Med denna uppsats var syftet att undersöka vilka faktorer som påverkar hur förskolegårdar ser ut i Stockholm och dess kranskommuner. Vi genomförde en intervjustudie där deltagarna var yrkespersoner som regelbundet varit delaktiga i planeringen av förskolor och beslutandeprocesser. Resultatet visar hur arbetet med dessa utemiljöer för barn brukar gå till samt vilka regler och synsätt som påverkar slutresultaten. I analysen tillämpas posthumanistisk teori med tillhörande relevanta begrepp. Särskild uppmärksamhet har lagts vid barns perspektiv och barnsyn hos beslutsfattare i planerings- och byggprocesser. Det finns idag inga regler eller lagar som säger att en förskola måste ha en gård, det finns dock råd och rekommendationer om exempelvis rimligt antal kvadratmeter av friyta. I Stockholm är det ovanligt att planera för förskolor utan tillgång till en gård, dock finns det tydliga ekonomiska faktorer och olika grundförutsättningar beroende på det geografiska läge som stadsdelen eller kranskommunen har.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera de handlingserbjudande som beskrivs av förskollärare i relation till förskolans utomhusmiljö. Studiens insamlade data har tolkats och bearbetats av oss utifrån sex respondenters intervjusvar vilka genomförts utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Som komplement användes photovoice som innebar att respondenterna tog valda bilder till intervjuerna. Analys av insamlade data genomfördes med transkribering och kodning via tematisk analys kopplat till studiens teoretiska begrepp handlingserbjudande. Handlingserbjudande är den svenska översättningen av engelskans affordance. I resultatet och diskussion för studien framförs likheter och skillnader kring respondenternas beskrivning av handlingserbjudanden. Här synliggörs även möjligheter och begränsningar som framkom i den här studien. Huvudsakliga slutsatser för studien är att utomhusmiljön och dess handlingserbjudanden blir avgörande beroende på vem som tolkar det och att utomhusmiljön påverkar vad som kan erbjudas. En viktig aspekt i sammanhanget är också att handlingserbjudande bidrar med gemensamt lärande för barn och pedagog vilka har tolkningsperspektiv. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Syftet med mitt arbete är att bidra till en ökad kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med barns inflytande. Bidra med kunskap om hur man som blivande samt färdig utbildad pedagog kan se hur andra pedagoger och forskare ser på barns inflytande i den pedagogiska verksamheten. Detta har jag tagit reda på genom att jag har gjort min undersökning på en förskola i Värmland. Jag har i min undersökning använt mig av två olika metoder för att få fram hur pedagoger gör för att arbeta med barnens inflytande och hur de själva ser på arbetet. Metoderna som jag har använt är observationer och intervjuer. Observationerna har gjort det möjligt för mig jag att se hur pedagogerna arbetar med barnens inflytande i utemiljön. Där fick jag reda på att barnen hade stort inflytande i vad de får göra på utgården. Resultatet av mina intervjuer jag genomförde visar att pedagogerna har olika men ändå liknande sätt att se på barnens inflytande. / The purpose of my work is to contribute to a better understanding of how educators in pre-school are working with children's influence. Contribute knowledge of how future as well a qualified educator can see how other educators and researchers look on children´s influence in the educational activities. My study has been conducted on a preschool in the county of Värmland. I in my study I have used two different methods to get information about how to the educators work with children's influence and how they view their own work. The two methods I have used are observations and interviews. The observations have enabled me to see how the educators work with children's influence in the outdoor environment. There I found out that the children had a major part of influence in the daily outdoor activities. My interviews led me to realize that the educators worked in different ways but had similar view on children's influence.

Studiens övergripande syfte var att undersöka och diskutera vilka som är de viktigaste egenskapernai en förskolas utemiljö och om dess kvalitet är mätbar. Studien har besvarat frågeställningarnagenom att applicera en analys- och bedömningsmodell från tidigare forskning (OPEC) på sexförskolors utemiljöer i Gävle kommun. Modellens bakgrund och kriterier har jämförts mednuvarande svenska styrdokument för planering av förskolor. Experter inom området har använtssom en del i att undersöka vilka egenskaper som utgör en god utemiljö. Resultatet visade att detfinns en diskrepans mellan modellens kriterier och aktuella styrdokument samt sakkunnigas åsikter.Resultatet visar också hur hög kvalitet de studerade förskolornas utemiljöer uppnår enligt OPEC. / The overall aim of this study was to explore and discuss which ones are the most importantcharacteristics of a preschools outdoor environment and if its quality is measurable. The study hasanswered the research questions by applying an analysis and assessment model from previousresearch (OPEC) on six preschools outdoor environments in the city of Gävle. The model'sbackground and criteria was compared with current Swedish policy documents for planningpreschools. Experts in the field has been used to study what characteristics that make a goodoutdoor environment for preschool children. The results showed that there is a discrepancybetween the model’s criteria and both the relevant policy documents and the experts’ opinions.The result also shows the quality of the studied preschools outdoor environments according toOPEC.

<p>Through interviews with children of ages 4-5 years old and by observing children children at play at three preschools with different types of outdoor surroundings, I have investigated if the preschools outdoor surroundings have any influences on the children´ choice of play. The hypothesis was that natural surroundings can entice children´s interest in nature being in it and play. I have also investigated if the children know why it is important to be outdoors and if they know it has a positive influence on their health.</p><p>The result of my investigation is that the children play about the same games at the three different preschool gardens, but at the preschool with more natural surroundings, the children have more contact with plants and animals, and could learn of the different phenomena of nature by the preschool teacher answering their questions. Most of the children in the interviews know it´s useful to be outdoors and be on the move and get fresh air, but many of them thought it was most important to play. By being outdoors the children get exercise, fresh air, play and at the same time they establish an understanding of the nature and a healthier life.</p> / <p>Genom kvalitativa intervjuer med barn i åldern 4-5 år och observationer av barnens lek på tre förskolor med olika utformade utemiljöer har jag undersökt om förskolans utemiljö har någon inverkan på barnens val av lekar. Syftet var att undersöka om förskolans utemiljö påverkar barnens lek och om en mer naturlik utemiljö kan locka fram barnens naturintresse genom att de får vistas i den och ha fri lek där. Jag har även undersökt om barnen vet varför det är viktigt att vara ute och om de vet att det har positiv inverkan på deras hälsa.</p><p>Det visade sig att barnen leker ungefär samma lekar på de tre olika förskolegårdarna oavsett vilken utformning utemiljön har. Men vid den förskola som hade mer naturlig miljö, så kom barnen mer spontant i kontakt med djur och växter, och på så vis kunde de lära sig om naturens olika fenomen genom att en medforskande pedagog besvarade deras frågor och funderingar. De flesta av de intervjuade barnen visste att det var nyttigt att vara ute och röra på sig och få frisk luft, men många av dem tyckte det var viktigast att få leka. genom barnens utevistelse får de faktiskt alla dess tre faktorer, plus att de samtidigt får grunden till naturförståelse genom att de får leka fritt i naturen och att de håller sig friskare.</p>

Detta är en fallstudie som ämnar undersöka hur förskolans yngsta barn utforskar naturvetenskap i utemiljön samt hur förskollärare interagerar med dem i deras utforskande. Den tidigare forskning som är relevant för studien presenteras sedan beskrivs utvecklingspedagogiken vilken är studiens teoretiska utgångspunkt. De metoder som använts för studien är observationer av barn och förskollärare samt samtal med förskollärarna. Resultatet visar att de yngsta barnen utforskar naturvetenskap på flera olika sätt och förskollärarna både initierar utforskande och tar tillvara på barnens egna utforskande. Studien visar viktiga aspekter för barnens utforskande; - vad som finns tillgängligt för barnen i utemiljön - att förskollärarna är närvarande där barnen är - att den yta som finns tillvaratas så att barnen får möjligheter till lugn och ro att utforska. / This is a case study that intends to investigate how the preschool's youngest children explores natural science in the outdoor environment and how preschool teachers interact with them in their exploration. We will present previous research that is relevant for the study and describe the developmental pedagogy which is the study's theoretical starting point. The methods used for the study are observations of children and preschool teachers and conversations with preschool teachers. The result shows that the youngest children explore natural science in several different ways and the preschool teachers both initiate exploration and capture the children's own exploration. The study shows important aspects for children's exploration; - what is available for the children in the outdoor environment - that preschool teachers are present where the children are - that the available area is utilized so that the children have the opportunity for peace and quiet to explore.

No description available.

Denna studie har riktat sig till ett stort antal pedagoger som arbetar i barngrupp på förskola i Sverige. Undersökningens mål är att undersöka hur stor del av dagen barnen tillbringar på den inhägnade gården samt hur ofta det förekommer planerad lärarledd aktivitet utomhus respektive inomhus? Vidare så är undersökningens mål att få fram vad respondenterna anser vara det huvudsakliga syftet med utomhusvistelse på förskolan. Studien har genomförts i form av en metodkombination där vi använt oss av en kvantitativ enkät med inslag av kvalitativ metod. De kvalitativa inslagen har skett genom följdfrågor samt en öppen kvalitativ fråga. Enkäten har därefter skickats ut i tre olika diskussionsforum för förskolan på Facebook. Undersökningens resultat visade åsikter kring att utevistelsen var viktig men att en del föredrog annan typ av miljö för lärarledda aktiviteter än gården, då främst skogen. Resultatet visade även att det oftast är arbetslaget som utformat och bestämt hur den egna gården ska se ut.

<p>Denna studie har som syfte att beskriva hur några barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lärares föreställningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktär är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts som angreppssätt. Därigenom har två lärare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lärarnas kartläggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. Likaså kunde skriftliga källor i många fall ge en överensstämmande skildring av området. Både barnens och lärarnas utsagor påvisar att det finns etablerade platser i skogen som barnen kontinuerligt återkommer till. Dessa favoritplatser sammankopplades vanligen med speciella lekar och lekkamrater. Vidare har miljöns utformning en betydelsefull roll gällande hur barns lek och relationer utvecklas. Om barn tilldelas en rik miljö som inspirerar barns lek skapas tillfällen för positiv samvaro, interaktion och kreativitet. Skogen som lekarena är en miljö, vilken kan erbjuda dessa förmåner. Vägvisaren för hur miljön ska utformas är emellertid barnen, vilkas tankar och upplevelser om sin miljö aldrig får falla i glömska.</p>

<p>Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus på ”grön omsorg” /utemiljö i vården av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvårdnadsåtgärder och eventuella effekter på de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes välbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, två studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i två delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design. Studierna var publicerade under åren 1992-2006 och vanligast förekommande datainsamlingsmetod var observationer av funktionsförmåga/beteende hos de boende. Granskningen av artiklarna indikerade positiva förändringar, framförallt minskat aggressivt beteende och förbättrat välbefinnande vid vistelse i utemiljöer hos personer med demens. Personalen och närstående var i stort positivt inställda till dessa utemiljöer i omvårdnaden av personer med demens.</p> / <p>The aim of the review was to describe studies that have been done with focus on “green care”/exterior environment in the care of people with dementia. Another aim was to describe the staff member’s experience of these arrangements and contingent effects, on the patients. Literature search was made in Medline and Chinal databases, and resulted in nine included studies. The results indicated that a majority of these studies had outdoor environment and effects on the residents’ well being and behavior as a study purpose. Six studies had a non-experimental design, two studies had a quasi-experimental design and one study was divided into two parts of which the first part had a non-experimental design and the second part had a quasi-experimental design. The studies were published between 1992- 2006 and the most common method of collecting data was observations of functionality/behaviour of the residents. The review of the studies focusing on the exterior environment indicated positive changes in subjects with dementia. In particular a decrease of aggressive behaviour and improved well being was seen. The staff and the subjects’ relatives were all in all positive to the outdoor environments in the care of subjects with dementia.</p>