Urbanization is continuously growing all over the world. Both developing and developed countries encourage rapid expansion for increased growth and production. However, urbanization in combination with climate change can lead to higher chances of extreme flood events. Mankind always settled around rivers and floodplains that are naturally more flood prone areas, making stormwater modeling and urban planning indispensable for safety and reduction of flood risk.Until now many important studies have been conducted on the dangers of living in floodplains of urbanized cities, but most of them are about developing countries such as Bangladesh or Vietnam, leaving a noticeable gap in the developed world. However, all these researches share one thing in common as they do not take into account the interactions between water and society by ignoring the constantly changing human factor.Socio-hydrology is a new branch of hydrology closely related to Integrated Water Resource Management (IWRM) that tries to explore this dynamic relationship. This study explores the historical evolution of a highly urbanized industrial city in Finland and attempts to understand both the human and engineering effects of urbanization. The city of Pori is the most flood prone area in Finland, which makes for an important study that will yield important results and possible recommendations for future research, while for the first time incorporating socio-hydrology, the human factor and flood risk in a major European city.This is an empirical project with data collected from various different sources put all together for the first time that could change the perceptions of both inhabitants and scientists and be the basis for a more thorough, modeling based research in the future. The research question of this dissertation is how socio-hydrological dynamics have affected flood risk changes over the past decades in the city of Pori. / Urbaniseringen växer fortlöpande över hela världen. Både industriländer och utvecklingsländer befrämjar snabb expansion för ökad tillväxt och produktion. Dock leder urbanisering i kombination med klimatförändring till högre risk för extrema översvämningar. Människor har i alla tider bosatt sig runt vattendrag och flodslätter som naturligt är mer benägna att översvämmas, något som gör att dagvattenhantering och stadsplanering är absolut nödvändigt för ökad säkerhet och reducerad översvämningsrisk.Fram tills nu har många viktiga studier genomförts som behandlar farorna för människor bosatta i urbaniserade städer intill flodslätter, men de flesta av dem har utgått från utvecklingsländer som Bangladesh eller Vietnam, något som lett till en märkbar avsaknad av information gällande industri-länder. Gemensamt för dessa studier är dock att de ignorerar den ständigt föränderliga mänskliga faktorn och på så sätt inte tar i beaktning interaktioner mellan vatten och samhälle.Socio-hydrologi är en ny gren inom hydrologi som är nära besläktad med Integrerad Vattenresurs-förvaltning och som försöker utforska detta dynamiska samspel. Denna studie undersöker den historiska utvecklingen av en starkt urbaniserad industristad i Finland och försöker tolka de mänskliga och tekniska effekterna av urbanisering. Staden Pori (Björneborg på svenska) är den mest översvämningsbenägna platsen i Finland, vilket gör denna studie till ett viktigt arbete för att ta fram betydelsefulla resultat och eventuella rekommendationer för framtida forskning. Dessutom inkorporeras socio-hydrologi, den mänskliga faktorn och översvämningsrisk för första gången i forskning gällande en större europeisk stad.Detta är ett empiriskt projekt med data insamlat från olika källor som sammanställts för första gången och som kan förändra både invånares och forskares synsätt, samt vara en grund för mer utförlig och modellbaserad forskning i framtiden. Frågan som denna avhandling försöker besvara är hur socio-hydrologisk dynamik har påverkat förändringar av översvämningsrisker i staden Pori i Finland över de senaste årtiondena.

This century is expected to be characterized by heavy urbanization patterns, according to the UN forecast, with over 2.5 billion more people living in urban areas by year 2050 (FN 2018). With more people living in cities worldwide, the demand for better urban development and more effective ways to handle economic, social and environmental issues are being sought after. In this study, a qualitative content analysis has been made to investigate how UN Global goal 7, 11, 12 and 15 are being expressed in some of Copenhagen, Oslo and Stockholm sustainability strategies. The purpose of this study has been to understand how these Nordic actors are planning their own cities, in relation to contemporary environmental challenges, based on the content and meaning of the global goals. The results show that the content of the chosen goals was present in their strategies. There were more similarities in expressions, than differences, between the cities, where technology, growth and environment was highlighted to enable a better life for more people. At numerous occasions the cities positioned themselves as optimistic towards greener cities and put forward an array of different initiatives and measures e.g. related to renewable energy, resource efficiency and green spaces. The prerequisites of the cities in accomplishing their goals depends on a set of different factors. Good implementation and perceptiveness to the surrounding socio-political situation are some essential elements to regard if they are to succeed with their plans. / Det här århundradet förväntas enligt FN:s prognoser att präglas av kraftig urbanisering i stora delar av världen, med 2.5 miljarder fler människor i urbana områden till år 2050 (FN 2018). När allt fler människor bosätter sig i städer ställer det högre krav på att utveckla fungerande och effektiva sätt att hantera de ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som kan tänkas uppstå av en sådan förändring. I den här studien har en kvalitativ innehållsanalys genomförts för att undersöka hur FN:s hållbarhetsmål 7, 11, 12 och 15 uttrycks i några av Köpenhamns, Oslos och Stockholms hållbarhetsstrategier. Syftet har varit att undersöka hur de här nordiska aktörerna planerar sina städer, med hänseende till dagens miljöutmaningar och avgränsningen har varit de utvalda hållbarhetsmålens innehåll och mening. Resultatet visar att innehållet i dessa mål gick att spåra i städernas strategier. Städernas uttryck präglades av fler likheter än skillnader, där teknologi, tillväxt och miljö var faktorer som kan kombineras och leda till ett bättre liv för fler människor i städerna. De positionerade sig vid flera tillfällen som optimistiska till att leda utvecklingen mot grönare städer och framförde en rad olika gröna initiativ, exempelvis inom förnyelsebar energi, resurseffektivare system och grönområden. Förutsättningarna för att städerna ska uppnå sina mål beror på en rad faktorer. Klart är dock att de är beroende av god implementering, samt att de behöver vara lyhörda mot omgivande socio-politiska beslut och händelser om deras strategier ska lyckas.

Grönområden i urbana miljöer bidrar med många centrala funktioner vilka är livsviktiga för både djur och människor, exempelvis biologisk mångfald, ekosystemtjänster och positiva hälsoeffekter. Förekomsten av grönområden och dess funktioner hotas däremot av den snabba globala urbaniseringen som ger upphov till förändrad markanvändning. Enligt Göteborgs Stads lokala miljömål ämnar staden att bli ekologiskt hållbar till år 2030 och detta ska uppnås genom en ökad biologisk mångfald och bevarande av grönområden. Göteborg har blivit utnämnd till Sveriges grönaste stad, men samtidigt har grönområdena minskat mellan åren 1986-2019 och fortsätter att minska på grund av exploatering. Syftet med examensarbetet var därmed att öka kunskapen om vad som ger upphov till att det tas beslut som orsakar reducering av urbana grönområden trots uppsatta mål för bevarande av dessa, vilket var ett eftersatt forskningsområde. För att uppnå syftet användes en induktiv kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom miljöpsykologiska, miljöetiska och policyteorier, nämligen värden, goal-framing theory, värdepluralism och lömska problem. Studien kom fram till att Göteborgs stadsplanering innefattade flera lömska problem och värdekonflikter vilka uttrycktes genom målkonflikter, som tillsammans med starka hedonistiska och egoistiska värden samt vinstdrivande mål hade en negativ inverkan på förekomsten av Göteborgs grönområden. / Green spaces in urban areas contribute with many key functions that are vital for both animals and humans, such as biodiversity, ecosystem services and positive health effects. However, the existence of green spaces and their functions are threatened by the rapid global urbanization that is causing land use changes. According to the City of Gothenburg’s local environmental goals, the city aims to become ecologically sustainable by the year of 2030 through increased biodiversity and nature conservation. Gothenburg has been named as Sweden's greenest city, although the green spaces in Gothenburg have decreased between the years 1986–2019 and will continue to decline due to exploitation. The purpose of this bachelor’s thesis was thus to increase knowledge about what stimulates decisions that cause a reduction of green spaces in Gothenburg despite set conservation goals, which was a neglected research area. To achieve the purpose, an inductive qualitative method was used with semi-structured interviews. The results were analyzed through theories of environmental psychology, environmental ethics and policy, namely values, goal-framing theory, value pluralism and wicked problems. The study concluded that Gothenburg's urban planning included several wicked problems and value conflicts that were expressed through goal conflicts, which negatively affected Gothenburg’s green spaces. Furthermore, strong hedonistic and egoistic values as well as gain goals, also had a negative impact on the existence of Gothenburg's green spaces.

Detta arbete syftar till att få en djupare förståelse kring hur företag på en mindre ort kan attrahera morgondagens humana resurser. Med den ständiga urbaniseringen som sker i Sverige där konkurrensen om arbetskraft växer mellan större och mindre städer upptäcktes en kunskapslucka. Nämligen att ta reda på hur företag, på mindre orter i förhållande till de större städerna kan stärka sitt employer brand och dess attraktivitet för att attrahera den yngre generationen g. Arbetskraften är en stor tillgång för organisationer och med hjälp av employer branding som strategi kan organisationer stärka sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera potentiella arbetssökande. Själva begreppet employer branding, på svenska även kallat arbetsgivarvarumärke myntades för första gången 1996. Employer branding handlar både om att framställa företaget som attraktiv och höja engagemanget hos deras nuvarande anställda, eftersom medarbetarna blir en del av företagets marknadsföring. Vi som har genomfört denna studie fokuserar på att undersöka vilka attribut som Generation Z, i denna text förkortat till Gen Z, uppfattar som attraktiva och hur företag kan arbeta för att möta generationens intressen. De år som Gen Z tillhör varierar mellan olika forskare men det tenderar att vara mellan 1995 – 2010. Det som särskiljer generationen är att de är den första generationen som inte har växt upp utan internet. Denna studie har sitt fokus på en kartongfabrik i södra Dalarna som tillhör en större koncern. I denna studie har vi tittat på forskning kring employer branding, Gen Z, attraktivt arbete och urbanisering. Studien är genomförd med en kvalitativ metod med utgångspunkt i fenomenologin där datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Metoden valdes för att kunna undersöka fenomenet kring individers upplevelser och erfarenheter. Studien fokuserade på två olika perspektiv, medarbetarperspektivet och elevperspektivet, således valdes fyra medarbetare och sju elever till studiens respondenter. Resultatet visar vilka egenskaper Gen Z finner mest attraktiva hos en framtida arbetsgivare. Kontaktnätet och ryktesspridning har en stor betydelse på individers beslut om arbetsgivare. Ett ytterligare resultat visar även på vikten utav att bygga upp den interna synen på företaget för att det skall spridas externt. En slutsats som dras är att det kampenom arbetskraft mellan större och mindre städer är svår att vinna för de mindre städerna. Det blir viktigt för företag på mindre städer att tidigt knyta kontakt med den yngre generationen, detta ökar chanserna att rekrytera dem när de är i ett stadie i livet då de mindre städerna är attraktiva igen. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how employers in a small town can attract future colleagues. Due to the constant urbanization that takes place in Sweden where the competition for labor is growing between larger and smaller towns, a knowledge gap was discovered. To find out how employers, in smaller towns in relation to the larger labor markets, can strengthen their employer brand and it´s attractiveness to attract the younger generation (Gen Z). The workforce is a big asset to organizations and with help from employer branding as a strategy they can strengthen their employer brand to attract potential employees. The concept employer branding, in Swedish called arbetsgivarvarumärke, was coined for the first time in 1996. Employer branding is about highlighting the employer as an attractive workplace and increasing the engagement with their current employees, since the employees becomes a part of the employer marketing. This study focuses on which attributes Gen Z finds attractive and how employers can work to meet the interests of the generation. The years to which Gen Z belongs varies between different researchers but it tends to be between 1995 – 2010. What sets the generation apart is that they are the first generation not to have grown up without the internet This study has it´s focus on a papermill in southern Dalarna that belongs to a bigger company. We have examinated previous research regarding employer branding, Gen Z, attractive work and urbanization. The study is carried out with a qualitative method with it´s starting point in phenomenology where the data was collected through semi structured interviews. The method was chosen to be able to investigate the phenomenon of individuals' experiences and feelings. The study focused on two perspectives, the employees and students, therefore we chose four employees and seven students as respondents. The result shows which qualities Gen Z finds most attractive in a future employer. The social networks and rumors have a big impact on individuals decision making regarding employers. Another result shows the importance of building the internal view of the company in order for it to spread externally. One conclusion that is drawn is that the battle for labor between larger and smaller cities is difficult for the smaller cities to win. It becomes important for companies in smaller cities to establish early contact with the younger generation, this increases the chances of recruiting them when they are at a stage in their lives when the smaller cities are attractive again.

Introduction: This master thesis is written within the area building technology at Jönköpings Tekniska Högskola. It is made in collaboration with Arkitekthuset Jönköping AB. The study is supposed to be useful as a basis for the urban planning of growing cities to avoid lost spaces. The thesis will also include proposals for how lost spaces in Friaredalen could be developed. Method: The data collection has mainly been done through observations but also through interviews and a literature study. The people interviewed were professionally active within areas that are related to urban planning, lighting, and urban design in the municipality of Jönköping. Both quantitative and qualitative data has been studied in the thesis. Results: Only the interview answers that most clearly answer the research questions are presented under the title results. The full-length interviews are presented as appendices. The results of the observations are also presented under the same title. They were performed during days of sun, low wind velocity and without precipitation. Analysis: The analysis of the empirical indicates that parts of the park are used to a great extent. It also indicates that parts of the park are used to a small extent and have potential for development. The part that seems to be used to the least is the green areas in the north end of the park. The parts of the park that are frequently used can also be analyzed and eventually developed. Discussion: The case study shows that there are parts of Friaredalen that are lost spaces. One goal of this work was to bring forward suggestions for improvement, which has been made for the spaces that was shown to be lost. The observations made according to Gehl’s proven approach were successful in that they provided data showing that parts of the park have a lack of visitors. This data helps answer the report’s questions. The interviews also provided data that was useful for answering the questions. / Introduktion: Detta examensarbete skrivs inom Byggnadsteknik på Jönköpings Tekniska Högskola. Arbetet utförs i samarbete med Arkitekthuset Jönköping AB. Studien ska kunna användas som underlag i stadsplaneringen av växande städer för att undvika bristfälligt utnyttjade områden. Arbetet kommer även ge förbättringsförslag på hur outnyttjade och mindre bra planerade ytor i Friaredalen skulle kunna göras bättre. Metod: Datainsamlingen har i huvudsak skett genom observationer, men även genom intervjuer och en litteraturstudie. Intervjuerna har varit riktade till professionellt verksamma inom områden som rör stadsplanering, belysning och utformning i Jönköpings kommun. Både kvantitativa och kvalitativa data har studerats i arbetet. Resultat: Under rubriken resultat presenteras endast de intervjusvar som har tydligast koppling till frågeställningarna. De fullständiga intervjuerna finns att tillgå som bilagor. Under samma rubrik redovisas även resultat från observationerna. De är utförda under dagar med solsken, låga vindhastigheter och utan nederbörd. Analys: Analysen av empirin tyder på att delar av parken är använda i stor utsträckning. Den tyder även på att vissa delar av parken används i liten utsträckning och har potential för utveckling. Den del som verkar användas minst är gräsytorna i den norra delen av parken. Även de delarna av parken som är flitigt använda går att analysera och eventuellt utveckla. Diskussion: Fallstudien visar att det finns delar av Friaredalen som är bristfälligt utnyttjade. Ett mål i arbetet var att förbättringsförslag på Friaredalen skulle tas fram, vilket har gjorts på de delar som påvisats vara bristfälliga. Observationerna som utfördes enligt Gehls beprövade tillvägagångssätt var lyckade i det avseende att de gav data som visar att delar av parken har en avsaknad av besökare. Denna data hjälper till att svara på rapportens frågeställningar. Även intervjuerna gav data som var användbara för att besvara frågeställningarna.

Second homes are a widespread part of the Swedish landscape and in many municipalities along the coastline the population can vary seasonally due to that. This cause planning issues for the municipalities, in how they plan their infrastructure, service etc. Studies has also shown that there are two sides in the discussion about second homes, some areas want to attract second home owners because they believe that this group help the municipality to grow while others try to attract permanent residents and restrict new development of second homes. The subject has been of discussion for a long time from many angels, for instance implementation of regulations to prevent second homes.  The purpose of this thesis is to investigate what planning strategies municipalities apply in areas that change so heavily in population depending on season. The method for this thesis is based on a mixture between comparative analysis and content analysis of six comprehensive plans and two policy documents from six municipalities with archipelagos. Furthermore, from the content analysis of the different documents, three themes were produced from the strategies which then were compared in comparative analysis where similarities and differences were highlighted. The themes were population and housing, infrastructure and transport communication, service, business sector and labor. The analysis was subsequently put into context with related academic research such as urbanization theories, rural gentrification, planning theories among others. This ended with a discussion and conclusion. Conclusively the analysis show that municipalities no longer plan for second homes but for permanent residents, the municipalities believed that it is reactionary to plan for second home owners and not primary for permanent residents. / Fritidsboende är en utbredd del av det svenska landskapet och i många kommuner längs kusten kan befolkningen variera säsongsmässigt på grund av det. Detta skapar viss planeringsproblematik för kommunerna i hur de planerar sin infrastruktur, service etc. Studier har också visat att det finns två sidor i diskussionen om fritidsbostäder, vissa områden vill locka fritidsboende eftersom de anser att denna grupp hjälper kommunen att utvecklas medan andra försöker locka permanenta invånare och begränsa ny utveckling av fritidsbostäder. Ämnet har diskuterats länge och från många vinklar, exempelvis implementering av regelverk för att förhindra fritidsbostäder. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka planeringstrategier kommuner tillämpar i sådana områden som skiftar så kraftigt i befolkningen säsongsvis. Metoden i denna studie har bestått av en blandning mellan komparativ analys och innehållsanalys på sex översiktsplaner och två styrdokument gällande kust och skärgården från sex kust- och skärgårdskommuner Från innehållsanalysen av de olika dokumenten, producerades tre teman från de strategier som sedan jämfördes i den komparativa analysen, där likheter och skillnader lyfts fram. Teman var befolkning och bostäder, infrastruktur och kommunikation, service, näringsliv och arbetsmarknad. Analysen relaterades sedan till forskningsöversikten och den teoretiska utgångspunkten Detta avslutades med en diskussion och slutsats. Sammanfattningsvis visar analysen att kommunerna inte längre planerar för fritidsboende utan för fastboende, kommunerna menade att det är förlegat att planera för främst fritidsboende och inte fastboende.

Life on Earth is currently experiencing a sixth species extinction, where urbanization, as one of the main driving forces, fragments and causes losses of near-urban habitats. At the same time, a rich variety of habitats can be found in urban landscapes that may harbour biodiversity. Knowledge of how urban ecosystems develops over time is fundamental for application of relevant nature conservation measures that promote species richness. This study aims to shed light on the importance of age in urban residential yards for the species richness of native herbaceous plants and of birds. The study was carried out in Linköping during the summer of 2023, and it included surveys of native herbaceous plants and birds in three area types (natural area, old and young residential yards). In total, 114 species of native herbs and 34 species of birds were found. Sites in the natural area had (mean ± SE) 25,8 (± 1,8) and 6,6 (± 0,7) species of plants and birds respectively, whereas the corresponding values for old residential yards were 23,2 (± 1,2) and 5,7 (± 0,5) and for young residential yards 19,9 (± 1,3) and 3,3 (± 0,7). Jaccard's coefficient showed that the largest proportion of shared species occurred between ‘old’ and 'young' residential yards. Overall, the results of my study showed some support for my prediction that age of residential yards is important for species richness of native herbaceous plants and birds. The results indicate that urban environments (old and young residential yards) harbour a selection of species that can withstand anthropogenic disturbance. / Livet på jorden upplever ett sjätte artutdöende där urbaniseringen, som en av de främsta drivkrafterna, fragmenterar och orsakar förluster av stadsnära habitat. Samtidigt finns en rik variation av livsmiljöer i stadslandskap som hyser en biologisk mångfald. Kunskap om hur urbana ekosystem utvecklas över tid är grundläggande för tillämpning av relevanta naturvårdsåtgärder i staden som främjar artrikedom. Denna studie syftar till att belysa betydelsen av urbana bostadsgårdars ålder för artrikedomen hos inhemska örtartade växter och fåglar. Studien genomfördes i Linköping under sommaren 2023 och omfattade inventeringar av inhemska örtartade växter och fåglar i tre områdestyper (naturområde, äldre och unga bostadsgårdar). Totalt hittades 114 arter av inhemska örter och 34 arter av fåglar. Naturområdet hade (medelvärde ± SE) 25,8 (± 1,8) respektive 6,6 (± 0,7) arter av växter och fåglar, medan motsvarande värden för äldre bostadsgårdar var 23,2 (± 1,2) och 5,7 (± 0,5) och för unga bostadsgårdar 19,9 (± 1,3) och 3,3 (± 0,7). Jaccards koefficient visade att den största andelen överlappande arter förekom mellan ’äldre’ och ’unga’ bostadsgårdar. Sammantaget visade resultaten av min studie ett visst stöd för min förutsägelse att bostadsgårdarnas ålder är av betydelse för artrikedomen hos inhemska örtartade växter och fåglar. Resultaten tyder på att stadsmiljöer (äldre och unga bostadsgårdar) hyser ett urval av arter som tål antropogena, av människan orsakade, störningar.

Allt fler bor i urbana områden och vistas mindre ute i naturen. Samtidigt pågårklimatförändringar som bland annat påskyndas av att torrlagda våtmarker släpper utkoldioxid. Den här undersökningen utforskar hur miljöpedagoger arbetar med exkursionervid våtmarker för att stärka barns natursamhörighet, uppmärksamma våtmarkers värden, samthur exkursioner kan bidra i arbetet för Agenda 2030 och Sveriges miljömål gällandevåtmarker. Semistrukturerade intervjuer med miljöpedagoger samt observation av enexkursion vid en våtmark utfördes i undersökningen. Resultatet visar att exkursioner vidvåtmarker kan vara avgörande för barns natursamhörighet, barns förståelse för våtmarkersvärde, samt utvecklande av empatiska beteenden gentemot naturen. Under en exkursion vidvåtmarker får barn vara med och utför åtgärder för att skydda och bevara våtmarker, vilket ären viktig del för att uppnå Agenda 2030 och Sveriges miljömål. Trots att mänskligaaktiviteter vid våtmarker kan vara negativt för den biologiska mångfalden, är exkursionernödvändigt för det framtida arbetet för våtmarkers välstånd. Framtida forskning bör fokuserapå långsiktiga effekter på barn som kontinuerligt får komma ut på exkursioner inaturområden. / The number of people living in urban areas has increased significantly, and they spend lesstime in nature. At the same time climate change is taking place, which is being accelerated,among other things, by drained wetlands that emit carbon dioxide. This study explores howenvironmental educators work with excursions at wetlands to strengthen children's natureconnectedness, pay attention to the values of wetlands, and how excursions can contribute toreaching the 2030 Agenda for Sustainable Development and Sweden's environmental goalsregarding wetlands. Semi-structured interviews with environmental educators and anobservation of an excursion to a wetland, were conducted in the study. The results show thatexcursions at wetlands can be crucial for children's nature connectedness, children'sunderstanding of the value of wetlands, and the development of empathic behaviors towardsnature. Through excursions at wetlands, children are involved with the wetlands andmeasures are taken to protect and preserve wetlands, which is an important part of achievingthe 2030 Agenda for Sustainable Development and Sweden's environmental goals. Althoughhuman activities in wetlands can be detrimental to biodiversity, excursions are necessary forfuture work on wetland prosperity. Future research should focus on long-term effects onchildren who are continuously on excursions in nature.

Städer världen över växer konstant och Malmö är inget undantag. Urbaniseringen leder inte bara till bostadsbrist utan även brist på mark att bygga dessa nya bostäder på. Malmö stads gröna rekreationsmiljöer blir till följd av detta allt färre och mindre. Samtidigt förväntas antalet seniorer bosatta i Malmö stad öka noterbart under de kommande tio åren. En kombination av dessa faktorer kan leda till att seniorer i Malmö stad behöver färdas längre än vad de vill eller kan för att ta sig till närmsta gröna rekreationsmiljö. Det kan även leda till att de gröna rekreationsmiljöer som minskar till ytan förlorar en del av de attribut som är viktiga för seniorerna. Syftet med denna undersökning är därför att se hur seniorer i urbana Malmö upplever de befintliga gröna rekreationsmiljöer som finns i staden utifrån kvalitet och åtkomlighet. För att utföra studien användes semistrukturerade intervjuer med seniorer i urbana Malmö och landskapsarkitekter vid Malmö stad. Vid intervjuerna uppkom 4 teman som i arbetet presenteras i följande ordning: åtkomlighet, kvalitet, naturkontakt och trygghet. Resultaten visar att seniorer värdesätter närhet och god åtkomlighet till gröna rekreationsmiljöer samt god belysning och öppenhet för att skapa en känsla av trygghet. Faciliteter, som toaletter och sittplatser är viktiga för att trivas och en rik variation i naturmiljö är väsentlig för att skapa stimulerande och återhämtande miljöer för seniorer. / The world's cities are constantly growing and Malmö is no exception. Urbanization is leading not only to a shortage of housing but also a shortage of land on which to build these new homes. As a result, Malmö's green recreational environments are becoming fewer and smaller. At the same time, the number of senior citizens living in the city of Malmö is expected to increase significantly over the next ten years. A combination of these factors means that seniors in the city of Malmö may have to travel further than they want or can to get to the nearest green recreational space and it can also lead to the green recreational spaces that are reduced in size losing some of the attributes that were important to seniors. The purpose of this study is therefore to see how Malmö's seniors experience the existing green recreational environments that exist in the city based on quality and accessibility. To conduct this study, semi-structured interviews were carried out with senior citizens of the urban Malmö area as well as two landscape architects at Malmö stad. During the interviews 4 themes could be identified, and these are presented in the study as follows: accessibility, quality, nature connectedness and safety. The results of the study show that senior citizens value proximity and easy access to green recreational spaces. Good lighting systems and open spaces are also important but, in this case, to create a sense of security for seniors. Facilities such as toilets and benches are important for comfort and factors such as variety in the natural environment and vegetation are essential to create a stimulating and recuperative environment for seniors.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om regnbäddar utnyttjas till sin fulla kapacitet avseende dess multifunktionalitet i relation till miljönytta och klimatförändringar. Mer konkret ämnade studien att ta reda på om regnbäddar kan användas till att både ta hand om ökade regnmängder och skapa en magasinering av vatten för torrperioder. Vidare syftade studien till att förstå vilka möjligheter, hinder och utmaningar det finns vid implementering av regnbäddar utifrån klimatanpassningssynpunkt eftersom klimatförändringarna leder till både stora vattenmängder och extrema torrperioder. Strategiskt urval och snöbollsurval användes som urvalsmetod i enlighet med Bryman (2018) för att välja ut relevanta informanter inför utförandet av semistrukturerade intervjuer. Kodning av empirin visade att där fanns en stor variation av möjligheter, hinder och utmaningar.  Resultatet visade att både möjligheter, hinder och utmaningar förekommer i de två kustkommunerna relaterade till implementeringen av regnbäddar med kombinerade användningsområde. Resultatet påvisade att regnbäddar ofta implementeras för att uppfylla en fördröjande funktion. Dessutom framkom det att regnbäddar erhåller multifunktionalitet utifrån dess utformning, konstruktion och placering. Slutsatsen är att regnbäddar inte implementeras i de två undersökta kustkommunerna i syfte att samtidigt omhänderta stora vattenmängder vid skyfall, öka infiltrationen i områden med hårdgjord mark, rena regnvatten och magasinera vatten för användning vid torrperioder för bevattning av grönstruktur. Alltså kombineras inte olika användningsområden i regnbäddar. Det främsta syftet som regnbäddar implementeras för är fördröjning av vatten och därmed köpa sig tid så att ledningsnätet blir mindre belastat. / This bachelor thesis examined if rain gardens are used to their full capacity regarding their multifunctionality in relation to environmental benefits and climate change. More specifically, the study aimed to examine if rain gardens can be used to take care of increased rainfall and create a self-storage of water for dry periods. Furthermore, the study aimed to understand which opportunities, barriers and challenges there are implementing rain gardens from a climate adaptation point of view. Since climate change leads to both large amounts of water and extremely dry periods. Strategic sampling and snowball sampling has been used as sampling methods in accordance with Bryman (2018) to select relevant informants for the performance of semi structured interviews. Coding of the empirical data showed that there are a variety of opportunities, barriers and challenges. The result showed that there are both opportunities, barriers and challenges when it comes to implementation of rain gardens with combined functions in the two coastal municipalities.  The result also showed that rain gardens often are implemented with the purpose of fulfilling a delaying function. In addition, it emerged that rain gardens acquire multifunctionality based on how they are designed and their placement. The study’s conclusion is that rain gardens in the two coastal municipalities are not implemented in purpose to dispose large amounts of water during heavy rainfall, increase infiltration in areas with hard soil, purify rainwater and store water for usage during dry periods for irrigation of green structure. Therefore, different functions are not combined in rain gardens. The primary purpose for which rain gardens are implemented is to delay water and gain more time so that the pipeline system is less affected.