Syftet med arbetet är att undersöka hur utomhusmiljön på ett daghem på Åland stimulerarbarnen grovmotoriskt genom den fria leken. Av resultatet framgår det hur de intervjuadepedagogerna beskriver vikten av att det finns plats för lek av olika slag i den dagligaverksamheten. De uttrycker vidare att lek och motorisk utveckling hör ihop och samspelar. Iresultatet hamnar därför utemiljön i fokus, vilket av pedagogerna beskrivs som att denbehöver vara väl utformad för barnens behov. Pedagogerna som intervjuats är ganska överensom vad som lockar till lek i utemiljön, men även vad de skulle vilja förändra för att förbättraden. Pedagogerna ger vidare uttryck för att de har skogen som ett komplement till den vanligagården som enligt deras tycke är ganska tråkig. Genom att gården har redskap utplacerade liteöverallt utan så mycket tanke bakom gör det att de fria ytorna är begränsade, de fria ytornasom är viktiga för barns lek och grovmotoriska utveckling.

BakgrundI bakgrunden redogörs för barns utevistelse på förskolan och utemiljöns påverkan på deras lärande och samspel. Tidigare forskning visar på att utomhusmiljön måste inbjuda barnen till stimulans, utmaningar och kreativitet. I läroplanen (1998 rev 2010, s. 9) står det att barnen ska få möjligheten att utveckla sitt kunnande om bygg och konstruktion med hjälp av olika sorters material.SyfteSyftet med utvecklingsarbetet är att förändra utomhusmiljön på en förskolegård. I studien kommer återvinningsmaterial att användas. Materialet har inte något färdigt syfte för barnens ändamål och det är återvinningsmaterial som företagen annars hade kasserat. Syftet är även att studera hur barnen leker med materialet och se om det sker en förändring på hur barnen leker, samspelar och använder sin kreativitet med det återvinningsmaterialet i jämförelse med deras tidigare leksaker. Våra frågeställningar är: Leker barnen enskilt eller i grupp? Vilka lekar stimulerar materialet till? Hur ser samarbetet ut mellan barnen?MetodUtvecklingsarbetet genomfördes på en förskola och där användes observation med löpande protokoll samt några informella samtal med pedagoger. Observationerna genomfördes på barnen under deras utevistelse på förskolans gård.ResultatResultatet visar på att återvinningsmaterial utan ett färdigt syfte för barnen bidrar till ökad kreativitet, verbalt samspel och stimulans hos barnen. Observationerna visar vad och hur barnen leker både före och efter att återvinningsmaterialet togs in. Utdragen av de informella samtalen visar varför pedagogerna ville ta in sådant material och om intresset fortfarande kvarstår. / Program: Lärarutbildningen

Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka några förskollärares erfarenheter kring att använda förskolans utemiljö i den pedagogiska verksamheten, med fokus på förskolegården. I studien tillämpades semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, i vilka åtta förskollärare deltog. Studien tar stöd av Anders Szczepanskis teorier om utomhuspedagogikens fördelar. I resultatet framgår att samtliga förskollärare ser utemiljön som en pedagogisk tillgång, dock förekommer skillnader mellan olika förskollärares användning av förskolans gård som pedagogisk resurs. Skillnaderna ligger främst i hur gården används för planerade pedagogiska aktiviteter. Baserat på studiens resultat kan en slutsats dras att utomhuspedagogik bör lyftas fram, för att förskolegården ska kunna nyttjas fullt ut som en pedagogisk resurs. Vilket skulle kunna göras möjligt med att fortbildningar i utomhuspedagogik införs för yrkesverksamma samt att en obligatorisk kurs i utomhuspedagogik införs i lärarutbildningarna.

<p>Det här arbetet handlar om hur fem olika barn på två olika förskolor upplever sina förskolegårdar och hur gårdarnas utseende påverkar dessa barns möjligheter till lek. Med hjälp av både samtal med barnen och observationer fick jag lära känna barnens egna platser på gården. Det visade sig att barnens lek påverkades av själva utformningen av utemiljön. Tillgången till naturmark var en förutsättning för att barnen skulle kunna delta i lekar som kunde utvecklas på olika sätt. Oavsett hur lite eller hur mycket naturmark som fanns på gårdarna så var naturen alltid en viktig del av leken. Just tillgången till naturmark på den ena förskolan gjorde att barnen kunde leka och utveckla sina lekar på olika sätt medan barnen på den andra förskolan var mer beroende av vad deras redskap gav för möjligheter. Förutsättningarna för lekarna på de båda gårdarna skilde sig åt väsentligt. Barnen på den första gården hade tillgång till olika gömställen som fungerade bra i leken eftersom gården var stor och naturmarken tillät det. Men barnen på den andra gården hade inte samma möjligheter. De bästa gömställena var en bänk och några låga buskar planterade vid en mur.</p>

<p>Denna studies syfte är att skildra hur några förskollärare ser på möjligheterna med utevistelse i förskolan. Studien är av kvalitativ karaktär och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Sex förskollärare har intervjuats kring begreppet utomhuspedagogik samt kring möjligheterna respektive nackdelarna med utevistelse. Resultatet visar att förskollärarna ser många möjligheter med utevistelse och det framkommer även några nackdelar. Likaledes kunde även tidigare forskning skildra att utevistelsen kan bidra med mycket gällande barns lärande och utveckling. Förskollärarna tar upp positiva aspekter med utevistelse som rör barns lärande, deras motoriska utveckling, deras hälsa samt barnens sociala relationer. Det som under intervjuerna uppfattas som negativt med utevistelse är delvis praktiska dilemman såsom kläder men också att förskollärarnas attityder kan påverka utevistelsen på ett sätt som inte alltid är så bra. Det uppkommer också tankar att uterummet inte alltid lockar alla barn. Studien påvisar en positiv attityd till utevistelse där uterummet upplevs som en lugn och harmonisk miljö med många möjligheter.</p>

<p>Denna studie har genomförts på fem förskolor, där vi har undersökt i vilken utsträckning som pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik i verksamheten. Syftet har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik. Vi valde att göra en kvantitativ studie med enkäter för att få en större svarsfrekvens och nå ut till fler respondenter. Vi valde att all personal på förskolan skulle få svara på vår enkät. Vi fick svar från barnskötare, resurser och förskollärare och därför har vi valt att kalla all personal för pedagoger i vår studie. Resultatet visade att alla pedagoger arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utsträckning. Pedagogerna anser att det finns begränsningar som styr valet av att arbeta utomhus, men de ser även många fördelar med denna arbetsmetod. Vid planering av verksamheten försöker de utgå ifrån barnens intressen och behov, vilket är viktigt i dagens inkluderande arbete i förskolorna. I vårt resultat framkommer även att respondenterna har närhet till bra naturområden och de flesta menar även att de har en inspirerande utegård. Pedagogerna visar positiv inställning till fortsatt utbildning inom området.</p><p> </p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att söka efter olika uppfattningar som pedagoger har om utomhuspedagogik i skolans tidigare år och i förskolan. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats, vi menar att det är i språkliga interaktioner uppfattningar om världen skapas. Metoden är kvalitativ och består av fyra gruppintervjuer i förskola och i grundskolans tidigare år. Analysen inspireras av ett diskursanalytiskt angreppssätt och vi använder oss av analysverktyg som finns inom diskurspsykologin. Den allmänna definitionen av utomhuspedagogik innebär att den anses kunna skapa en helhet mellan boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Tidigare forskning och annan litteratur visar dock att det finns många olika sätt att se på utomhuspedagogik, exempelvis hälsofrämjande eller upplevelsebaserat. I vårt resultat framträder sex olika uppfattningar om utomhuspedagogik hos pedagogerna. Utomhuspedagogik beskrivs som hälsofrämjande, upplevelsebaserat, ett lärande med alla sinnen, undervisning som flyttas ut, undervisning utan behov av planering och som frånvarande i läroplanen. Några större skillnader mellan uppfattningarna hos pedagogerna i förskola och skolans tidigare år gick inte att utläsa.</p>

<p>Studiens syfte var att belysa elevernas åsikter om sin skolgård. Oftast belyser tidigare forskning inom ämnet antingen pedagogernas eller förskolebarnens syn på skolgården. Genom att åskådliggöra eleverna som går i årskurs 4-6 bidrar denna studie till ny forskning.</p><p> </p><p>Litteraturgenomgången i bakgrunden visar att elevers synpunkter och åsikter bör lyftas fram. Utevistelse påverkar hela kroppen och eleverna kan få en ökad ansvarskänsla om de får möjligheten att känna sig delaktig i utformningen av skolgården.</p><p> </p><p>Metoden har bestått av en enkätundersökning av elever på en skola med en skolgård som har ett brett utbud av aktiviteter. För att öka förståelsen av elevernas svar kompletteras studien med en miljöbeskrivning av skolgården.</p><p><strong> </strong></p><p>Resultatet i undersökningen visar att majoriteten av eleverna är nöjd med sin skolgård, men att det finns en del saker de vill förändra. En del elever tycker att de flesta aktivteter som finns på skolgården endast gynnar de yngre barnen och vill gärna förändra det, genom att till exempel få en linjerad fotbollsplan. Fotbollsspelande och att umgås med vännerna genom att prata visade sig vara de populäraste aktiviteterna.</p><p><strong> </strong></p><p>Slutsatsen i undersökningen visar att barnperspektivet bör lyftas fram, inte bara när det gäller utformningen av en skolgård. Eftersom skolgården hela tiden bör vara under förändring.</p>

<p>I förskolans läroplan står att utemiljön ska engagera och inspirera alla barn till att undersöka sin närmiljö. Syftet med detta arbete är att undersöka hur barnens lekar och aktiviteter skiljer sig mellan förskolegårdens miljö och skogsmiljön. Arbetet är baserat på intervjuer av barn och pedagoger samt platsobservationer på förskolegården och i skogen. Studien är gjord på en förskola, där en mindre barngrupp i femårsåldern ingick. Förskolegården är anlagd med markfasta lekställningar och en närbelägen skogsmiljö används ofta i den pedagogiska verksamheten.</p><p>Intervjuer och platsobservationer visar att barnen hellre leker konstruktionslekar i skogen än på gården, mycket för att förutsättningarna för konstruktionsbygge är olika i de skilda miljöerna. Resultaten visar även att om barnen leker i stort sett samma lekar på förskolegården som i skogen, så finns det viktiga skillnader mellan miljöerna. På gården är barnens lekar anpassade för de material som finns tillgängligt. I skogen finns gränslösa mängder av naturmaterial som lockar barnen till inspiration och fantasilekar. Resultatet visar också att de olika miljöerna är lika betydelsefulla för barnet, med den traditionella lekmiljön som finns på förskolegården och den mer varierade skogsmiljön. I skogsmiljön var konflikter mellan barnen inte så tydligt förekommande som på förskolegården.</p>

<p>Abstract</p><p>This work is about children’s motor activity. You can often hear in media about sedentary children, and that one of the factors which contributed to this is computers and things like that. The main goal with this work is to find out how preschool teachers take care of children’s joy of movement and how they work to promote children’s progress of motor activity. To get answers to my questions I have used qualitative interviews. I’ve been interviewing four preschool teachers from two different preschools to find out how they work with motor activity. The result of the interviews shows that the teachers had god knowledge about the subject and the answers become pretty similar for all of them. They all considered that children’s motor activity make sense for their development and that it is important to find stimulating environments, for example out in the open an in the forest. They also pointed out that it is important to give children time to play on their own.</p><p>Keyword: free playing, preschool, motor activity, out in the open</p>