Denna uppsats undersöker hur Vimmerby kommun arbetar med landsbygdsutveckling, medborgardialog och inkludering av unga i kommunens arbete. Vimmerby kommun är en landsbygdskommun belägen i landsbygdslänet Kalmar. Uppsatsens frågeställningar har besvarats med hjälp av dokumentanalys och genom intervjuer med tjänstepersoner på Vimmerby kommun och Region Kalmar. I denna uppsats framkommer att landsbygdsutveckling i Vimmerby kommun är integrerat i stor del av kommunens arbete, detta för att stora delar av kommunen är landsbygd med mindre tätorter och orter. Det som framgår som viktiga faktorer för en levande landsbygd är bland annat kommunikationsmöjligheter, service och tillgängliga bostäder. I kommunen finns ett arbete med en Social Lokal Utvecklingsstrategi (SLUS) som syftar till att öka attraktionskraften och vara en medskapande medborgardialog med närings- och föreningsliv och medborgarna. Dialog och inkludering, speciellt med unga, är en utmaning för många kommuner. Representationen av unga i SLUS-projektet har inte varit så stor och kommunens arbete med ungdomsinflytande har skett med varierad framgång.

Sweden is one of the countries of Europe that has the fastest rate of urbanization and The Swedish National Audit Office recognizes a risk of an increased polarization between urban and rural areas. This study examines what perceptions of city and country that are dominating the Swedish planning landscape. The study is based on a discourse analysis of the Regional development strategy of Västerbotten, interviews with officials at rural municipalities and a theoretical framework concerning the relationship between city and country. The results suggest that a market liberal discourse is dominating the Swedish planning practice, but it is also argued that a Keynesian discourse is traceable among the informants. A part from a market liberal discourse the regional development strategy of Västerbotten is also reproducing an unequal balance of power where the city is superior to the countryside. The officials at the municipality are not reproducing this power relation to the same extent, but are associating sustainability with the preconditions of the city. The thesis is concluded with some suggestion on how the regional planning can be developed to promote good living conditions in the rural municipalities and in long term a reduced polarization between urban and rural areas.

The aim of this study is to investigate two municipalities in Värmland regarding their cultural heritage- and cultural environmental work. Two cultural historical buildings situated in the mu-nicipalities of Karlstad and Filipstad that have been threatened with demolition are used as case studies. A content analysis, theories of urbanization, collaborative governance, and a cultural pol-icy model, was implemented on the material. The study presents several national and regional initiatives to improve the work to preserve cultural heritage. The two municipalities show a will-ingness to do the same, however, this study shows that they cannot be considered to meet their objectives concerning the management and preservation of historic buildings or the democratic aspects of the planning process. Furthermore, the study shows that the economic aspect is of great importance for the management of historic buildings, and that societal changes have contributed to new perspectives on the preservation of built cultural heritage.

När staden expanderar kan utvecklingen i många områden av olika skäl bortprioriteras (Saltzman 2009). Kommuner kännetecknas av en ojämn fördelning av resurser och uppmärksamhet (Mariestad 2018). Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur kranorter i kommunerna Karlstad, Växjö och Gävle utvecklats vad gäller invånartal över tid och förklaringar till detta. Studien syftar också till att studera hur kommunerna ser på framtiden för orter av denna typ och vilka eventuella skillnader i detta som förekommer dem emellan. De kransorter som har valts är Molkom, Vålberg, Forsbacka, Bergby, Lammhult och Braås. Undersökningens syfte har resulterat i kommande frågeställningar; Hur har befolkningsutvecklingen i kransorterna sett ut i de studerade kommunerna och vilka förklarande orsaker kan hittas? Hur planerar de studerade kommunerna för utvecklingen i sina respektive kransorter? och Vilka likheter och skillnader finns det i hur de studerade kommunerna ser på utvecklingen i sina respektive kransorter?  De teorier som har varit till grund för denna uppsats som stått i relation till syftet har varit kommunblocksreformen, centralortsteorin, urbanisering, kontraurbanisering, peri-urbanitet samt utveckling av kransorter. För att besvara uppsatsens frågeställningar och syfte har uppsatsens forskningsdesign bestått av en flerfallsstudie. För insamling av data har det valts metoderna dokumentstudier samt kvantitativ datainsamling. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att kunna bearbeta och analysera insamlade data vilket har endast använts på data från de dokument som har studerats. Studien visade på att det finns en varierande befolkningsutveckling i kransorterna samtidigt som Karlstad, Gävle och Växjö har haft en konstant befolkningsökning. Faktorerna till befolkningsutvecklingen har varit kontraurbanisering samt urbanisering. Det studien har visat på är att utveckling av bostäder, centrummiljö och kommunikationer har varit viktiga punkter för kransorters utveckling. Närheten till vatten i form av sjö eller älv, grönområden samt rekreationsområden har varit något som har lyfts fram i samtliga kransorters utveckling med undantag för Vålberg. Slutsatsen med utvecklingen av kransorterna är att de befinner sig i en väntans landskap.

In this case study, migration to and from Kristinehamn during the years 1840, 1865 and 1866 is examined. This time period is characterized by significant changes in form of urbanization, increased communication opportunities, changed business legislation and an incipient industrialization. With help of moving lengths from the church archives in Kristinehamn, migration patterns will be mapped due to a quantitative method. Information concerning the migrants' age, titles and moving company is reported. Migrants are also categorized based on how far they moved and on how long they stayed in the city. The survey has elements of a qualitative method as interpretation of the results is made with support of existing migration theories and previous research. The aim of this study is to investigate how the migration patterns changed during this time and to seek reasonable explanations for the demographic changes that can be shown through migration trends. The results show that the migration patterns change, in various aspects, between the different investigated time periods. For example, the proportion of family migrants had increased, and the distance of migration was stretched in the later period. The findings in this study also point at differences in migration patterns due to social affiliation.

No description available.

The expansion of cities has been going on for a long time and is the result of a longtime urbanization. Migration from sparsely populated areas is particulary common among young adults, which means that the dismantling of sparsely populated areas are reinforced by negative demographic changes. There is no definitive solutions to this problem, but with deeper konwledge of young adults motives for moving, it can slow down the negative population growth in sparselypopulated municipalities. The purpose of this essay was to investigate which factors influence young adults choice to move from a sparsely populated area to larger cities. The research questions that this study preserves arhe the following: what are the most prominent factors that influenced young adults decision to move from the sparsely populated municipality, how does young adults perceived relationship to the local community affect their decision to move from the sparsely populated municipality, and what social, educational and caeer conditions do the interviewees feel are lacking in Pajala. Semi-structured interviewes were used when collecting data. The results of this study showed that education, career opportunities and social factors were the most prominent motives behind the interviewees decision to move from their hometown. There is a certain connection between moving and the perceived relationship with the local community. The personal relationship with the local community functions rather more as a driving factor than the main motive for moving. There is a lack of aspirational education and career opportunities in Pajala municipaltiy. There was also a lac of leisure activities and meeting places for young people in Pajala.

Cities of possibility? – A cohort study of social mobility during the urbanization of Sweden 1890-1940  This cohort study examines the social mobility of countryside migrants to Swedish cities in the period of 1890-1940. The purpose is to determine whether the claim that cities had enhanced possibilities for the individual and therefore offered a chance for social advancement. The question in operation is whether migration to a city meant an improved social advancement. To aid the analysis classic urbanization theory and multi-phasic demographic response were added. To observe the social mobility in cities a cohort of 315 people born in the southeast of Kalmar län in the year 1890 were observed on indicators of geographical and social mobility as well as family life. This group was then divided into one cohort that moved to the cities and one that stayed in the countryside. The study found, in agreement with previous research on the area, that most of the individuals moving to the cities were from a blue-collar [obesutten] background and that this group had a small majority of women. The individuals from a white-collar [besutten] background mostly skirted the cities, preferring to stay in the countryside or to emigrate. However, Swedish urbanization studies of this period have not agreed on whether cities had a positive, neutral, or negative impact on the social mobility of those who migrated there. This study found a complicated pattern where blue-collar women had an improved social advancement in the cities. Meanwhile, white-collar women had a larger risk of degrading socially and blue-collar men in the cities had the least mobility of all groups involved. To summarize, migration to the cities were mostly a choice by those with blue-collar background and while the women did enhance their social advancement as a group the rest of those who urbanized were negatively impacted. This, on top of only a few white-collar women and only two white-collar men choosing to move to a city indicates, with aid of the theory of multi-phasic demographic response, that cities mostly did not offer an opportunity better than the countryside or a life overseas could. Hence, it was found that cities did not improve social advancement.

Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie undersöka hur Uppvidinge kommun i centrala Småland arbetar med frågorna om pågående befolkningsminskning och pågående åldrande inom kommunen. Genom en intervjustudie har totalt sex tjänstemän från olika delar av den kommunala verksamheten valts ut för att besvara de frågorna om hur Uppvidinge kommun i dag förhåller sig till en befolkningsminskning och en åldrande population. Resultatet från intervjuerna visar att Uppvidinge kommun i dag har få planer vad det gäller att förhålla sig till befolkningsminskningen. Allt fokus ligger i stället på att göra kommunen mer attraktiv, för att på så sätt få fler människor att vilja flytta till kommunen. Gällande åldrandet i kommunen anser respondenterna att kommunen i framtiden kommer behöva vidta vissa åtgärder för att kunna upprätthålla den lagstadgade kommunala servicen. Som exempel lyfts en centralisering av vissa delar av den kommunala verksamheten fram som ett måste för att kunna upprätthålla tillbörlig service.

Uppsatsen utgör en fallstudie av tätortsutvecklingen i Uppsala kommun mellan år 1960 och 2020. Uppsatsens syfte har varit att analysera och förklara mönster och utvecklingslinjer i tätortsutvecklingen utifrån planeringsstrategier och för tidpunkten rådande samhällsideal. Detta har uppnåtts genom en kombination av metoder i form av deskriptiv analys av folkmängddata på tätortsnivå samt en dokumentanalys av fyra av Uppsala kommuns tidigare general- och översiktsplaner. Resultatet visar att tätortsutvecklingen i Uppsala kommun mellan 1960 och 2020 har genomgått en stor förändring. Perioden från 1960 och som senast mitten till av 1990-talet utgör en första tillväxtperiod som inträffari majoriteten av tätorterna. Efter den första tillväxtperioden avtar befolkningstillväxten som får en stabil till något fluktuerande utvecklingskurva. Denna utveckling kvarstår i flera av tätorterna fram till 2020. På 2000-talet inträffaren ny tillväxtperiod vilket i större utsträckning inkluderar tätorter som inte genomgick den första tillväxtperioden. 2015 och 2020 tillkommer det helt nya tätorter vilket delvis kan förklaras av brist på lämplig tomtmark i befintliga tätorter. Planeringsstrategin för tätortsutvecklingen har förändrats med tiden. Från utbyggnad av befintliga stadsdelar i främst sydlig riktning, till utbyggnad i pärlbandsmönster längs med kommunikationsleder i nord-sydligriktning. På 2010-talet bygger planeringsstrategin på stråkutveckling längs med kommunikationslederna i samtliga av kommunens riktningar. Kommunikationslederna har spelat en avgörande roll för tätortsutvecklingen tillsammans med Uppsala kommuns planeringsstrategier och Uppsalas läge nära Stockholm.