I dag då allt fler människor bor i städer blir konsekvensen att kontakten med naturmiljöer minskar. Botaniska trädgårdar är då en betydelsefull plats för rekreation och välbefinnande i urban miljö. Allt sedan de första moderna botaniska trädgårdarna i mitten av 1500-talet anlades har undervisning varit en viktig del av trädgårdarnas verksamhet. Syftet med studien har varit att undersöka några botaniska trädgårdars pedagogiska verksamhet. Fokus har lagts på att ta reda på hur trädgårdarna arbetar med pedagogiska/sociala projekt. En central utgångspunkt i botaniska trädgårdarnas pedagogiska och sociala verksamhet är människans beroende av växter. För att inse växterna/naturens betydelse för människors vardagliga liv har det visat sig att tillämpad botanik är den metod som allmänheten har haft lättast att ta till sig. Tre svenska och tre utländska botaniska trädgårdar valdes ut för att ingå i studien. Metoden jag använt mig av är litteraturstudier kombinerat med kvalitativa intervjuer. Framgångsfaktorer avseende den pedagogiska verksamheten, som sker i de botaniska trädgårdarna, är bland annat samarbete med andra organisationer samt möjligheten till delaktighet i närområdets aktiviteter. Odlings- och trädgårdsprojekten genererar positiva effekter både för individen och lokalsamhället. Under studiens gång har mer och mer framkommit, att botaniska trädgårdar är en viktig resurs vad gäller att driva och utveckla en pedagogisk/social verksamhet.

Medveten motorisk träning har visat sig vara gynnsamt för barns senare skolprestationer. Det här antyder tidigare forskning som menar att det finns ett samband mellan barns motorik och deras koncentrationsförmåga och skolprestationer. Den här studien handlar om förskollärares föreställningar om barns motorik och hur förskolans utemiljö används för att stimulera barns motorik. Studien syftar till att beskriva vilket kroppsligt lärande som stimuleras i förskolans utemiljö. Studiens två frågeställningar berör förskollärares upplevelse av vilket kroppsligt lärande som sker hos barn i förskolans utemiljö samt förskollärares erfarenheter av barns motoriska utveckling i förskolans utemiljö. Metoden som använts i studien är kvalitativ och intervjuer har gjorts med sju verksamma förskollärare i södra Sverige. I studiens resultat framkommer olika föreställningar om hur barns motorik stimuleras i utemiljön och vilken roll förskollärarna har i barnens utveckling varierar. Förskollärarnas föreställningar är bland annat att barns motorik stimuleras i förskolans utemiljö på grund av utmaningen i utemiljön, i form av kuperad terräng, plan yta, balans- och klättermöjligheter. Förskollärarna anser att deras roll, för att stimulera barns motorik, innebär att både kunna vara en aktiv lärare och en avvaktande lärare. Det förekommer både omedveten och medveten användning av förskolans utemiljö i syfte att stimulera barns motoriska utveckling. Vidare framkommer det olika faktorer som påverkar på vilket sätt utemiljön kan användas som verktyg för barns lärande och motorik. Utemiljöns yta och barngruppens storlek anses vara betydelsefulla faktorer för att ha möjlighet att följa och kartlägga barns motoriska utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn och förskollärare arbetar med matematiklärande i förskolans utemiljö, samt vilka material de använder sig av. Vi är även nyfikna på hur förskollärarna planerar att utmana barnen vidare inom matematik i utemiljön. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ studie. Vi har observerat barn och förskollärare med fokus på matematik i utemiljön, på tre olika förskolor. Observationerna användes som stimulimaterial, när vi genomförde våra tre fokusgruppsdiskussioner. Detta för att rikta förskollärarnas diskussioner mot våra frågeställningar och syftet med vår studie. När vi skrivit fram vår studie har vi tagit hjälp av Vygotskijs begrepp artefakter samt den närmaste utvecklingszonen. Vi utgick även från tidigare forskning och relevant litteratur utifrån vårt syfte. Resultatet av vår studie visade att alla tre förskolorna mestadels använde sig av naturmaterial i arbetet med matematik i utemiljön. Materialet användes på olika sätt samt till olika aktiviteter inom matematik, både av barnen själva och tillsammans med förskollärarna.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att stödja och utveckla barns grovmotoriska utveckling i utemiljön samt hur förskollärarna vill att utemiljön ska användas och utformas så att den bidrar till utveckling inom grovmotorik. Vi har intervjuat fyra förskollärare från olika förskolor och i undersökningen så har vi använt oss av kvalitativ metod.   I studien framkom det att förskollärarna använder sig av både planerade och spontana rörelseaktiviteter. För att barnen ska kunna utveckla grovmotoriken anser samtliga förskollärare att de vuxna bör vara tillåtande vid barnens utforskande av rörelser. Förskollärarna arbetar mycket med motivation och beröm samt att förskollärarna är delaktiga i aktiviteterna för att intresset ska smitta av sig på barnen. Det framkom även att förskollärarna anser att det är viktigt att barnen får ta hjälp av varandra, men att förskollärarna finns i närheten för att kunna räcka ut en hjälpande hand.  Det framkom också att förskollärarna får använda sig av det som finns tillgängligt i utemiljön, det är bara fantasin som sätter gränser. De berättar även att det är deras egen tid, intresse och planering som utgör möjligheten för utveckling av grovmotorik i utemiljön. De hinder som beskrivs för utveckling av grovmotorik är tiden för planering av aktiviteter, ekonomiska aspekter och personaltätheten.

Den här studien inriktar sig på förskollärares syn angående barns rörelse i förskolan. Syftet är att undersöka vilken syn förskollärare ute på två förskolor i Skåne har angående barns rörelse och vilken betydelse förskolornas inne- respektive utemiljöer har i relation till barnens rörelsemöjligheter. Undersökningen är gjord på en förskola som har tillgång till skog och hav och en förskola som inte har det. Syftet med detta är att jämföra förskolorna för att se om det finns några skillnader eller likheter kring synen på barns rörelse och om förskolornars olika miljöer har någon betydelse för rörelsemöjligheterna. Metoden som undersökningen bygger på är kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, två från vardera förskola, och även observationer av förskolornas inne- och utemiljöer. Till undersökningen har det använts en del tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter kring ämnet. Frågeställningarna undersökningen är baserade på är följande: Hur ser förskollärarnas inställning ut angående barns rörelse? Vilken/vilka möjligheter till rörelse ges barnen på förskolorna? Vad anser förskollärarna om och vilken betydelse har förskolans inne- respektive utemiljö i förhållande till rörelse? Finns det några skillnader/likheter gällande synen på barns rörelse och miljöns betydelse för rörelse mellan de två förskolorna?Ur studiens resultat framgick det att alla förskollärarna uppfattade rörelse som något betydelsefullt för barnen, men för att barnen ska få bra möjligheter till rörelse är vistelsen i utemiljön av stor betydelse då fysiska fartfyllda aktiviteter inomhus är begränsade. Resultatet visar också att närmiljöns utformning inte har någon större betydelse för möjligheten till rörelse.

Ett av förskolans uppdrag är att erbjuda trygga miljöer som främjar barns utveckling, lek och lärande och en sådan miljö är den egna förskolegården. Syftet med min undersökning är att söka reda på hur några yrkesverksamma pedagoger tänker och resonerar kring just utemiljön. Jag utgår från följande frågeställningar: Hur skulle pedagogerna vilja utforma och använda sin förskolegård? Hur resonerar de kring tillgången och användandet av fast respektive löst material? Hur tänker de kring säkerhet kontra barnens behov av utmaningar? Vilka erfarenheter och upplevelser från den egna barndomen präglar deras tankar? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre barnskötare och tre förskollärare vid en förskola i Malmö. Resultatet av intervjuerna visar att verksamma pedagoger är medvetna om vilken utemiljö som främjar barns lek och utveckling. De lyfter fram vikten av en variationsrik gård med träd, buskar och lite vild vegetation där barnen kan gömma sig eller leka avskilt från vuxna. Förståelsen för barnens behov av utmaningar finns, men oron för att barnen ska göra sig illa och ansvaret för de många barnen gör att barnen till viss del bromsas.

SammanfattningUppsatsen handlar om utomhuspedagogik och lärande ur en rumslig aspekt. Den baserar sig på en studie av sex förskolor i tre kommuner i södra Sverige. Syftet med studien är att genom kvalitativa forskningsintervjuer och digitala bilder få en uppfattning om uterummets betydelse för två olika typer av utomhuspedagogiska verksamheter i förskolan – uteförskolor och uteavdelningar. Utemiljön skall agera som den huvudsakliga arenan för lärande och utveckling i ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Studien lyfter fram pedagogernas syn på utemiljön som hälsomiljö, social lärmiljö och pedagogisk lärmiljö. Pedagogerna anser att allt som kan läras inomhus kan även läras utomhus, till och med på ett bättre sätt. Lärandet blir mer autentiskt, sinnligt och konkret och ger en helhetsupplevelse som involverar hela kroppen. Det gäller att se möjligheter istället för hinder.Nyckelord: förskola, lärande, utemiljö, utomhuspedagogik / AbstractThis is an essay about situated learning in outdoor education. It is based on a study of six preschools in three different communes in southern Sweden. The purpose of the study is to get a picture of situated learning in two types of preschools – outdoor preschools and preschools influenced by outdoor education. The study consists of qualitative scientific interviews completed with digital pictures. Outdoor environment is supposed to be the main platform for learning and development in outdoor education. The essay highlights teachers´ perspective on outdoor education as a health environment, a social learning environment and an educational environment. The educationalists believe that anything that can be learned indoors can be learned outdoors as well, even in a better way. Learning becomes more authentic, tangible and includes all senses leading to a complete experience that involves the whole body. One should concentrate on possibilities instead of obstacles.Keywords: learning, outdoor education, outdoor environment, preschool

I utemiljö finns det mängder av tillfällen att utöva matematik på ett varierat och lekfullt sätt. Dessutom lämpar utemiljön sig mycket bra för kommunikation och argumentation, något som är viktigt för barnens utveckling av sin matematiska begreppsförståelse.Studiens syfte är att synliggöra hur några pedagoger på förskola använder utomhusmiljö för att utveckla barnen förståelse av olika matematiska begrepp. Litteraturen innefattar matematiklärande i förskola, utveckling och lärande, lek och lärande, pedagogernas roll och vad erbjuder utemiljö? Till den empiriska delen av studien valdes två kvalitativa metoder, som innefattar kvalitativa intervjuer med fem förskolepedagoger och kvalitativa observationer av förskolebarn respektive pedagoger i utemiljö.I resultatdelen framkommer att pedagogerna är överens om att det i utemiljö finns många möjligheter som stimulerar barns matematiska lärande. Det har också visat sig att pedagogerna anser att matematiklärande är något som kommer omedvetet och den ingår i alla vardagssituationer. Detta synsätt på matematiklärande gjorde att pedagogerna inte ansåg att det nödvändigt att planera till några särskilda aktiviteter i syftet till matematiklärande i utemiljö.Nyckelord: Förskolans utemiljö, matematiklärande, utevistelse, lek och lärande

Vi lyfter fram barns perspketiv på utemiljön och på så sätt ger vi barnen möjlighet till inflytande över sin vardag på förskolan. Syftet med vår studie är att ta reda på hur barnen upplever utemiljön, för att kunna bidra till ett fortsatt arbete med att ge barnen inflytande över sin egen vistelse på förskolan.

The purpose of this study was to find out if preschool teachers use physical concepts included in thecurriculum for grade 1-3 (gravity, center of gravity, equilibrium, balance and friction) with the children in the outdoor environment at the preschool, if preschool teachers believe it is concepts that works to use with children in preschool outdoor environment and if the work could be developed regarding these physical concepts. To conduct the study, observations were done of preschool yards and semi-structured interviewswere conducted with preschool teachers who work in preschool right now. The result shows that it requires little resources to work with these concepts outdoors and teachers are positive to use the concepts but they do not use it to the extent they would like for a variety of reasons. In various ways, the preschool teachers also expresses that it is possible for children to absorb the physical concepts at preschool and it would help to later build a foundation in the form of childrens thinking that science is something fun and exciting that belong in their everyday lives.