Vi har genom intervjuer undersökt hur pedagoger på olika förskolor beskriver sin utemiljö och hur de anser att den används av barnen. Vi har ställt frågan hur pedagogerna anser att lärande och social utveckling kan stimuleras på förskolans gård. Vår undersökning utgår från pedagogernas syn när det gäller planerad utevistelse och vilket syfte de har med den. Metoden vi valt är kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med 6 pedagoger från olika förskolor. En av förskolorna arbetar utifrån Reggio Emilia pedagogiken och fem förskolor är traditionella. Någon större skillnad kunde vi inte se, alla hade en positiv syn på utevistelse. Däremot såg vi en stor skillnad i hur utevistelsen planerades. Pedagogen som endast arbetade med utemiljön på Reggio Emilia förskolan planerade utevistelsen tillsammans med arbetslaget och det fanns ett syfte med de aktiviteter som barnen erbjöds. Av vår undersökning kan vi dra slutsatsen att det finns många möjligheter och fördelar att planera utevistelsen mera än vad som görs. Gården kan användas som en resurs i verksamheten eftersom den öppnar nya möjligheter för barnen till lärande. Dessutom är den stresslösande och minskar konflikter.

Den här studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien är att få en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. Vår huvudfråga är: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv år vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar på att utevistelser kan främja lärande, där fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts på tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola. Vårt urval gjordes utifrån skolverksamheternas läge och dess närmiljö. Det för att se om närheten till utemiljön eller andra faktorer inverkade på utövandet. I urvalet utgick vi också från verksamheternas pedagogik, för att kunna se om pedagogernas uppfattningar skiljer sig åt. En I Ur och Skur- verksamhet använder utemiljön ständigt i undervisningen. Val av forskningsmetod föll på kvalitativa intervjuer, där vi hade direktkontakt med informanterna. På så sätt samlade vi information om pedagogernas egna, uppfattningar, vilket var vårt syfte. Studien visar att begreppet utomhuspedagogik är svåridentifierat, medan metoder kring utövandet är det som pedagogerna i studien har mest kunskap om. Användandet av utomhusmiljön varierar i verksamheterna, vilket beror på vissa inverkande faktorer. De kan handla om tids- och personalbrist, dåligt väder och dåliga kläder.

Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets genusordning. Resultaten bekräftar vad tidigare forskning kommit fram till men visar också på en stor variation i lekmönster i relation till genus på båda förskolorna. Vid en jämförelse tyder resultaten på något fler gemensamma lekar samt fler gränsöverskridande aktiviteter på den ena förskolan. Det går dock inte att dra slutsatsen att det skulle bero på den genusmedvetna pedagogiken. I denna studie har inte barnen kommit till tals kring genusfrågor, något som skulle vara ett intressant område i framtida forskning.

<p>HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH</p><p>KOMMUNIKATION (HLK)</p><p>Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hp</p><p>inom Lärande</p><p>Lärarutbildningen</p><p>Höstterminen 2007</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Christina Larsson & Susanne Milton</p><p>”Jag vill ha en kulle att hoppa från…”</p><p>En studie om två förskolors utemiljö sett ur ett barnperspektiv</p><p>Antal sidor: 25</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad barn tycker och tänker angående sin förskolas utemiljö. Frågeställningarna är följande:</p><p>– Hur upplever barn i fyra och femårsåldern förskolans utemiljö?</p><p>– Hur vill barn i fyra och femårsåldern att förskolans utemiljö ska vara?</p><p>För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat sammanlagt 14 barn i fyra och femårsåldern på två olika förskolor. Vi fann att barnen vill ha en variationsrik utemiljö med möjligheter till många olika sorters lek. Barnen uttryckte exempelvis att de vill ha svårare klättervägg, djur, vatten och träd. Det uttrycktes att färger på lekredskapen har betydelse och att de gärna leker med pinnar, brädor och kastanjer.</p><p>Sökord: utemiljö, förskola, förskolegård, utevistelse, barnperspektiv</p><p>Postadress</p><p>Högskolan för lärande</p><p>och kommunikation (HLK)</p><p>Box 1026</p><p>551 11 JÖNKÖPING Gatuadress</p><p>Gjuterigatan 5 Telefon</p><p>036–101000 Fax</p><p>036162585</p>

<p>Vi har genom intervjuer undersökt hur pedagoger på olika förskolor beskriver sin utemiljö och hur de anser att den används av barnen. Vi har ställt frågan hur pedagogerna anser att lärande och social utveckling kan stimuleras på förskolans gård. Vår undersökning utgår från pedagogernas syn när det gäller planerad utevistelse och vilket syfte de har med den. Metoden vi valt är kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med 6 pedagoger från olika förskolor. En av förskolorna arbetar utifrån Reggio Emilia pedagogiken och fem förskolor är traditionella.</p><p>Någon större skillnad kunde vi inte se, alla hade en positiv syn på utevistelse. Däremot såg vi en stor skillnad i hur utevistelsen planerades. Pedagogen som endast arbetade med utemiljön på Reggio Emilia förskolan planerade utevistelsen tillsammans med arbetslaget och det fanns ett syfte med de aktiviteter som barnen erbjöds. Av vår undersökning kan vi dra slutsatsen att det finns många möjligheter och fördelar att planera utevistelsen mera än vad som görs. Gården kan användas som en resurs i verksamheten eftersom den öppnar nya möjligheter för barnen till lärande. Dessutom är den stresslösande och minskar konflikter.</p>

Ordet attraktiv stad används dagligen, men själva begreppet är komplex och svårdefinierat. Å ena sidan den är stark kopplad till individens egen uppfattning och åt andra sidan rymmer den många olika faktorer. Utifrån litteratur som studerades så framkom det att ett fysiskt rum i detta fall en attraktiv stad är svår att planera om inte begreppet fastställs. Det finns många teoretiker som har försökt förklara begreppet och rymma in alla faktorer under en och samma definition. Trots detta allomfattande forskningen finns det idag ingen fastställd teori eller konkret definition på vad som utgör en attraktiv stad, varken i den nyare eller äldre litteratur.I examensarbetet undersöks begreppet attraktiv stad/ attraktiv småstad. Detta gjordes med hjälp av fyra teoretiker. De teoretiker som valdes är Gehl, Arnstberg och Bergström, Andersson. Dessa teoretiker har studerats, deras synpunkter har analyserats för att se hur kan man påverka fysisk planering med hjälp av olika faktorer. Det visade sig att teoretikerna har olika synpunkter om hur man bör hantera dessa faktorer, samt olika exempel gavs med vilka medel kan man åstadkomma en attraktiv stad.De valda teorierna har applicerats på en illustrationsplan som visar hur kan man göra en småstad attraktiv, i detta fall valdes Torsås som den mest lämpligaste område. Torsås valdes pga den stora utglesningen, människorörelsen i kommunen och saknad attraktivitet i centrumområdet. Dessutom saknar Torsås flera av faktorer som förespråkades av teoretikerna på hur en attraktiv stad skulle se ut. Teorierna har brutits ner och applicerats på det valda området och resulterat i en illustrationsplan för hur centrumområdet kan utvecklas till en del av en attraktiv småstad.

Växjö kommun har ont om ledig mark vilket har medfört att en undersökning harpåbörjats, där förskolor kombineras med andra verksamheter i en och sammabyggnad. Syftet har varit att undersöka möjligheten med dessa kombinationer för attse vilka konsekvenser som uppstår. Undersökningen behandlar två tomter i Växjö som har olika förutsättningar gällandedess detaljplaner. Resultatet visar att en kombination mellan de olika verksamheternaär möjligt men att dagens regler och standardiseringar inte alltid går att ta hänsyn tillvid dessa kombinationer.

Utevistelse i förskolan är en stor del av verksamheten och det här examensarbetet har till syfte att få kunskap om vilka åsikter pedagoger i förskolan har om utomhuspedagogik. I Läroplanen för Förskolan, Lpfö 98 (1998), betonas vikten av att barn ska ges möjlighet till lek och lärande både utomhus och inomhus samt att barnen ska ges möjlighet till både planerad och naturlig miljö. Vi frågar efter vilka uppfattningar pedagoger har om utomhuspedagogik; hur de upplever utemiljön på sin förskola samt vilka fördelar och nackdelar som de uppfattar med utevistelse. För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat åtta pedagoger som arbetar på förskolor med olika profileringar. Vi har även lämnat dagböcker som pedagogerna fått fylla i efter utevistelser. Dagböckernas syfte var att få fram ytterligare information. I vårt arbete finns även en forskningsbakgrund där vi redogör för några av utomhuspedagogikens olika aspekter samt en del av den idéhistoria som ligger till grund för uttrycket. Resultatet visar olika teman som blir synliga. Mest framträdande är att pedagogerna är så positiva till utomhuspedagogik och uttrycker detta med att vad de kan göra inomhus kan de också göra utomhus. En annan viktig synpunkt som framträder är betydelsen av arbetslagets inställning till utevistelse. Pedagoger som är positiva till utevistelse överför detta till barnen och då blir också de positiva. Uppfattningen att utevistelser är bra för hälsan är också något som syns i vårt material. Planering av aktiviteter och barns lek utomhus är andra centrala teman som pedagogerna uppfattar. När det gäller vilka fördelar som urskiljs är det bland annat att konflikter minskar utomhus; gruppgemenskap skapas; det finns stora ytor att vistas på; barn ges större frihet ute. Det tydligaste när det gäller vilka nackdelar som finns så är det kläder som nämns – att barn inte har relevanta utekläder för årstiden eller vädersituationen.

The outdoor environment is the first thing you notices when you come to a pre-school and it also plays an important part in the development of children, their play and meeting their large motor needs. It is important that the outdoor playground is stimulating and inviting. My goal is to examine if the outdoor environment plays any role in the development of children and their interest in nature. What kind of thoughts do teachers and parents have about outdoor play, and is there a developmental goal for the children as well as what role do the teachers play in reaching these goals. In my work I want to show how an outdoor environment should be formed to help educationally as well as be safe and not least of all fun to be in.

I undersökningen har en kvalitativ studie använts bestående av postenkäter. Syftet med studien är att undersöka tre förskolors utemiljöers fasta material. De valda förskolornas utemiljöer är byggda under tre olika årtionden. Förskolegårdarna har studerats av oss genom observationer, foto och postenkäter till pedagogerna. I postenkäten har pedagogerna fått besvara hur de upplever den egna förskolegårdens fasta material. Antalet svarande pedagoger uppgick till 30 stycken.Gemensamt för alla tre förskolorna är att pedagogerna saknar fast material i utemiljön för att kunna bedriva ett utvecklande och undersökande arbetssätt tillsammans med barnen, speciellt saknar de klättringsmöjligheter som främjar barnens motoriska behov. Två förskolor saknar en stor plan öppen yta för samarbetsövningar samt tillgång till vatten. Alla pedagogerna i undersökningen är eniga om att det fasta materialet stimulerar barnen såväl språkligt, socialt, motoriskt och kognitivt, då materialen hjälper barnen att samtala, turas om, röra sig och fantisera i den dagliga leken. På en av de äldre förskolorna anser pedagogerna att gården är för liten i förhållande till antalet barn som vistas där. De menar att storlek och utformning inte ger dem de förutsättningar som behövs för att kunna bedriva verksamheten utifrån läroplanens intentioner.Undersökningen visar att förskolornas utemiljöer skiljer sig åt i storlek, vegetation, standard samt utformningen, vilken pedagogerna inte anser sig kunna påverka. Betydande skillnader finns mellan äldre och nyare förskolegårdar. Den nybyggda förskolegården har flera variationer av fasta lekredskap samt färggladare material.