Urbanisering och förtätning av städer utmanar arbetet med att hejda förlusten av biologisk mångfald. En förlust av biologisk mångfald hotar långsiktigt fungerande ekosystem som levererar ekosystemtjänster. Balansen mellan natur och människa är därför viktig att åstadkomma. Städer ses trots sina utmaningar som en alternativ miljö för biologisk mångfald. För att göra en förändring i förlusten av biologisk mångfald blir urban vildmark en viktig komponent i befintliga grönområden. Denna studie syftar till att kartlägga utmaningar och möjligheter för kommunalt strategiarbete med urban vildmark i grönområden. Utmaningarna och möjligheterna ses som ett underlag till kommunernas förgröningsstrategier. En innehållsanalys har utförts av valda stadsförgröningsplaner med olika dokument från kommunen och underlag från Naturvårdsverket. Semistrukturerade intervjuer har även utförts med tjänstemän som arbetar inom miljöyrken i tre kommuner och en representant från Naturvårdsverket. Kompletterande metoder har varit photo-elicitation method och observation av utvalda platser. Denna studie fann en del utmaningar och möjligheter med ett kommunalt strategiarbete med urban vildmark i grönområden för biologisk mångfald. Den mest synliga möjligheten är att arbetet med urban vildmark som en grund i en förgröningsstrategi utgår från ett multifunktionellt perspektiv. Ett arbete utifrån ett sådant perspektiv gör det möjligt att arbeta med urban vildmark i grönområden för biologisk mångfald. Förhoppningen är att denna studie kan ge ett nytt perspektiv på hur urban vildmark kan inkluderas för biologisk mångfald i kommunala förgröningsstrategier. / Urbanization and the densification of cities challenges efforts to halt the loss of biodiversity. A loss of biodiversity threatens long-term functioning ecosystem that provides ecosystem services. Therefore, achieving a balance between nature and humans is crucial. Despite their challenges, cities are seen as an alternative environment for biodiversity. To make a change in the loss of biodiversity, urban wilderness becomes an important component in existing green spaces. This study aims to map the challenges and opportunities for municipal strategic work with urban wilderness in green areas. The challenges and opportunities are viewed as a basis for municipalities' greening strategies. A content analysis has been conducted of selected urban greening plans with various documents from the municipalities and materials from the Swedish Environmental Protection Agency. Semi-structured interviews have also been carried out with officials working in environmental professions in three municipalities and a representative from the Swedish Environmental Protection Agency. Complementary methods have included the photo-elicitation method and observation of selected sites. This study found several challenges and opportunities in municipal strategic work with urban wilderness in green spaces for biodiversity. The most prominent opportunity is that the work with urban wilderness as a foundation in a greening strategy is based on a multifunctional perspective. Working from such a perspective makes it possible to address urban wilderness in green spaces for biodiversity. The hope is that this study can provide a new perspective on how urban wilderness can be included for biodiversity in municipal greening strategies.

Denna studie syftar till att undersöka bioregionalism i relation till urbanisering och globalisering för att identifiera utmaningar som begreppet och rörelsen möter relaterat till dessa trender. Tidigare studier på forskningsfältet är begränsat och utspritt, vilket skapar ett behov av att samla och vidareutveckla det fragmenterade material som finns på området. Studien har genomförts genom en metodtriangulering av kvalitativa metoder i form av litteraturstudie och enkätstudie. Den första metoden syftar till att redogöra för ett vetenskapligt och akademiskt perspektiv medan den andra metoden redogör för ett gräsrotsperspektiv. De två metoderna integrerades sedan i en gemensam diskussion för att ge en mer representativ och heltäckande bild av vilka utmaningar bioregionalismen möter relaterat till trenderna. Resultatet visar att de största utmaningarna för bioregionalismen är att lyckas åstadkomma en kulturell förändring och att få det bioregionala paradigmet erkänt. De största svårigheterna ligger i den pågående dialektiken mellan urban/rural respektive lokal/global. Avslutningsvis konstateras att bioregionalismen i sin ursprungliga form inte är tillräcklig för att förstoras upp på en urban och global skala. För att omfamna dessa trender skulle bioregionalismen förslagsvis behöva utveckla de bioregionala idealen och synkroniseras med andra närliggande koncept. / This thesis aims to investigate bioregionalism in relation to urbanization and globalization to identify challenges that are facing the concept and the social movement related to these trends. Previous studies in this research field is limited and scattered, creating a need to collect and further develop the fragmented material in the area. The study was conducted through a triangulation of qualitative methods in terms of literature study and survey study. The first method aims to describe a scientific and academic perspective, while the second method describes a grassroots perspective. The two methods were then integrated in a joint discussion to provide a further representative and comprehensive picture of the challenges facing bioregionalism regarding the trends. The results show that the greatest challenges for bioregionalism are to succeed in achieving a cultural change and of getting the bioregional paradigm recognized. The greatest difficulty lies with the ongoing dialectic interplay between urban/rural and local/global. Finally the study concludes that bioregionalism in its original form is not sufficient enough to be scaled up to an urban and global level. To embrace urbanization and globalization, bioregionalism would tentatively need to develop its bioregional ideals and be synchronized with other adjacent concepts.

Syfte: Dagens urbanisering ger behov av förtätning av stadskärnor vilket kan leda till borttagande av parkering, grönområden och solljus. Att bygga och bo i innerstäder är dyrt på grund av höga markpriser, komplicerade projekt och en hög efterfrågan på bostäder. Bostäder idag utformas utefter regelverken SIS och BBR vilket i innerstäder kan få komplikationer. Målet med arbetet är därför att ifrågasätta vissa regler kring tillgänglighet, rumshöjd och ljusförhållanden i syfte att förenkla förtätning och skapa ett nytt förslag av en planerad infill-fastighet där en varierad lägenhetsstruktur uppnåtts tillsammans med en potentiell ekonomisk vinst.   Metod: Arbetets undersökningsmetoder är kvalitativa och består av litteraturundersökningar, dokumentanalyser och intervjuer. Dessa utfördes för att analysera dagens förtätning och resultera i en skissning där byggregler avskaffats för att förenkla viss förtätning.   Resultat: Arbetets skissning visar att en mångfaldig lägenhetsstruktur är uppnåbar via avskaffande av vissa BBR-krav som skapat olika lägenhetstyper, intressanta volymer, tvåvåningslägenheter och yteffektiva planlösningar. Avskaffandet av regler för att förenkla förtätning påverkar inblandade på ett eller annat sätt.   Konsekvenser: Att avskaffa byggkrav i förtätningssammanhang kan ta bort kvalitéer som dagsljus och tillgänglighet i bostäder. Kortsiktiga lösningar på parkeringsbristen finns men förtätning med levande bottenvåningar utförs för att lösa parkeringsbristen långsiktigt genom att skapa tillgångar geografiskt nära människor som minskar behovet av bil. Att avskaffa regler kan leda till enklare projektering och bidra med viss ekonomisk fördel, men dyr nybyggnation tillsammans med hög efterfrågan på centrala bostäder kan försvåra för låga budgetar och prissänkning av bostäder.   Begränsningar: Det generella resultatet av arbetet gällande regelavskaffande fungerar i förtätningssammanhang i andra täta städer men då undersökningen är baserade på Jönköpings innerstad och erfarenheter och åsikter kopplade dit kan generella giltigheten ifrågasättas. Skissningen är baserad på egna åsikter och endast lämplig i detta sammanhang.   Nyckelord: Förtätning, infill, flerbostadshus, urbanisering, byggregler, standard, tillgänglighet, rumshöjd, ljusförhållanden, stadskärna, innerstad. / Purpose: Today's urbanization requires densification of cities, which can lead to removal of parking lots, green areas and sunlight. To build and live in inner cities is expensive because of high land prices, complicated projects and a high demand for housing. Homes today are designed according to the regulations SIS and BBR, which in the inner cities leads to complications, especially regarding accessibility qualities and light conditions. The aim of this work is therefore to abolish certain rules regarding accessibility, room height and lighting conditions in order to simplify densification and create a new proposal of a planned infill property where a varied apartment structure has been achieved together with a potential financial gain.   Method: The research methods of this work are qualitative and consist of literature studies, document analyzes and interviews. These were performed to analyze today's densification and result in a sketch where building rules were abolished to simplify some densification.   Findings: The work outline shows that a multiple apartment structure is achievable via the abolition of certain BBR requirements that have created different types of apartments, interesting volumes, two-storey apartments and surface-efficient floor plans. Abolition of rules to simplify densification affects people in one way or another.   Implications: Abolishing construction requirements in densification contexts can remove qualities such as daylight and accessibility in homes. Short-term solutions to the parking  shortage exist but densification with living ground floors is performed to solve the parking shortage in the long term by creating assets geographically close to people which reduces the need for car. Removing rules can lead to simpler planning and contribute with some economic advantage, but expensive new construction together with a high demand for central housing can make it difficult for low budgets and price reductions in housing.   Limitations: The general result of this work on the elimination of rules works in densification contexts in other dense cities, but since the survey method is based on Jönköping's inner city and experiences and opinions linked to it, the general validity can be questioned. The sketch is based on one's own opinions and only suitable in this context.   Keywords: Densify cities, infill, apartment buildings, urbanization, building rules, standard, accessibility, room height, lighting conditions, city center, inner city.

<p>European cities of today are under the challenge to find ways to stay competitive and flourish in a rapidly changing world, where the old patterns of centrality and periphery not necessarily holds true. New and improved communication networks, a changed political geography in Europe, and the globalisation of not only the financial and industrial markets but also to a certain extent the globalisation of people, have all led to great challenges for cities and regions.</p><p>In a changed spatial reality the classic monocentric models are challenged by newer models of urbanisation. The polycentric urban region is one such model which has been used to describe urban regions like the Randstad in the Netherlands and the Rhein-Ruhr region in Germany. Regions which lack the single dominant central city of the monocentric models of old, and instead shows a high degree of more equal-sized and sometimes more specialised cities in regional cooperation. The polycentric urban region is in that aspect a possible model for how other urbanised regions in Europe may act to be able to position themselves as attractive urban regions and regional hubs in the European urban network.</p><p>Polycentric urban regions are not a universal solution, though. For such regions to work there are a number of prerequisites to be filled, something that makes it a possible future for regions like Haute-Normandie in France, where the two cities of Le Havre and Rouen have the possibility to form one urban region and already show signs of heading in that direction, while a region like Dolnośląskie in Poland – where the city of Wrocław is the dominant city in what makes for a more classic monocentric region – has much less opportunity to use a polycentric strategy on the regional level to become competitive. On the other hand such a city and region can instead benefit from the fact that Poland is to a high degree a polycentric nation, and as one of the larger cities in such an environment, Wrocław has the opportunity to position itself as a hub in the European urban network in a way that Le Havre and Rouen cannot, due to their physical location close to the giant European urban region of Paris.</p> / <p>Dagens europeiska städer står inför en utmaning att finna sätt att förbli konkurrenskraftiga och framgångsrika i en snabbt föränderlig värld, där de gamla mönstren vad gäller centralitet och periferi inte längre nödvändigtvis gäller. Nya och förbättrade kommunikationsnätverk, en förändrad politisk geografi i Europa, globaliseringen av inte bara de finansiella och industriella systemen, utan även till viss del en globalisering av människorna, har alla lett till stora utmaningar för städer och regioner.</p><p>I en förändrad rumsgeografisk verklighet utmanas de klassiska monocentriska modellerna av nyare urbaniseringsmodeller. Den polycentriska urbana regionen är en sådan modell som har använts för att beskriva urbana regioner som Randstad i Nederländerna och Rhein-Ruhrregionen i Tyskland. Regioner som saknar den ensamt dominierande centrala staden från de klassiska monocentriska modellerna, och istället uppvisar en hög grad av mer jämnstora och ibland mer specialiserade städer i regionalt samarbete. Den polycentriska urbana regionen är mot den bakgrunden en möjlig modell för hur andra urbaniserade regioner i Europa kan agera för att positionera sig själva som attraktiva urbana regioner och regionala nav i det Europeiska urbana nätverket.</p><p>Polycentriska urbana regioner är däremot inte någon universallösning. För att sådana regioner ska fungera krävs att ett antal punkter är uppfyllda, något som gör det till en möjlig framtid för regioner som exempelvis Haute-Normandie i Frankrike, där de två städerna Le Havre och Rouen tillsammans kan bilda en urban region och redan visar tecken på att gå i den riktningen, medan en region som Dolnośląskie i Polen – där staden Wrocław är den dominerande staden i vad som utgör en mer traditionell monocentrisk region – har betydligt mindre möjlighet att använda sig av en polycentrisk strategi på det regionala planet för att bli konkurrenskraftig. Å andra sidan kan en sådan stad och region istället utnyttja det faktum att Polen är en ovanligt polycentrisk stat, och som en av de större städerna i en sådan miljö har Wrocław möjligheten att positionera sig själv som ett nav i det europeiska urbana nätverket på ett sätt som Le Havre och Rouen inte kan, till följd av deras fysiska lokalisering nära den gigantiska europeiska urbaniserade regionen Paris.</p>

European cities of today are under the challenge to find ways to stay competitive and flourish in a rapidly changing world, where the old patterns of centrality and periphery not necessarily holds true. New and improved communication networks, a changed political geography in Europe, and the globalisation of not only the financial and industrial markets but also to a certain extent the globalisation of people, have all led to great challenges for cities and regions. In a changed spatial reality the classic monocentric models are challenged by newer models of urbanisation. The polycentric urban region is one such model which has been used to describe urban regions like the Randstad in the Netherlands and the Rhein-Ruhr region in Germany. Regions which lack the single dominant central city of the monocentric models of old, and instead shows a high degree of more equal-sized and sometimes more specialised cities in regional cooperation. The polycentric urban region is in that aspect a possible model for how other urbanised regions in Europe may act to be able to position themselves as attractive urban regions and regional hubs in the European urban network. Polycentric urban regions are not a universal solution, though. For such regions to work there are a number of prerequisites to be filled, something that makes it a possible future for regions like Haute-Normandie in France, where the two cities of Le Havre and Rouen have the possibility to form one urban region and already show signs of heading in that direction, while a region like Dolnośląskie in Poland – where the city of Wrocław is the dominant city in what makes for a more classic monocentric region – has much less opportunity to use a polycentric strategy on the regional level to become competitive. On the other hand such a city and region can instead benefit from the fact that Poland is to a high degree a polycentric nation, and as one of the larger cities in such an environment, Wrocław has the opportunity to position itself as a hub in the European urban network in a way that Le Havre and Rouen cannot, due to their physical location close to the giant European urban region of Paris. / Dagens europeiska städer står inför en utmaning att finna sätt att förbli konkurrenskraftiga och framgångsrika i en snabbt föränderlig värld, där de gamla mönstren vad gäller centralitet och periferi inte längre nödvändigtvis gäller. Nya och förbättrade kommunikationsnätverk, en förändrad politisk geografi i Europa, globaliseringen av inte bara de finansiella och industriella systemen, utan även till viss del en globalisering av människorna, har alla lett till stora utmaningar för städer och regioner. I en förändrad rumsgeografisk verklighet utmanas de klassiska monocentriska modellerna av nyare urbaniseringsmodeller. Den polycentriska urbana regionen är en sådan modell som har använts för att beskriva urbana regioner som Randstad i Nederländerna och Rhein-Ruhrregionen i Tyskland. Regioner som saknar den ensamt dominierande centrala staden från de klassiska monocentriska modellerna, och istället uppvisar en hög grad av mer jämnstora och ibland mer specialiserade städer i regionalt samarbete. Den polycentriska urbana regionen är mot den bakgrunden en möjlig modell för hur andra urbaniserade regioner i Europa kan agera för att positionera sig själva som attraktiva urbana regioner och regionala nav i det Europeiska urbana nätverket. Polycentriska urbana regioner är däremot inte någon universallösning. För att sådana regioner ska fungera krävs att ett antal punkter är uppfyllda, något som gör det till en möjlig framtid för regioner som exempelvis Haute-Normandie i Frankrike, där de två städerna Le Havre och Rouen tillsammans kan bilda en urban region och redan visar tecken på att gå i den riktningen, medan en region som Dolnośląskie i Polen – där staden Wrocław är den dominerande staden i vad som utgör en mer traditionell monocentrisk region – har betydligt mindre möjlighet att använda sig av en polycentrisk strategi på det regionala planet för att bli konkurrenskraftig. Å andra sidan kan en sådan stad och region istället utnyttja det faktum att Polen är en ovanligt polycentrisk stat, och som en av de större städerna i en sådan miljö har Wrocław möjligheten att positionera sig själv som ett nav i det europeiska urbana nätverket på ett sätt som Le Havre och Rouen inte kan, till följd av deras fysiska lokalisering nära den gigantiska europeiska urbaniserade regionen Paris.

SAMMANFATTNING Det finns en problematik med städer som innehåller otrygga och exkluderande stadsrum,eftersom den demokratiska rätten till staden då hotas. Problemet grundar sig i detstrukturella förtryck mot personer som skiljer sig från den förväntade normen kring kön,etnisk tillhörighet, klass, sexualitet, funktionsvariationer samt könsidentitet och könsuttryck(Almén 2014). Detta ställer krav på planerare och arkitekter att inkludera olika målgrupper ien stadsutvecklingsprocess, för att på så sätt säkerställa att stadsrum både är utformade föroch används av en bred målgrupp. I syfte att främja den sociala hållbara stadsutvecklingen ären högst grundläggande faktor för att en plats ska kännas trygg att få folk att stanna kvar påplatsen och inte bara passera förbi. “Placemaking är […] att omvandla otrygga, outnyttjade stadsmiljöer till platser med enstark identitet som lockar människor. […] syftet är att öka användningen av det offentligarummet samt att skapa ett mervärde i stadsmiljön.” (Stiftelsen Tryggare Sverige 2018b) Utöver det egna insamlade empiriska materialet har en tillämpning av teoretiska perspektiv- i form av forskning, kartläggningar och konkreta modeller för platsutveckling - legat tillgrund för att föra studien framåt, både i förståelse av ämnet men även i form av praktiskatillämpningar. Underlaget har vidare delats in i följande kategorier: Placemaking, Feministisk Stadsplanering och Kartläggning av av mänskliga beteenden i urbana miljöer. Genom fyra faser används blandade metoder för att på ett varierat sätt undersöka deproblemformuleringar som ställs. Det hela startar i en enkätundersökning, som leder till enjämförande studie, vilken i sin tur leder till en etnografisk studie på den utvalda platsen, somslutligen mynnar ut i ett gestaltningsförslag. Hela studien är beroende av den föregåendefasen då slutresultatet är baserat på allt tidigare material som blivit insamlat. Utifrån det insamlade materialet, tidigare publicerad statistik och litteratur i feministiskstadsplanering formuleras en hypotes och teori som kan förklara varför kvinnor respektivemän upplever (o)trygghet i offentliga miljöer. Därmed gör vi ett eget teoretiserande omvarför samhället ser ut som det gör. Slutsatserna ur det observerade faktumet härleds ochexemplifieras i den sista fasen, genom ett gestaltningsförslag på Värnhemstorget. / ABSTRACT There is a problem with cities that contain unsafe and exclusive urban spaces since thedemocratic right to the city is threatened. The problem is based on the structural oppression ofpeople that differs from the expected norm regarding gender, ethnicity, social class, sexuality,disability, gender identity, and gender expression (Almén 2014). This requires planners andarchitects to include different target groups in the urban development process, to ensure thaturban spaces are both designed for and used by a broad target group. In order to promotesocially sustainable urban development, a fundamental factor for a place to feel safe is to getpeople to stay in the place and not just pass by. “Placemaking is […] about transforming unsafe, unused urban environments into placeswith a strong identity that attracts people. […] the aim is to increase the use of publicspace and to create added value in the urban environment.” (Stiftelsen Tryggare Sverige2018b) In addition to the own collected empirical material, an application of theoretical perspectives -in the form of research, surveys and concrete models for site development - has been the basisfor advancing the study, both in understanding the subject but also in the form of practicalapplications. The data has been further divided into the following categories: Placemaking,Feminist Urbanism and Mapping of human behavior in urban environments. Through four phases, mixed methods were used to examine the problem formulations in avaried way. It all started with a survey, which led to a comparative study, which then led to anethnographic study at the selected site, which ultimately resulted in a design proposal. Thewhole study was dependent on the previous phase as the finished result was based on allprevious material that had been collected. Based on the collected material, previously published statistics, and literature in feministurbanism, a hypothesis and a theory was formulated that could explain why women and menexperience (un)safety in public environments. Thus, we made our own theorizing about whysociety works the way it does. The conclusions from the observed fact were derived andexemplified in the last phase, through a design proposal for Värnhemstorget.

In recent years, we have seen that global, national, and local governments have put sustainability goals on their agendas. Thus, at different levels and in different sectors, efforts are underway to promote a ‘green shift’, including the energy sector. As a result, landscapes of renewable energy sources are emerging in areas that have sufficient “empty landscapes” (LABLAB, 2023) – namely sparsely populated spaces that lie outside the administrative boundaries of cities. However, the discipline of spatial planning rarely discusses changing landscapes in the hinterlands and the resulting consequences for embedded communities. The city as an energy consumer is treated in isolation from its counterpart, the hinterland as an energy producer. In this context, it is unclear what interrelationships are present between the formation of ‘new energy landscapes’ (Pasqualetti and Stremke, 2018; LABLAB, 2023), the urban ‘hinterland’ (Brenner, 2016; Westlund, 2018; Brenner and Katsikis, 2020), and the realities of embedded communities there.The geographies in the Swedish province of Jämtland belonging to the territory of the indigenous Southern Sápmi offer a suitable basis for a study that could fill this research gap. Thus, the objective of this thesis is to raise awareness of potentially conflicting interests between cities - striving to become more ‘sustainable’ - and the emergence of ‘new energy landscapes’ in the ‘hinterlands’ by including two different perspectives: an urban economic lens on the hinterland and a non-urban lens taken from the lived everyday lives of Sápmi communities embedded in new energy landscapes. This thesis poses three research questions to which it aims to find answers by using qualitative semi-structured, problem-centred interviews. It thus follows an interpretative abductive research approach. Through the analysis of the empirical data, the thesis shows that a joint discussion of the two discourses (‘hinterland’ and ‘new energy landscapes’) can help to gain a new understanding of urbanisation processes by including the perspective of non-urban communities in questions of urban sustainability. Furthermore, the thesis serves as an eye-opener for spatial planners to incorporate indigenous knowledge and lived experiences into the field of urban studies.

Abstract Introduction: This thesis focuses on the housing situation and sustainability in Manila, the capital of the Philippines. According to a report by the United Nations Human Settlements Programme, approximately 25% of Manila's population resides in substandard living conditions and informal settlements. The thesis is based on a case study conducted on the Estero De San Miguel pilot project, where a Post-Occupancy Evaluation (POE) study was carried out on the housing project. The findings revealed that relocating people from slums to the housing project and providing them with a home led to an improvement in the quality of life and sustainability in the project area. The aim of the study was to conduct a POE and assess the quality of life and identify areas for improvement in future low-budget projects. Method: The research methods are based on a combination of qualitative and quantitative methods. Interviews were conducted with architects and other key individuals involved in the project. Surveys were administered to residents, and personal observations were made regarding the quality of life. Plan analysis and area analysis were also conducted. Results: The case study resulted in answers obtained through surveys administered to the residents in the area and interviews with key personnel involved in the project, providing responses to the research questions. Analysis: The Estero De San Miguel Pilot Project (EDSM) has made a significant impact on improving the quality of life and sustainability within the project area. Previously, informal settlements were typically reconstructed outside the city center, resulting in limited access to employment, education, and social services. The residents lived in poverty within these informal settlements, with their needs neglected by both society and the government. Since relocating to the EDSM housing project, 72% of the residents have experienced notable improvements in their lives. This project has provided them with an opportunity to enhance their quality of life and foster a stronger, more supportive community. Discussion: The method, with its specific limitations, in this case study yields results that align with the study's purpose and thereby addresses the research question of the thesis. There is a strong correlation between the findings and the theoretical framework.

The urbanization of the world is a worldwide challenge that requires solutions at several levels of society. Cities are places for good opportunities for a high-quality life but with an increasing population growth in need more and different needs to be maintained. This study presents a case where the purpose of the study is to investigate the degree to which environmental justice is included in the planning of green areas in Swedish municipalities.  The study is based on the collection of documents as well as qualitative content analysis. A document for a Swedish municipality has been selected to be analyzed. Based on the purpose and issue of the study, the data material has been analyzed using a qualitative content analysis. Environmental justice and spatial justice form the theoretical framework of the study.  The results show that the investigated case has great potential to contribute to the development of a more equitable city as an environmental perspective is included in several parts of the planning of green areas. However, the material examined tends to be somewhat unclear in how the solutions will concretely solve the challenges of an increasingly dense and multicultural city, suggesting a lower consideration of the environmental justice perspectivein municipal planning of green spaces. / Urbaniseringen av världen är en världsomfattande utmaning som kräver lösningar på flera nivåer i samhället. Städer utgör platser för goda möjligheter till ett liv med hög kvalitet men med en ökande befolkningstillväxt i behöver fler och olika behov upprätthållas. I denna studie presenteras ett fall där syftet med studien är att undersöka i vilken grad miljörättvisainkluderas i planering av grönområden i svenska kommuner. Studien baseras på insamling av dokument samt kvalitativ innehållsanalys. Ett dokument för en svensk kommun har valts ut för analys. Utifrån studiens syfte och frågeställning har datamaterialet analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Miljörättvisa och rumslig rättvisa utgör det teoretiska ramverket i studien. Resultatet visar att det undersökta fallet har stor potential att vara bidragande till utvecklingen av en mer rättvis stad då ett miljöperspektiv inkluderas i flera delar av planeringen av grönområden. Dock tenderar det undersökta materialet att vara något otydligt i hur lösningarna rent konkret ska lösa utmaningarna i en allt tätare och mångkulturell stad, vilkettyder på en lägre hänsyn till miljörättviseperspektivet i kommunal planering av grönområden.

This study is a part of the HITS-project at the Integrated Transport Research Lab at KTH. The demand for urban freight transportation has continued to grow during the last decades due to increased urbanization. Road-based freight transport contributes to air pollution, traffic congestion and noise pollution. The dependency of these services and because of their emissions of greenhouse gases there is a need for new sustainable initiatives.  To investigate the possibility of consolidating the delivery of parcels and collection of recycling materials, a pilot initiative called Älskade Stad has been implemented in Stockholm. Traditionally, similar initiatives have encountered problems when municipalities have stopped the funding and it has also been difficult to convince companies to cooperate. Therefore, the aim of this study is to investigate what values that are being created from an urban consolidation center (UCC), as these could be seen as incentives for joining. Furthermore, it will identify what value propositions that are being offered for the city and the involved companies and how these companies capture these values.  The thesis is conducted as a qualitative case study and uses the business model approach as a conceptual framework. The result from the study shows that four key resources and activities were related to value creation: a smaller truck which increased the filling rates, exemptions received from the municipality, new garage space utilization, and goods and waste flow consolidation. Furthermore, sustainable value propositions are offered to the companies and the city, such as, more attractive streets, higher profitability on trucks, increased publicity, improved work environment and finally green transportation solutions. This has entailed changes to the value capturing for the involved companies. Changes that are related to savings, revenue, and cost streams. The analysis from the study showed that the implementation of an UCC can help the city when facing urbanization challenges, and lead to a cleaner, safer, and more attractive city. / Denna studie är en del av HITS-projektet vid Integrated Transport Research Lab vid KTH. Efterfrågan på urbana varutransporter har fortsatt att öka under de senaste årtiondena på grund av en ökad urbanisering. Vägbaserad varutransport bidrar till luftföroreningar, köbildning och ljudföroreningar. Vikten av dess tjänster i kombination med dess stora utsläpp av växthusgaser skapar ett behov av nya hållbara initiativ.  För att utforska en lösning som konsoliderar varuleveranser och upphämtning av returmaterial, har en pilotstudie med namnet Älskade Stad genomförts i Stockholm. Historiskt sett har liknande initiativ mött problem när finansiering från offentlig sektor tagit slut och dessutom har det varit svårt att övertyga företag att delta i samarbeten. Därför ämnar denna studie att kartlägga vilka värden som faktiskt skapas med hjälp av en urban samlastningscentral, vilket skulle kunna ses som möjliga incitament. Vidare syftar denna studie till att kartlägga vilka värden som erbjuds för staden samt involverade företag och hur dessa värden fångas av företagen.  Denna uppsats är genomförd i form av en kvalitativ fallstudie och använder ett affärsmodellsperspektiv som teoretiskt ramverk. Genom semistrukturerade intervjuer med experter som är involverade i initiativet samt forskare insamlades data. Resultaten från studien påvisar fyra huvudsakliga aktiviteter och resurser kopplat till värdeskapande: en mindre lastbil som ökade fyllnadsgraden, dispenser utdelat från stadsförvaltningen, ny garageanvändning samt godskonsolidering. Utöver detta så uppstår ett hållbart värdeerbjudande till företagen och staden i form av en mer attraktiv gatumiljö, högre lönsamhet på sopbilar, ökad publicitet, förbättrad arbetsmiljö och en grön transportlösning. Detta har medfört förändringar när det gäller företagens värdefångst, förändringar kopplade till besparingar, intäkts- och kostnadsflöden. Analysen från studien visat att en implementering av en urban samlastningscentral kan hjälpa staden att bemöta urbaniseringsutmaningar och bidra till en renare, säkrare och attraktivare stadsmiljö.