is under construction in a former port and industrial area, making room for centrally located housing, commercial properties and public spaces. This master thesis aims to investigate the interests influencing the urban waterfront redevelopment in Oceanhamnen under the condition that there are no residents in the district yet. The study is focusing on social sustainability and how the voices of the public are taken care of through stakeholders and citizen participation. This master thesis is designed as a case study with material mainly consisting of semi-structured interviews. The material is set in a theoretical framework concerning the just city and the relation between a neoliberal urbanism and the communicative turn in urban planning. The conclusions show how commercial interest has dominated housing construction in Oceanhamnen and that very few efforts have been made to obtain the public's views on the urban redevelopment. Furthermore, the city’s ambition for a socially sustainable district has been difficult to meet up to, partly based on physical barriers that make it harder for the area to integrate with the rest of the city and partly through housing that is primarily address a affluent target group.

Pågående klimatförändringar och en ökad urbanisering är en utmaning inom den fysiska planeringen. För att effektivisera användandet av markytor och samtidigt minska klimatförändringarna, behöver biltrafiken reduceras eftersom det tar upp många stora ytor samt leder till höga utsläppsnivåer. Sveriges 290 kommuner har på lokal nivå ansvaret över utformning och användning av mark- och vattenområden, och har därför en hög påverkansgrad över reducering av biltrafiken. Ett planeringsverktyg och styrmedel som kan användas för att påverka detta är med hjälp av ett parkeringstal, i generell term benämnd som parkeringsnorm, och som de flesta kommuner anger i ett kommunalt dokument, det vill säga parkeringspolicy.   Detta kandidatarbete har sitt syfte i att undersöka begränsningar av parkeringsnormen med hjälp av tidigare forskning samt en fallstudie av tre olika kommuners parkeringspolicys, Örebro, Skellefteå och Ystad. För Örebro kommun tillkommer även en uppföljning av parkeringspolicyn. Den övergripande forskningsfrågan kompletteras med ytterligare två forskningsfrågor som ämnar till att undersöka kommunernas motiv till parkeringsnorm, samt hur maktfördelningen ser ut vid framtagandet av parkeringspolicyn. Med stöd ifrån forskning samt fallstudien visade resultatet att parkeringsnormen motiveras ungefär likadant i alla tre kommuner, med undantag från ett fåtal aspekter, men att parkeringspolicyn i sin helhet skiljer sig åt mellan kommunerna. Maktfördelningen såg likadan ut i två kommuner, Örebro och Skellefteå, medan den Ystad var mer integrerad på medborgarnivå under framtagandeprocessen.  Det visade sig också att dagens parkeringsnorm genererar effekter som försvårar både kommunernas arbete, men även för medborgarna. Slutsatsen blev att den nuvarande parkeringsnormen är statisk och oflexibel, och att mobilitetsåtgärder som eventuellt kommer att lagstadgas, är en mer lämplig lösning för att reducera biltrafiken och öka utnyttjandegraden av markytor.

Denna uppsats diskuterar och undersöker unga vuxnas förutsättningar och inflytande på Motalas landsbygd. Problematiken grundar sig i urbanisering som är både ett nationellt och internationellt fenomen. Vald problembeskrivning undersöks i två landsbygdsorter i Motala kommun, Tjällmo och Godegård, där undersökningen sker genom en enkätundersökning med valda orters medborgare. Uppsatsen inkluderar förutom denna enkätundersökning, en dokumentanalys av fyra av kommunens strategiska dokument, där just landsbygdsutveckling och ungdomars förutsättningar samt inflytande behandlas. För att analysera materialet tillämpas teorin push and pull. Resultatet visar att det finns en generell trivsel för ungdomar i Tjällmo och Godegård, men att det finns vissa brister i förutsättningarna kring att bo kvar och leva där i många fall. Respondenterna anser även att det finns en bristande funktion i inkluderandet av unga i kommunens landsbygdsutvecklingsarbete. I resultatet visas det att Motala kommun har en vilja och en plan för att utveckla just inkluderingen av unga i kommunens utveckling av landsbygden. / This thesis discusses and analyses the opportunities and the influence of young adults living in the countryside in Motala county. The problematic lies within the urbanisation, a phenomenon that can be seen both nationally as well as internationally. The chosen description of problem has been investigated/examined/analysed in two municipality’s in Motala county, these are Tjällmo and Godegård. The investigation has been implemented through a survey that the younger citizens of the multiplicity has participated in. Besides the previously mentioned survey, the thesis also includes a document analysis based on four strategic documents from Motala county where the development of the countryside and the impacts of the younger population has been issued.  To analyse the material the theory of “push and pull” has been applied. The results shows that the well-being in general is good within the target group in Tjällmo and Godegård, but implies that in some cases they lack the right prerequisites to live there in the future. The respondents also states that there is a lacking function in Motala county concerning including the younger population in the development of the countryside. In the result you can see that Motala county has a will to improve and further develop the inclusion of their young citizens in the development of the countryside.