SAMMANFATTNING Bakgrund Hot och våld är ett vanligt förekommande problem inom hälso- och sjukvårdssektorn. Sjuksköterskor kommer i kontakt med många patienter och är en särskilt utsatt yrkeskategori. Riskfaktorer för hot och våld kan vara bristande och otydlig kommunikation eller dåligt bemötande. Kommunikation innefattar både verbalt och icke-verbalt språk och är en central del i vårdrelationen. Kommunikation kan både möjliggöra förståelse men även orsaka konflikter. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans kommunikation med utagerande patienter. Metod En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Sexton originalartiklar inkluderades, analyserades och sammanställdes i en matristabell.ResultatTvå kategorier identifierades. Kommunikationsfaktorer kunde vara främjande genom att förhindra uppkomst av hot- eller våldsincidenter, eller hindrande och bidra till uppkomst av hot- eller våldsincidenter. Slutsats Kommunikation är en väsentlig del i sjuksköterskerollen och har betydelse för både hindrande och uppkomst av hot- eller våldsincidenter. Patienters utagerande beteende kan leda till att sjuksköterskor distanserar sig. Hälso- och sjukvårdspersonal kan få riktlinjer om hur de bör agera för att hantera utagerande patienter. Slutligen önskas vidare forskning kring sjuksköterskors negativa beteenden eftersom det är en orsak till hot- och våldsincidenter.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur några förskollärare arbetar med och i lärandemiljöerna för utagerande barn i förskolan. Vi går även in på definitionen av ett utagerande barn samt avslutar med en specialpedagogs perspektiv. Uppsatsen bygger på fyra intervjuer med förskollärare och en intervju med en specialpedagog. I resultatet framkommer att förskollärarna arbetar mest med förhållningssätt till och bemötande av de utagerande barnen, detta ser de som en lärandemiljö. Det framkommer också att förskollärarna pratar om att det kan behöva göras förändringar i den fysiska lärandemiljön men att de rent praktiskt inte gör något med den. Under arbetet med denna studie har vi analyserat empirin med hjälp av Vygotskijs teorier samt litteratur som belyser utagerande barn och deras relationer i förskolan. / The purpose of this study is to increase knowledge about how some preschool teachers are working with and in the learning environments for overactive children in preschool. We also go into the definition of an overactive child and ends with a special education perspective. The essay is based on four interviews with preschool teachers and an interview with a special education teacher. The result shows that the preschool teachers are working mostly with the approach to and treatment of overactive children, that they see this as a learning environment. It will also show that the pre-school teachers are talking about that there might be a need to make changes in the physical learning environment, but they practically do not do anything with it. In preparing this study we have analyzed the empirical data using Vygotsky's theories and literature that highlights the overactive children and their relationships in preschool.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2005Holmer, Maria. Hugosson, Anette. & Waern, Ulrika. (2005). Pedagogers uppfattning om blyga och utagerande elever. (Educationalists opinion of shy and acting out pupils). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med vårt arbete är att undersöka hur pedagoger uppfattar blyga respektive utagerande elever, samt om det finns någon skillnad i hur mycket fokus det läggs på att se och möta dessa båda grupper. Arbetet bygger på 14 intervjuer med pedagoger som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi vill även ta reda på vilken förståelse, kunskap och erfarenhet som pedagogerna har om vårt ämne, samt vilket specialpedagogiskt stöd som kan vara tänkbart. Resultatet visar att det är viktigt i bemötandet av blyga och utagerande elever att tänka på att ge positiv uppmärksamhet samt att tänka på sitt eget förhållningssätt. Pedagogerna betonar vikten av att se eleverna, men menar att svårigheten ligger i för stora barngrupper och för lite tid. När det gäller de utagerande ligger det stort fokus på den negativa uppmärksamheten medan de blyga ofta inte får någon uppmärksamhet alls. De tar inte för sig på samma sätt. Det framkommer att det är de utagerande som blir prioriterade när det gäller resursfördelningen i skolan och att det sällan eller aldrig skrivs ett åtgärdsprogram för blyga elever.Nyckelord: bemötande, blyga, utagerande, specialpedagogiska insatserMaria Holmer Anette HugossonUlrika WaernLimhamnsvägen 10 CBörringegatan 4 AKvarngården217 59 Malmö217 72 Malmö274 92Skurup

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt synsätt på utagerande barns kamratrelation i leken med andra barn och sina arbetssätt, eller metoder i bemötandet gentemot utagerande barn. Hur beskriver förskollärare utagerande barns beteenden, har förskollärarna en enhetlig utarbetad arbetsmetod+ Upplever förskollärare orsaken till utagerande barns beteende på en individ-, grupp-, och organisationsnivå? För att undersöka dessa frågeställningar har jag använt mig av halvstruktrerade intervjuer med åtta förskollärare. Forskning betonar en självransakan av sitt eget bemötande och vikten att få rätt handledning enskilt eller i arbetslaget. Resultatet visade att förskollärarna beskrev utagerande barns beteende som barn som tar plats, är väldigt högljudda och vill synas. Barnen tillskrevs egenskaper som bråkiga, stökiga och avvikande. Orsaken till utagerande barns beteende ansåg alla förskollärare i första hand vara individinriktade. Ingen av förskollärarns nämnde sitt eget bemötande som en bidragande orsak. Ingen av förskollärarna hade i sitt arbetslag en utarbetad metod för att utveckla utagerande barns lek med andra barn men ansåg det vara viktigt att vara med i barnens lek för att utveckla barnets lekutveckling. Resultatet visade att det inte alltid var så p.g.a. stora barngrupper och personalbrist. / Purpose with this work is to examine how preschool teacher discript theirs approach on disruptive children comrade relation and play with other children and theirs way to work or method in treatment to disruptive behavior children. How discript preschool teacher and homogenueous work method+ Experience preschool teacher reason to disruptive behavior children on a individual-, group- and organization leve+ To examine this questions I have used a half structure interview whith eight preschool teachers. Research emphasize a soul searching of their own treatment and the importantce to have right instrctor individual or in working team. Result showed that preschool teachers describe disruptive behavior children as a child who take place, are very laud and will seem. Children attributed quality´s as row, messy and deviant. Sourse whit disruptive behavior children considered all preschool teacher was in first manual individual minded. None of the preschool teacher mentions theirs on treatment as a contributes cause. None of the preschool teacher had in theirs working team a composed method for develop disruptive behavior children play with other children but considered it last important at been with the children play for that develop childrens play development. Result showed that it was not always so because the big children groups or personnel shortage.

Persson, Maura & Salimi-Amlashi, Nasrin (2010). Förälder och pedagoger i samverkan – en fallstudie. (Parent and teaachers in cooperation – a case study). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vi frågade oss vilken betydelse samverkan mellan förälder och pedagog har för barnets trygghet. I denna studie ville vi särskilt studera om föräldrastöd kan påverka oroliga och utagerande barn på ett positivt sätt samt möjligheten att bygga upp en långsiktig samverkan. Kvalitativ fallstudie användes som metod och data har samlats genom observationer och djupintervjuer. En pojke har observerats i samspel med andra. Som observationsmetod användes bl a videofilmning. Sammanlagt har fyra personer intervjuats, en förälder, två pedagoger och en specialpedagog. Vår undersökningsgrupp finns i en mångkulturell förskola. Resultatet visar att pedagogers bemötande har stor betydelse för hur barn agerar. Samtliga av våra respondenter är överrens om att hur föräldrar och pedagoger samverkar påverkar barnet.

No description available.

Sammanfattning:Vårt syfte med studien har varit att ta reda på om pedagogerna vi intervjuat anser att miljöer och relationer kan påverka utagerande barns beteende eller om de tror att det kan ha andra orsaker. Vi valde att studera detta ur ett relationellt perspektiv då vi i likhet med Niss et.al (2007) anser att lärande och agerande sker i relation till andra. Vidare ville vi försöka ta reda på om pedagogerna ansåg att det fanns några speciella strategier att använda sig av i arbetet med utagerande barn. Vi valde semistrukturerade intervjuer, för att få mer uttömmande och personliga svar. Pedagogerna vi intervjuade hade alla anknytning till förskolan och totalt intervjuades 9 olika pedagoger med olika bakgrund och utbildning. De var verksamma på fem olika förskolor i tre olika kommuner i södra Sverige. Resultatet av vår studie visar att de allra flesta av informanterna menar att ett utagerande barn är ett barn som avviker från det man kallar normalt genom att det oftast utmärker sig på ett provokativt och ibland hotfullt sätt, antingen verbalt eller fysiskt. Vidare menade de flesta att man inte kan utgå från någon generell strategi, utan att strategierna måste anpassas efter varje barn, då alla barn är olika. Dock menade våra informanter att fasta ramar och gränser att förhålla sig till är extra viktigt för barn med utagerande beteende. Närvarande pedagoger som kan leda och stödja barnet i dess sociala utveckling är också vikigt. Alla som verkar runt barnet måste dra åt samma håll för att underlätta barnets vistelse i förskolan. Dessutom är det viktigt att tänka på att personkemin spelar stor roll och att allt inte fungerar med alla, varken pedagoger eller barn. Miljön påverkar genom barngruppens sammansättning och dynamik, och oftast är mindre grupper att föredra.

Undersökningen behandlar hur man som pedagog kan bemöta och arbeta med utagerande beteende hos barn i förskoleålder, ur ett pedagogiskt perspektiv. Utagerande beteende definieras som något som märks, alltså hörs och syns väldigt tydligt och det kan ha många bakomliggande orsaker. Relationsskapande, rutiner, att hitta strategier och ett aktivt arbete med lek har visat sig vara huvudstenarna för att bemöta och arbeta med utagerande barn på ett bra sätt. Undersökningen är av kvalitativ sort och empirin har samlats in genom intervjuer och observationer av pedagoger. Därefter har resultaten jämförts med litteratur som behandlar ämnet.

Abstract Malmö högskola, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskapTitel: Framgångsrika hanteringsstrategier i arbetet med elever i tonåren som uppvisar ett utagerande beteende. Successful management strategies in dealing with pupils in their teens who exhibit an externalizing behavior. Författare: Tanja Arvidsson Ortner och Lena HörnfeldtTyp av arbete: Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå.Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Birgitta Lansheim Syftet med vår studie var att kartlägga och analysera specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av framgångsrika hanteringsstrategier, när det gäller arbetet med elever i åldrarna 13 – 19 år som uppvisar ett utagerande beteende i skolan. Undersökningen ägde rum på två högstadieskolor i ett medelstort samhälle samt på en högstadieskola och en gymnasieskola i en mindre stad. En kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer användes för att besvara studiens frågeställningar:* Vilka hanteringsstrategier kan vara framgångsrika i arbetet med elever i tonåren som uppvisar ett utagerande beteende? * På vilket sätt kan dessa hanteringsstrategier ge positiva resultat?* Varför kan just dessa hanteringsstrategier fungera?Intervjuerna tolkades och analyserades med inspiration från hermeneutiken och fenomenografin samt problematiserades utifrån olika teorier och perspektiv, med systemteorin i centrum. Resultatet visar att goda relationer, ett positivt bemötande/salutogent synsätt, kombinationen av stor och liten grupp, goda föräldrakontakter, en tydlig struktur samt fler pedagoger är viktiga och framgångsrika hanteringsstrategier i arbetet med denna elevgrupp. I resultatet framkom också att ett avslutat åtgärdsprogram, godkända betyg, elevers hantering av beteendemässiga utmaningar samt en bestående relation, är tecken på att en hanteringsstrategi har fungerat. Varför dessa hanteringsstrategier fungerar har att göra med goda relationer och positiva möten samt elevers delaktighet och ett bra föräldrasamarbete. Vår slutsats är förutom dessa strategier att även handledning av pedagoger samt en positiv socialpedagogisk klassrumsmiljö är viktiga delar i arbetet med elever som uppvisar ett utagerande beteende. Nyckelord: Bemötande, framgångsrika hanteringsstrategier, goda relationer, utagerande beteende

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession resonerar kring deras arbete med barn med ett utagerande beteende. Denna undersökning belyser även möjligheterna för att arbeta med inkludering och svårigheter i arbetet med utagerande barn. Frågeställningarna för arbetet handlar om hur pedagoger i sitt arbete upplever dessa barn och tolkar deras utagerande beteende. Studien tar även upp hur pedagoger beskriver deras bemötande med dessa barn. Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av en kvalitativ intervjuundersökning. Med hjälp av tidigare forskning och teoretiska begrepp har jag analyserat empirin som jag har samlat in.Resultatet i studien visar att pedagogerna upplever att barn med utagerade beteende anses allmänt störande eftersom de slåss, bits, kastar saker och säger emot vuxna och barn. Studien visar även att orsaker till utagerande barns beteende anses vara påverkat av t.ex. hemförhållandet, förskolans lokaler, koncentrationssvårigheter. Även barn med liknade utagerande beteende kan påverkas av varandra. Slutsatsen som studien har kommit till är att det finns dilemman i pedagogernas arbete med utagerande beteende eftersom inte alla pedagoger hinner följa planeringen som de har i arbetslaget, det saknas specialpedagoger i förskolan och många pedagoger tycker att de inte får tillräckligt stöd med handledningen.