Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad vårdpersonal vid ett sjukhus i Mellansverige uppfattar som en hälsofrämjande utemiljö som komplement i vård och/eller behandling, samt undersöka om personalen anser att utemiljön kan bidra till en god arbetsmiljö. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie användes som design. Data samlades med en enkätundersökning. Totalt deltog 31 vårdpersonal på en palliativ vårdavdelning samt en ätstörningsenhet. Resultat: Studien visade att 24 vårdpersonal av 31 (77 %) var positiva till att använda utemiljön som komplement i vårdarbete. Studien visade även att 24 vårdpersonal av 30 (80 %) kan tänka sig använda utemiljön som komplement till sin arbetsmiljö. I första hand ansåg de att tillgången till frisk luft var det mest betydelsefulla komplementet till en hälsofrämjande utemiljö i både patientarbete och deras egen arbetsmiljö. Efter frisk luft betonade personalen värdet av vila, bara vara, komma ifrån och återhämtning som de främsta behoven för patientgruppen. Flertalet av vårdpersonalen anser att det finns svårigheter att använda utemiljön i både patientarbete och i egen arbetsmiljö. Anledningen ansågs framför allt vara begränsningar i tillgänglighet och tidsbrist. Slutsats: En god utemiljö intill sjukhuset ses som hälsofrämjande både vid vård av patienter och för personalens arbetsmiljö.

Det har bedrivits mycket forskning kring förskolornas innemiljö under många år, men utemiljön har inte alls fått samma uppmärksamhet. Vårt syfte med den här uppsatsen är därför att undersöka hur förskolans utemiljö kan utformas så att den ska tilltala barnen och ge dem möjlighet till möten för utforskande, lärande och lek enligt förskolepedagogers erfarenheter. Som metod har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med pedagoger vid fyra olika förskolor. Två av förskolorna är s.k. uteförskolor, en har uteprofil och en är av mer traditionell typ. Utöver intervjuerna har vi använt oss av deltagande miljöobservationer för att få en bättre förståelse för våra intervjusvar. De viktigaste slutsatserna som vi har kunnat dra är att en variationsrik miljö med möjligheter till spänning och utmaningar är utvecklande för barnens lekar enligt de intervjuade förskolepedagogerna och enligt litteratur om förskolors utemiljö. De platser som visat sig vara de roligaste att leka på, är de som inte har fått någon speciell bestämd funktion av vuxna, utan där barnen själva kan ge platsen dess innebörd. Det är därför angeläget att barnen är delaktiga i utformningen av miljön. Vår undersökning visar att pedagogernas förhållningssätt till barnens utelek är av stor betydelse när det gäller den pedagogiska utemiljön.

Under grundskolan spenderar barn en stor tid i skolans utemiljö. I förskolan är uteaktiviteter ett vanligt inslag under dagen. Detta gör att det ställs krav på utemiljöns utformning och funktion för att barnen ska stimuleras så mycket som möjligt. Syftet med arbetet är att få kunskap om vad man bör tänka på när man utformar en utemiljö och vilken konsekvens det kan få. Tre frågeställningar har styrt arbetet: Vad skall man tänka på när man utformar en utemiljö i förskolan/skolan? Hur beskriver forskningen en bra utemiljö för barnen att vistas i? Hur syns en bra utemiljö på två nybyggda skolor? Undersökningen är genomförd på en nybyggd förskola och en nybyggd F-6 skola. Metoden består av en kvalitativ studie med intervjuer av pedagoger och landskapsarkitekter samt observationer av de två skolornas utemiljöer. Vi kan konstatera att, för att uppfylla kraven på en god utemiljö bör utemiljön vara variationsrik och naturrik samt ska ha möjligheter att utvecklas och förändras efter barnens behov. Barnen bör vara delaktiga i utformningen av utemiljön eftersom det är barnen som ska använda den. En god utemiljö får positiva konsekvenser i form av att barnens sociala och motoriska förmågor tränas och deras hälsa främjas.

Planerade fysiska aktiviteter i förskolan Förutsättningar, möjligheter och olikheter i förhållande till förskolans profilering Planned physical activities in preschool. Prerequisites, opportunities and differences in conditions for a pre-profiling. / Syftet med den här undersökningen var att belysa om och hur förskolans profilering påverkar verksamhetens innehåll. Vi ville belysa den planerade fysiska aktivitetens olikheter och möjligheter i samband med profilering. Vi valde en kvalitativ undersökningsmetod då vi gjorde våra intervjuer, därefter tolkades intervjuerna utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. De resultat som framkom sattes i relation till litteraturgenomgången. Vår undersökning visar att alla pedagoger på respektive förskola anser att den planerade fysiska aktiviteten är viktig för barnets utveckling. Likheter och olikheter förekom då det gäller planerad möjlighet till fysisk aktivitet inom- och utomhus, vilket beror till viss del på de ekonomiska förutsättningar som förskolorna har samt vilken syn på betydelsen av fysisk aktivitet som personalen besitter.

Syftet med studien är att konkretisera och anpassa utomhuspedagogik som undervisningsmetod för en F-6 skola. För att besvara syftet med studien undersöktes vad elever och lärare skulle vilja göra när de har undervisning utomhus. Undersökningen innefattar även hur skolans närmiljö uppfattas och vilka möjligheter den har för undervisning utomhus samt vilka satsningar som skulle behövas för att utomhuspedagogik ska bli ett vardagligt inslag i skolans verksamhet. Tidigare forskning har visat att utomhuspedagogik har positiva effekter på minnet, förståelsen, lärandet, hälsa och förståelse för en hållbar utveckling. Forskningen har dock visat på en mängd hinder för utomhuspedagogik såsom administrativa hinder, väder, tidsbrist, resurser, rädsla, kompetens, materialbrist och lämpliga områden där aktiviteterna kan utföras. Studien grundar sig på en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet i studien visar att elever och pedagoger vill arbeta praktiskt utomhus, att närmiljön uppfattas som lämplig för utomhusundervisning, att det krävs regelbundenhet, att det måste införas successivt i en process som medger delaktighet, att det krävs praktiska lösningar samt att det skapas en pedagogisk bank som underlättar genomförandet. Studien visar också att det behövs en resursfördelning för att det ska gå att genomföra utomhuspedagogik på ett önskvärt sätt samt att de pedagoger som önskar fortbildning i ämnet får det.

Syftet med undersökningen är att fånga upp förskollärares uppfattning om hur utemiljön kan bidra till att minska förekomsten av konflikter i förskoleverksamheter. Vi belyser att utemiljön kan nyttjas mer än vad den vanligtvis gör och vad man som pedagog behöver vara medveten om i arbetet med att förebygga konflikter. Undersökningen visar flera olika aspekter som påverkar förekomsten av konflikter. Den kommer även att ge förklaringar till varför färre konflikter uppstår i utemiljön. Det framkommer också att utemiljön kan ha stor betydelse för barns samspel och det enskilda barnets utveckling av sociala förmågor som påverkar hur det kan fungera tillsammans med andra. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att få bredd på vår undersökning. Den empiriska undersökningen omfattar en kvalitativ metod genom intervjuer med undervisande pedagoger i förskoleverksamheten. Resultatet i undersökningen visar en positiv inställning till utomhuspedagogiken. Informanterna påtalar att många av konflikterna som förekommer inomhus, upplöses utomhus och mycket tyder på att utemiljöns fördelar påverkar barn positivt. De menar också att det inte uppstår lika många konflikter i utomhusmiljöer. Det visar sig att utomhusmiljöns fördelar gynnar både barn och vuxna, både fysiskt, psykiskt. Pedagogerna talar för en god utveckling hos barngruppen genom att vara utomhus och använda sig av det som naturen erbjuder, tillexempel utvecklar barnen sin lek, sociala färdigheter, lärande och samspel. Vår slutsats är att utomhusmiljön kan bidra till en fredligare vardag på förskolan.

<p>Det har bedrivits mycket forskning kring förskolornas innemiljö under många år, men utemiljön har inte alls fått samma uppmärksamhet. Vårt syfte med den här uppsatsen är därför att undersöka hur förskolans utemiljö kan utformas så att den ska tilltala barnen och ge dem möjlighet till möten för utforskande, lärande och lek enligt förskolepedagogers erfarenheter.</p><p>Som metod har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med pedagoger vid fyra olika förskolor. Två av förskolorna är s.k. uteförskolor, en har uteprofil och en är av mer traditionell typ. Utöver intervjuerna har vi använt oss av deltagande miljöobservationer för att få en bättre förståelse för våra intervjusvar.</p><p>De viktigaste slutsatserna som vi har kunnat dra är att en variationsrik miljö med möjligheter till spänning och utmaningar är utvecklande för barnens lekar enligt de intervjuade förskolepedagogerna och enligt litteratur om förskolors utemiljö. De platser som visat sig vara de roligaste att leka på, är de som inte har fått någon speciell bestämd funktion av vuxna, utan där barnen själva kan ge platsen dess innebörd. Det är därför angeläget att barnen är delaktiga i utformningen av miljön. Vår undersökning visar att pedagogernas förhållningssätt till barnens utelek är av stor betydelse när det gäller den pedagogiska utemiljön.</p>

<p>Under grundskolan spenderar barn en stor tid i skolans utemiljö. I förskolan är</p><p>uteaktiviteter ett vanligt inslag under dagen. Detta gör att det ställs krav på utemiljöns</p><p>utformning och funktion för att barnen ska stimuleras så mycket som möjligt. Syftet</p><p>med arbetet är att få kunskap om vad man bör tänka på när man utformar en utemiljö</p><p>och vilken konsekvens det kan få. Tre frågeställningar har styrt arbetet: Vad skall man</p><p>tänka på när man utformar en utemiljö i förskolan/skolan? Hur beskriver forskningen</p><p>en bra utemiljö för barnen att vistas i? Hur syns en bra utemiljö på två nybyggda</p><p>skolor? Undersökningen är genomförd på en nybyggd förskola och en nybyggd F-6</p><p>skola. Metoden består av en kvalitativ studie med intervjuer av pedagoger och</p><p>landskapsarkitekter samt observationer av de två skolornas utemiljöer. Vi kan</p><p>konstatera att, för att uppfylla kraven på en god utemiljö bör utemiljön vara</p><p>variationsrik och naturrik samt ska ha möjligheter att utvecklas och förändras efter</p><p>barnens behov. Barnen bör vara delaktiga i utformningen av utemiljön eftersom det är</p><p>barnen som ska använda den. En god utemiljö får positiva konsekvenser i form av att</p><p>barnens sociala och motoriska förmågor tränas och deras hälsa främjas.</p>

<p>Planerade fysiska aktiviteter i förskolan</p><p>Förutsättningar, möjligheter och olikheter i förhållande till förskolans profilering</p><p>Planned physical activities in preschool.</p><p>Prerequisites, opportunities and differences in conditions for a pre-profiling.</p> / <p>Syftet med den här undersökningen var att belysa om och hur förskolans profilering påverkar verksamhetens innehåll. Vi ville belysa den planerade fysiska aktivitetens olikheter och möjligheter i samband med profilering. Vi valde en kvalitativ undersökningsmetod då vi gjorde våra intervjuer, därefter tolkades intervjuerna utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. De resultat som framkom sattes i relation till litteraturgenomgången. Vår undersökning visar att alla pedagoger på respektive förskola anser att den planerade fysiska aktiviteten är viktig för barnets utveckling. Likheter och olikheter förekom då det gäller planerad möjlighet till fysisk aktivitet inom- och utomhus, vilket beror till viss del på de ekonomiska förutsättningar som förskolorna har samt vilken syn på betydelsen av fysisk aktivitet som personalen besitter.</p>

<p>Syftet med studien är att konkretisera och anpassa utomhuspedagogik som undervisningsmetod för en F-6 skola. För att besvara syftet med studien undersöktes vad elever och lärare skulle vilja göra när de har undervisning utomhus. Undersökningen innefattar även hur skolans närmiljö uppfattas och vilka möjligheter den har för undervisning utomhus samt vilka satsningar som skulle behövas för att utomhuspedagogik ska bli ett vardagligt inslag i skolans verksamhet. Tidigare forskning har visat att utomhuspedagogik har positiva effekter på minnet, förståelsen, lärandet, hälsa och förståelse för en hållbar utveckling. Forskningen har dock visat på en mängd hinder för utomhuspedagogik såsom administrativa hinder, väder, tidsbrist, resurser, rädsla, kompetens, materialbrist och lämpliga områden där aktiviteterna kan utföras. Studien grundar sig på en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet i studien visar att elever och pedagoger vill arbeta praktiskt utomhus, att närmiljön uppfattas som lämplig för utomhusundervisning, att det krävs regelbundenhet, att det måste införas successivt i en process som medger delaktighet, att det krävs praktiska lösningar samt att det skapas en pedagogisk bank som underlättar genomförandet. Studien visar också att det behövs en resursfördelning för att det ska gå att genomföra utomhuspedagogik på ett önskvärt sätt samt att de pedagoger som önskar fortbildning i ämnet får det.</p>