<p>Through observations of the childrens play, I have made notes of all activities at the pre-school playground. The intention of the observations was to see if the playground environment invites and stimulate the childs motorie development. The study will be a part of a future planning work of the preschool environment.</p><p>The results show that the pre-school playground environment invites to physical activities that stimulate the childs motory development. The variation of activities is dependent on the design of the landscapes. The pedagogues taking part of the childrens activities are one of the factors which contributed to the childs choice of activity.</p><p>The preschool plays an important part in the childrens development so it is important that all personnel have basic knowledge on the importance of outdoor activities.</p><p>Keywords: Fundamental movement, motorie development, preschool playground, outdoor enviroment</p>

Vårt syfte med det här examensarbetet var att se hur lärare arbetar när de har tillgång till ett naturreservat som ligger i närheten till skolan. Vi ansåg det nödvändigt att i en litteraturstudie redogöra för vad utomhuspedagogik är och även göra en beskrivande del av naturreservatet, Kärna Mosse. Utomhuspedagogiken är inget nytt begrepp utan har en gedigen historia bakom sig med namn som Jean-Jaques Rousseau, Ellen Key och John Dewey. Lusten att lära, en helhetsupplevelse, tematisk integration och direktkontakten mellan människor och naturen är viktiga begrepp som beskriver utomhuspedagogiken. Vi har fokuserat på fördelarna som denna form av inlärning för med sig. Det har även varit en uppgift att studera vad styrdokumenten drar upp för riktlinjer. Vi har gjort djupintervjuer med tre verksamma lärare med olika inriktningar för att sedan dra egna slutsatser utifrån intervjuerna. Man kan se att lärarna alla jobbar med uterummet, men inte specifikt med Kärna Mosse, utan man använder närområdet runt skolan i lika hög grad. Vi har i litteraturen funnit starka skäl för att använda utomhuspedagogik men vi har också upptäckt att det ibland skiljer sig mellan böcker och verklighet. Vi är dock inställda, som blivande lärare, att är det av yttersta vikt att använda sig av skog och natur i undervisning som ett bra komplement till den traditionella undervisningen.

Undersökningens syfte har varit att studera hur barn upplever sitt lärande i utomhusmiljön och hur pedagogerna använder utomhusmiljön för barns lärande på en förskola. Som metod har använts observationer och samtal med sex pedagoger och åtta barn. Observationerna av två olika förskolegårdar har skett under vintern och våren. Tidigare genomförd forskning visar på att utevistelse för barn är viktig, då alla deras sinnen stimuleras av att vara ute. I samtalen med barn och pedagoger användes den kvalitativa ansatsen fenomenografi, för att studera det fenomen som undersökningen handlar om, det vill säga hur barn och vuxna har upplevt sin utemiljö på förskolan. Enligt Lpfö 98 (Läroplanen för förskolan, 1998) när det gäller pedagogiskt arbete i utemiljö står det att verksamheten ska lämna utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande både inomhus och utomhus. En slutsats av undersökningen är att barnens fantasi sätter igång processer i deras lärande. Undersökningen visar också att lärandet i utemiljön är lika viktigt som lärandet i innemiljön. Barns lärande fortgår hela tiden oavsett om vi är ute eller inne. Samtalen med pedagogerna visade att intresse finns för att använda utemiljön för barns lärande. Utemiljön är en plats för lek och lärande som kan fortgå i det oändliga. Undersökningen har också visat att barns möjligheter till spontanitet, kreativitet, utveckling av språket och nya utmaningar växer och får näring även när barnen vistas i utemiljön på förskolan

Syftet med undersökningen var att belysa utomhuspedagogikens möjligheter, samt ta reda på vilka attityder som finns gentemot utomhuspedagogik bland förskollärare i förskolan. För att uppfylla syftet valdes den kvalitativa metoden som beskrivs som en relativt subjektiv och djupgående metod. Vidare präglas den här studien av en positiv attityd till utomhuspedagogik och kan därmed ha påverkat och vinklat resultatet till att se möjligheter i större omfattning än svårigheter. I den här undersökningen gjordes åtta intervjuer som valdes ut i ett så kallat bekvämlighetsurval, men ändå med avsikten att få informanter från olika typer av förskolor. I åtanke fanns också ständigt de forskningsetiska principerna för att skydda deltagarna. Genom intervjuerna framgick att samtliga informanter hade en positiv inställning till att bedriva utomhuspedagogik. Några deltagare ansåg att utomhuspedagogiken gynnar barnens utveckling och lärande på flera sätt. Skogen var, enligt alla informanter, en bra plats för utomhuspedagogik, eftersom den erbjöd både jämlikt material och mycket material. Informanterna framhävde att de gick ut minst en gång per dag och ibland två, eftersom det fanns så mycket möjligheter med utomhuspedagogik. Enbart kläder kunde utgöra ett hinder för utomhusverksamheten, ansåg informanterna. Slutsatsen av det här arbetet var att utomhuspedagogikens möjligheter är många och förskolor verkar redan ha anammat utomhusvistelse och utomhuspedagogik. Skogen erbjuder många spännande möjligheter i såväl material som miljöer och detta är något som måste vårdas för att kunna nyttjas och bevaras. Utomhuspedagogiken ger barnen kunskap och möjlighet att skapa en relation och koppling till naturen som behövs för en hållbar utveckling.

Through observations of the childrens play, I have made notes of all activities at the pre-school playground. The intention of the observations was to see if the playground environment invites and stimulate the childs motorie development. The study will be a part of a future planning work of the preschool environment. The results show that the pre-school playground environment invites to physical activities that stimulate the childs motory development. The variation of activities is dependent on the design of the landscapes. The pedagogues taking part of the childrens activities are one of the factors which contributed to the childs choice of activity. The preschool plays an important part in the childrens development so it is important that all personnel have basic knowledge on the importance of outdoor activities. Keywords: Fundamental movement, motorie development, preschool playground, outdoor enviroment

Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns skillnader i hur sexåringar i förskoleklass kan lära grundläggande geometriska begrepp, beroende på vilken typ av undervisning de får. Det är en komparativ studie där tre olika grupper av 6-åringar deltagit i tre olika typer av undervisning; praktiska aktiviteter inomhus, lärobok och utomhuspedagogik. För att kunna studera effekten av lektionerna och se likheter och skillnader mellan metoderna gjordes ett test av 6-åringarnas kunskap om geometriska begrepp såväl före som efter undervisningstillfällena. Praktiska aktiviteter visade sig i denna undersökning vara den mest givande metoden, därefter hamnade användningen av lärobok. Däremot visade resultatet att undervisningen i utemiljön inte ledde till några större framsteg hos barnen. Tillförlitligheten brister dock i det låga antalet barn i experimentet.

Tonåringar verkar vara en bortglömd målgrupp. Många tonåringar i dagens samhälle upplever stress på grund av krav från omgivningen och mår därför dåligt. I rapporter om tonåringars fysiska och psykiska hälsa uppger många tonåringar att de lider av flera olika stressymptom så som magont, huvudvärk eller sömnproblem flera gånger i veckan, och sämst mår tonårstjejer. Syftet med denna litteraturstudie var att kunna ge ett förslag på vad en grön utemiljö kan innehålla för att minska stressymptomen hos tonårstjejer. Jag ville ta reda på vilka faktorer i en grön utemiljö som kan stärka självkänslan och minska stressymptomen hos tonårstjejer. Detta gjordes genom en litteraturstudie där material samlades in genom systematiska databassökningar.

Det här examensarbetet handlar om I Ur och Skur- pedagogik för barn med koncentrationssvårigheter. Ambitionen var att ta reda på vad I Ur och Skur- pedagogiken innebär för barn med koncentrationssvårigheter. Studiens syfte var att undersöka utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter (barn utan diagnos).  Som avgränsning av syftet formulerades fyra frågeställningar: Vad utmärker barn med koncentrationssvårigheter, vad innebär I Ur och Skur- pedagogiken för barn med koncentrationssvårigheter, vilken uppfattning har pedagogerna kring utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter, vilket bemötande och förhållningssätt har pedagoger inom I Ur och Skurverksamheten för barn med koncentrationssvårigheter? Studien utfördes med hjälp av en ostrukturerad intervjuundersökning. Intervjuerna genomfördes med hjälp av ett antal öppna frågor som riktades till sex pedagoger som arbetar i en I Ur och Skur- förskola samt till deras rektor.   Studiens resultat visar att pedagogers förhållningssätt samt bemötande är av betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. För att uppnå framgång i arbetet med dessa barn är uppmuntran och berömmelse i form av positiv förstärkning ett betydelsefullt förhållningssätt. Genom resultatet framgår det att barn som har koncentrationssvårigheter behöver tydliga instruktioner och återkommande rutiner. Det är angeläget att inte stressa dessa barn.   Studiens resultat påvisar även att utemiljön har betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. I tidigare forskning framkommer det att koncentrationsförmågan är större hos barn som har tillgång till en omväxlande utomhusmiljö. Slutsatser som kan dras utifrån denna undersökning är att barn som har svårt att koncentrera sig mår bättre när de befinner sig i en miljö som är anpassad efter dem. I Ur och Skur främjar barn med koncentrationssvårigheter även fastän pedagogerna inte har någon utarbetad pedagogik för barn som har svårt att koncentrera sig. Informanterna agerar professionellt utifrån den forskning som finns om barn med koncentrationssvårigheter kopplat till utomhuspedagogik. Detta är informanterna inte fullt medvetna om då de uttrycker att de inte har någon speciell pedagogik utarbetad för barn med koncentrationssvårigheter inom I Ur och Skur.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har till utomhusmiljön, vilken funktion utomhusmiljön har i den dagliga verksamheten och vilken roll pedagogen tar utomhus. Den utomhusmiljö som beskrivs och diskuteras i arbetet är inte bara gården i anslutning till förskolan utan också naturmiljöer utanför och hur de integreras i verksamheten.Den forskning som presenteras har fokus på samspelet mellan individer och miljö och visar att barn påverkas av den miljö de vistas i. De är aktiva och interagerar aktivt med miljön och individer i den. Det sociala samspelet är viktigt för barnets utveckling. Därför är pedagogens roll en viktig del att diskutera då det är pedagogen som står för tryggheten för barnen samt utvecklingen av verksamheten. Forskningen visar att historiskt sett intar pedagogen en avvaktande men närvarande roll utomhus även mer aktuell forskning visar att den rollen övergripande finns kvar än i dag. Samtidigt finns det forskning som visar på möjligheter att förändra, det är då med nya perspektiv på lärande genom att användandet av utemiljön kan ändra pedagogens syn på sin roll och på verksamheten han eller hon är aktiv i. Som metod har använts semistrukturerade intervjuer och tre verksamma pedagoger har fått ge sin bild av hur deras verksamheter ser ut samt deras uppfattningar om utomhusmiljön och arbetet i den. Det resultat som presenteras visar att utomhusmiljön är en viktig del av verksamheten men att den används på olika sätt, mycket på grund av de intressen som pedagogerna har. Resultatet visar också att respondenterna ser på pedagogens roll som aktiv, stödjande och närvarande, vilket visar på en annan bild av pedagogen än den som beskrivs i den tidigare forskning som presenterats. Bilden av respondenterna visar att utomhusmiljön inte är en statisk miljö där barnen springer fritt utan en levande miljö som ses som en arena för lärande där lek har en stor plats.

Antalet äldre i samhället ökar, och befintliga byggnader behöver anpassas efterderas behov på tillgänglighet. I dagsläget omfattar det befintliga bostadsbeståndetav flerbostadshus en mängd byggnader från miljonprogrammet, och dessainnehåller många hinder och svårigheter för personer med nedsatt rörelseförmåga. Syftet med arbetet är att undersöka möjligheten för äldre att kunna bo kvarhemma genom att studera vilka åtgärder som krävs för att tillgänglighetsanpassade gemensamma ytorna och närområdet i anslutning till bostaden. Målet är att tareda på vilka de vanligaste åtgärderna är samt studera några metoder som går attanvända vid en tillgänglighetsinventering. En litteraturstudie har genomförts där referensobjekt, lagar, regler och krav sombehandlar tillgänglighet har studerats. En fallstudie har genomförts därtillgängligheten i bostadsområdet Tunet i Mjölby har undersökts. Entréernainnehåller många nivåskillnader i form av trappsteg och trösklar, hiss saknas ochentrédörren är tung att öppna. Det finns inte heller något förråd att placerarollatorer i. Andra tillgänglighetsproblem som finns i området är få sittmöjligheter,otillgängliga uteplatser och långa avstånd till sophantering och parkering. För att studera tillgängligheten i befintliga bostadsområden kan olikainventeringsmetoder användas, till exempel TIBB – tillgänglighet i befintligtboende, Housing Enabler – metodik för bedömning/kartläggning och analys avtillgänglighetsproblem i boendet och Västra Götalandsregionens inventeringsmall.TIBB har använts i praktiken och därefter utvärderats. Mallen lämpar sig för enenklare tillgänglighetsinventering där hänsyn tas till äldres förutsättningar. HousingEnabler uppfattas av författaren som en mer komplett metod. De åtgärder som efter studien anses som vanligast vid en tillgänglighetsanpassningi bostadsområden från miljonprogrammet är att jämna ut nivåskillnader somtrösklar, installera hiss och automatisk dörröppnare. Sophanteringen i området börplaceras så nära entrén som det är möjligt. Dessutom krävs ofta attsittmöjligheterna förbättras, dels genom att fler bänkar placeras ut i området, ochdels genom att placera någon form av sittmöjlighet i anslutning till entrén. Dessaåtgärder förbättrar tillgängligheten och framkomligheten för äldre, och påverkardet psykiska och sociala livet då de äldre blir friare och mer självständiga. Attinstallera en hiss är i många fall en kostsam åtgärd, som därmed vanligtvis integenomförs. För att möjliggöra kvarboende bör därför de gemensamma ytorna i enbyggnad samt närmiljön anpassas för rollatoranvändare. För att en tillgänglighetsanpassning ska bli lyckad är helhetstänkande av storbetydelse. Då enstaka åtgärder genomförs är risken stor att problemen kvarstår.Därför bör en tillgänglighetsinventering genomföras för att studera samtliga av deåtgärder som krävs för att tillgänglighetsanpassa ett område. / The number of elderly people in society is increasing, and the existing buildings need to be adapted to meet their requirements of accessibility. Today a lot of the existing buildings were built at 1965-1975, and these contain many difficulties for people with impaired mobility. The purpose of this work is to explore the possibility of the elderly to continue living at home by studying the actions needed to adapting the common areas and the neighborhood. The goal is to find out what the most common measures are, and study some methods that are possible to use for an accessibility inventory. A literature review has been made, where reference objects, laws, rules and requirements regarding availability have been studied. A case study has been made, where a study of the availability of the residential Tunet in Mjölby. The entrances contain many different levels like steps and thresholds, there is no elevator and entrance door is heavy to open. There is also no storage to place walkers in. Other accessibility problems that exist in the area are few benches, inaccessible patios and long walking distances to the waste disposal and parking. To study the availability of existing residential, different survey methods were used, such as TIBB - availability of existing housing, the Housing Enabler - Methodology for the assessment/survey and analysis of accessibility problems in housing and Västra Götaland inventory model. TIBB has been used in practice and then evaluated. The inventory tool is suitable for a basic accessibility inventory which takes account of elderly people’s conditions. The measures that are most common in residential areas from the 1965-1075 is to smooth out differences in levels, like thresholds, installing an elevator and automatic door openers. Waste disposal in the area should be located as close to the entrance as possible. Usually the possibility to rest by sitting down needs to improve, partly by placing more benches in the area, and partly by placing some form of sit opportunity in the entrance area. These measures improve the availability and accessibility for the elderly, and affect the mental and social life as they become more independent. To install an elevator is in many cases a costly measure, and thus mostly not being made. To enable for elderly to keep living in their homes, the public areas of a building and the neighborhood should be adapted. For an availability adjustment to be successful is the holistic approach of great importance. When individual measures are implemented with no holistic approach, is the risk that the problems still remains high. Therefore, an accessibility survey should be made, to study all of the measures required to adapt the availability of a neighborhood.