A majority of Sweden’s population, about 80 %, lives in urban environments, and a majority of them live in residential complexes with shared residential yards. People spend a large part of their time in or around their home, which is why the outside environment and the green space in the area play an important part in a person’s well being. The green yard offers space for children’s activities, recreation, solitude, relaxation and gardening and gives the opportunity to learn and understand nature and its processes. The green yard also constitutes a part of the city’s factual green structure, informal green spaces that are not owned by the city and are therefore not included in the formal planning processes. The green residential yards also provide a number of ecosystem services such as climate regulation, purification of water and air and rainwater infiltration, all of which are of importance in the fight against climate change. The goal of this thesis has been to present the advantages an improved planning and maintenance of the urban green space and the residential yard in particular can offer. A number of important properties and functions that affect a yard’s functionality and how it is perceived are also presented and explained. The paper also aims to offer a better understanding of the garden’s role in improving the social conditions in the neighbourhood, and of the importance of involving the residents in planning and maintaining the green spaces. A number of case studies and analyses offer a more concrete perspective on the real world situations, and of successful refurbishment projects. Involving the residents in the formal planning and building processes has been proved to have positive effects on revitalising areas such as Gårdsten in Göteborg. Tenant involvement in open space management can lead to a positive spiral where people start caring for and identifying themselves with their neighbourhood, which can reduce the degree of stigmatisation and marginalisation.

Children have the rights to have access to environments where they can develop their motor skills and where they can stimulate their fantasy. Nature and places around the preschool should be prioritized for play and activity, like the outdoor-play that takes place on the preschool yard does. A survey was conducted to study preschool’s accessibility to physical activity outside the preschool yard, and the result showed that preschool’s around Sweden have good opportunities to stay in the local environment around the preschool.  The geographical location matters because the accessibility to physical activity in preschool’s located centrally in a city, have less opportunities to stay in the local environment. / Barn har rätt att få tillgång till miljöer där de kan utveckla sin motorik och stimulera sin fantasi. Naturen och platser runt omkring förskolan bör prioriteras till lek och aktivitet, lika som den utelek som sker på den inhängda gården gör. En enkätundersökning gjordes för att studera förskolors tillgänglighet till fysisk aktivitet utanför förskolegården. Resultatet visade att förskolor i Sverige generellt har goda möjligheter till att vistas i närmiljöer. Det geografiska läget på förskolan har dock en viss betydelse då möjligheterna till fysisk aktivitet i närmiljöerna är mindre på förskolor belägna centralt i en stad.

The purpose of the study is to learn more about the ways preschool teachers´ identify outdoor activities linked to the curriculum. There is also an interest to understand the preschool teacher role in the outdoor environment and children’s learning processes. The intention is to gain a deeper understanding of the preschool teachers’ work with the curriculum during outdoor activities. Two questions responds in the study: In what way do the preschool teachers’ perceive their role in outdoor activities? * What ways are the environment described as significant to learning? In order to respond to these questions a qualitative group-interview was conducted. Focusing on the importance of the preschool-curriculum during outdoor activities. A phenomenographical approach were used, to analyze the material. The study shows that a well-considered preschool yard can stimulate children's curiosity and contribute to spontaneous learning opportunities. A crucial factor is how well the teacher knows the curriculum and how it can be applied during the outreach. The result gives examples on the significance of the preschool teacher´s approach to children. Further, on ways these approaches affect the children and their learning process. / Syftet med studien är att undersöka betydelsen av läroplanen i utomhuspeda- gogiken med utgångspunkt i hur pedagoger uppfattar detta. Det finns ett un- derliggande intresse av att förstå pedagogens roll och hur den kan påverka bar- nens lärprocesser vid lek under utevistelsen. Avsikten är att få en djupare för- ståelse för pedagogens arbete med läroplanen under utomhusverksamheten. Forskningsfrågorna är: * På vilka sätt definierar pedagogerna sin roll i utevistelsen? * På vilka sätt beskriver pedagogerna miljöns betydelse för lärande? För att kunna undersöka detta har litteratur, tidigare forskning studerats och en kvalitativ gruppintervju genomfördes med fokus på läroplanens betydelse un- der utomhusaktiviteterna. Intervjuerna genomfördes på en förskola där tre pe- dagoger deltog. Resultaten analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Studien har visat att pedagogens roll under utevistelsen har stor betydelse för de sätt lärande möjliggörs eller begränsas. En avgörande faktor är, hur väl pe- dagogen är insatt i läroplanen samt hur den kan tillämpas under utevistelsen. Studien visar att en väl genomtänkt förskolegård kan stimulera barns nyfiken- het och bidra till spontana lärtillfällen.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse om pedagogers förhållningssätt till deltagande i barns lek genom att jämföra pedagogers deltagande i leken inomhus respektive utomhus. Jämförelsen bidrar till förståelsen av pedagogers förhållningssätt till deltagande i lek genom att fokus läggs på miljön som påverkande faktor för deltagandet.  Syftet undersöks utifrån studiens frågeställningar: - Hur ser pedagogers deltagande i leken ut inne i förskolans lokaler respektive ute på förskolans gård? - Vilka skillnader och likheter kan iakttas och hur kan dessa förstås? Studien är genomförd utifrån en kvalitativ och minietnografisk ansats och har undersökt om och hur pedagoger deltar i barnens lek inomhus respektive i förskolans uterum. Data har samlats genom deltagande observation. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv, specifikt verksamhetsteori. Insamlad data har analyserats med hjälp av Yrjö Engeströms (2008) begreppsapparat om verksamhet och verksamhetssystem som minsta analysenhet av mänsklig verksamhet. I resultatet framgick att det fanns fler skillnader än likheter i pedagogers deltagande i lek inne respektive ute, samt att pedagogens deltagande förändrades beroende på ute- respektive innemiljön. Det framkom också att pedagogerna oftast inte deltog i leken för lekens egenvärde, utan i undervisningssyfte, det vill säga använde leken för egna mål och syften andra än barnens egna.

I undersökningen lyfts förskollärarnas arbete med att ta tillvara på barns intresse i förskolansutemiljö. Vikten av förskollärarens roll vid barns intresse i förskolans utemiljö har en storbetydelse för barns lärande. Utformningen av miljön på förskolans gård har därför storbetydelse för barns utveckling. Undersökningens syfte är att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till förskolans utemiljö. En kvalitativ metod har använts i undersökningen, där sex förskollärare har intervjuats. Vi har utgått från undersökningens två frågeställningar när vi skapat intervjufrågorna. Dessa tvåfrågeställningar är: Hur uppfattar förskollärare förskolans utemiljö? Hur framställerförskollärare arbetet med att ta tillvara på barns intresse i förskolans utemiljö. Intervjufrågorna är skapade för att få reda på hur förskollärarna ser på sitt arbete med barns intresse i förskolans utemiljö samt vad en bra utemiljö innebär för förskollärarna. Vidintervjuerna samt insamling av materialet har hänsyn tagits till de fyra etiska principerna. Under bearbetning av det insamlade materialet har kategorier använts för att få framresultatet. I resultatet beskrivs förskollärarnas uppfattningar om hur utemiljön på förskolan bör vara utformad utifrån barns olika behov. Vidare beskrivs förskollärarnas roll i hur de tar tillvara på barns intresse och inflytande i förskolans utemiljö. Detta genom att vara delaktiga samt att bidra med material så att barnens lek kan fortsätta. Sammanfattningsvis framkommer det att barns intresse i förskolans utemiljö är en viktig del i barns lärande.

Detta är en litteraturstudie som har för avsikt att undersöka hur utomhuspedagogik kan användas och planeras i grundskolans naturorienterande ämnesundervisning, samt vad den har för betydelse för elevernas lärande. Studien behandlar vad utomhuspedagogik innebär och hur de didaktiska frågorna kan vägleda och stödja läraren i sin planering. Genom systematiska undersökningar har vi samlat in material i form av vetenskapliga artiklar och avhandlingar inom området som sedan sammanställts och diskuterats i relation till våra frågeställningar. Resultatet visar att undervisning utomhus har positiva effekter på elevernas inlärningsförmåga såsom att använda fler sinnen för att stärka minnet, skapa nyfikenhet och delaktighet. Utomhusundervisning är friare än undervisning inomhus och därav krävs det att läraren är väl förberedd och har en noggrann planering för utomhuspedagogiskt arbete. Genom denna litteraturstudie kan vi även belysa att utomhusmiljön kan användas som ett komplement i undervisningen för att öka elevernas intresse och möjligheter till fördjupat lärande.

Studiens syfte är att undersöka vad i utemiljön som kan skapa möjligheter eller hinder för barns rörelse och fysiska aktivitet i förskolan. Arbetet utgår från kvalitativ metod och baseras på intervjuer med fyra förskollärare från fyra olika förskolor där utemiljön skiljer sig åt. Det insamlade materialet har sedan analyseras med hjälp av den sociokulturella teorin med fokus på Vygotskijs tankar kring rummet, artefakter och samspel. Resultatet av studien visar att det finns olika faktorer i utemiljön som påverkar förutsättningarna för barns rörelse. Dessa faktorer kopplas till miljöns utformning, tillgängliga artefakter, regler under utevistelsen samt samspelet mellan pedagogen och barnet. Det framkommer även i resultatet att pedagogen har en stor roll i att kunna förändra förutsättningarna för barns fysiska aktivitet. Slutligen visar studien hur de tre teoretiska begreppen kan komma samman till en helhet i vissa fysiska aktiviteter.

I denna uppsats undersöks hur lokalbefolkningen samt tjänstemännen upplever tryggheten i området Rinkeby-Kista. Tanken är att studera trygghetsaspekten och jämföra om det finns skillnader mellan hur de boende upplever tryggheten i området och tjänstemännens upplevelser. Dessutom kommer det vara en beskrivande del av hur kommunen arbetar med trygghetsarbetet i stadsdelen. Detta görs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två tjänstemän och tre personer som bor i Rinkeby. Resultatet tyder på att den upplevda tryggheten ser olika ut baserat på faktorerna ålder, kön och bakgrund som kan ha påverkan på trygghetskänslan. Dessutom ser man tydligt att det finns en stor skillnad mellan hur tjänstemännen uppfattar tryggheten, vad de tycker bör prioriteras i området för att uppnå en trygg stadsmiljö, jämfört med vad befolkningen har för uppfattningar om vad som behöver prioriteras.

Abstract The background of this study issues from an investigation report written by the Swedish national agency for Education 2018, concerning the subject physical education and health. It is written in the report that the subject area outdoor education is given much limited space on the schools that were investigated. The Swedish Schools inspectorate identifies that outdoor education is an area in need of development in all schools that were a part of the study. The purpose of my study is to get a view of principals’ interpretation of conditions and resources for outdoor education to be able to carry it out in accordance with the knowledge requirements for the subject physical education and health. The study is based on the factors time, outdoor environment and economy. Since the study aims to look at principals’ understanding and view on outdoor education, I chose a qualitative approach for my study. Semi-structured interviews were used to gather data. The overall pattern in principals’ opinions is that the outdoor environment surrounding central situated schools is good. They don’t see a need to extend time for outdoor education and are of the general idea that outdoor focused days are a good opportunity for students to be outside. The content during these days vary much and often concerns physical activities outdoor such as football, rounders and ultimate frisbee. The result of my study coheres well with the result in the inspection that was written by the Swedish school inspectorate in 2018.   Outdoor education is put aside for the benefit of the area concerning physical movement. Outdoor days in school becomes activity focused days with competition as the main purpose. Principals’ views on the content greatly affects what type of activities students participates in and is educated about in their school. The discussion emphasized that outdoor education is a field of knowledge that the whole school benefits from. My study turns to future PE teachers and Principals and underlines the importance of planning for outdoor education. The fact that students receive positive experiences in and knowledge about outdoor education leads to consisting values. School leaders need to reflect upon outdoor education. Keywords: Economy, Outdoor education, Time, Outdoor environment

Konceptet för den nya förskolan i Solna utgår från Läroplanen i avsnittet som handlar om leken och hur viktig den är för barns utveckling och lärande. Byggnaden på 1-4 våningsplan utformas i olika kubvolymer som sticker ut på olika sätt för att samla in så mycket dagsljus som möjligt. På gården och takterrasserna ska samma koncept tydligt kännas igen genom kubformade lekställningar och pergolor. Lekfullhet präglar hela verksamheten där barnen är huvudpersonerna. / The concept for the new preschool in Solna is based on the ”Curriculum for preschool” and the importance of child’s play when it comes to development and learning. The building of 1-4 floors is designed in different cube-shaped volumes that stand out in different ways to bring in as much daylight as possible. In the courtyard and roof terraces the same concept is clearly recognized by the cube-shaped play equipment and pergolas. Playfulness characterizes the entire preschool where children are the main characters.