No description available.

<p>För att ta reda på hur barn tänker om att vara ute på förskolan har jag gjort observationer och intervjuer med barn i ålder 3-5 år, på tre förskolor i en och samma kommun. Utemiljön på förskolorna är likartad, det som skiljer förskolorna åt är den pedagogiska inriktningen. Syftet har varit att ta reda på om det finns skillnader och likheter i barnens sätt att tänka. Hur de förstår årstidsväxlingar och hur der ser på sitt eget lärande. För mig som pedagog är det viktigt att utgå från barnens perspektiv. Genom att lyssna på barnen och sedan använda utemiljön som ett verktyg kan jag skapa bra förutsättningar för barns utveckling och lärande.</p><p>På de tre förskolorna leker barnen i stort sett samma lekar och använder samma redskap. Vid intervjuerna har barnen gett likartade svar och det som skiljer dem åt är barnens erfarenheter i och med deras ålder och utveckling.</p> / <p>I have investigated, through observing and by interviews in three preschools in the same community, what children at the age 3-5 years think about the surroundings at their preschool. The outdoor enviroments at the different preschools are more or less the same but the preschools differ in their pedagogies. The intention with the interviews was to find out if there were any similarity or difference between children how they think about the changes in seasons and how their learning skills progress. For me as a pedagogue it is very important to look at children from their perspective. I have to listen to what children talk about and how the outdoor enviroment is used as a tool to create the necessary conditions for childrens progress and learning.</p><p>At the three preschools the children were playing the same type of games and used the same tools to activate themselves. In the interviews children have given similar answers and the difference them has to do with their own age dependent experiences.</p>

<p>Det sägs i olika medier t ex i TV och tidningar att barn blir allt mer stillasittande. Eftersom lek och rörelse är mycket betydelsefulla för barns utveckling och välbefinnande så är det ju viktigt att förskolans utemiljö kan locka, inspirera och utmana barnen till lek och rörelse. Vad i utemiljön kan göra det? Vad kan man göra för att förbättra en förskolegårds utemiljö? Det är frågor som jag sökt svar på genom att intervjua barn och pedagoger på två olika förskolor. Resultatet visar att det bör finnas naturinslag och en variation av platser med olika karaktär på en gård. Då skapas det lätt dynamik mellan platserna och en dynamisk miljö inbjuder till nya upptäckter och utmaningar.</p> / <p>Different media for example TV and newspapers report that children become more and more immobile. Since children's play and movement are very important for their development and wellbeing, it is important that the preschool outside environment can tempt, inspire and challenge the children to play and movement. In what ways can the outside environment do this? What can be done to improve the outdoor environment of a preschool? I have searched the answers to these questions by interviewing children and teachers at two different preschools. The results show that there should be elements of nature and a variety of places with different characteristics in a yard. Then dynamic between places can easily be created and a dynamic environment invites to new discoveries and challenges.</p>

<p>Mitt intresse för utomhuspedagogik har väckts under min lärarutbildning, speciellt på min verksamhetsförlagda utbildning där jag kunde observera hur utomhuspedagogiken används i skolan.</p><p>Syftet med studien är att undersöka vad utomhuspedagogik innebär för lärare, vilken inställning de har till elevernas inlärning inomhus respektive utomhus, anser de att utomhuspedagogik bidrar till elevers större förståelse för NO ämnen, i vilken utsträckning de använder utemiljön i sin NO undervisning samt vilka målsättningar lärare har för elevers lärande i utomhusmiljön.</p><p>Metod som jag har använt i min undersökning är den kvalitativa intervjumetoden där sex lärare har fått möjlighet att svara på ett antal frågor som handlar om utomhuspedagogiken och på det sättet fick de framhäva sin ställning och sina tankar.</p><p>Resultaten av min undersökning visar att majoriteten av de intervjuade lärarna har positiv inställning och uppfattning om utomhuspedagogiken samt att mer än hälften använder den i sin undervisning. Studien visar bland annat att olika metoder, avsikter och sammanhang varierar. Resultaten visar även att de lärarna som inte använder så mycket utomhusundervisning har angett tidsbristen och schemaplaneringen som orsak.</p> / <p>My interest for outdoor education has been awakened under mine education as teacher, especially during my practical training periods. There might I observed how the outdoor education was using in the school.</p><p>The aim of this study was to examine what outdoor education implies for teachers and which attitude they have to the students learning indoors respective outdoors education. I wondering if teachers deem that the outdoor education contributes to student’s major appreciation of science, in which extent they applies the outdoor environment in science tuition and what teacher want to attain with students learning in outdoor environment.</p><p>Method that I have used in my examination is the qualitative interview method there six teacher have got possibility to reply on a number of questions about outdoor education. In this manner they get explain theirs attitude and theirs minds about that.</p><p>The results of mine examination presents that the majority of the interviewer teachers have a positive attitude and appreciation about outdoor education and that more than half applies that in science tuition. The study further shows that the methods, intentions and context vary. The results presents even that teachers, who’s not applies outdoor education so much in science tuition had indicated lack of time and scheme planning as reason for that.</p>

No description available.

Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus på ”grön omsorg” /utemiljö i vården av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvårdnadsåtgärder och eventuella effekter på de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes välbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, två studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i två delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design. Studierna var publicerade under åren 1992-2006 och vanligast förekommande datainsamlingsmetod var observationer av funktionsförmåga/beteende hos de boende. Granskningen av artiklarna indikerade positiva förändringar, framförallt minskat aggressivt beteende och förbättrat välbefinnande vid vistelse i utemiljöer hos personer med demens. Personalen och närstående var i stort positivt inställda till dessa utemiljöer i omvårdnaden av personer med demens. / The aim of the review was to describe studies that have been done with focus on “green care”/exterior environment in the care of people with dementia. Another aim was to describe the staff member’s experience of these arrangements and contingent effects, on the patients. Literature search was made in Medline and Chinal databases, and resulted in nine included studies. The results indicated that a majority of these studies had outdoor environment and effects on the residents’ well being and behavior as a study purpose. Six studies had a non-experimental design, two studies had a quasi-experimental design and one study was divided into two parts of which the first part had a non-experimental design and the second part had a quasi-experimental design. The studies were published between 1992- 2006 and the most common method of collecting data was observations of functionality/behaviour of the residents. The review of the studies focusing on the exterior environment indicated positive changes in subjects with dementia. In particular a decrease of aggressive behaviour and improved well being was seen. The staff and the subjects’ relatives were all in all positive to the outdoor environments in the care of subjects with dementia.

Denna studie har som syfte att beskriva hur några barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lärares föreställningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktär är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts som angreppssätt. Därigenom har två lärare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lärarnas kartläggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. Likaså kunde skriftliga källor i många fall ge en överensstämmande skildring av området. Både barnens och lärarnas utsagor påvisar att det finns etablerade platser i skogen som barnen kontinuerligt återkommer till. Dessa favoritplatser sammankopplades vanligen med speciella lekar och lekkamrater. Vidare har miljöns utformning en betydelsefull roll gällande hur barns lek och relationer utvecklas. Om barn tilldelas en rik miljö som inspirerar barns lek skapas tillfällen för positiv samvaro, interaktion och kreativitet. Skogen som lekarena är en miljö, vilken kan erbjuda dessa förmåner. Vägvisaren för hur miljön ska utformas är emellertid barnen, vilkas tankar och upplevelser om sin miljö aldrig får falla i glömska.

För att ta reda på hur barn tänker om att vara ute på förskolan har jag gjort observationer och intervjuer med barn i ålder 3-5 år, på tre förskolor i en och samma kommun. Utemiljön på förskolorna är likartad, det som skiljer förskolorna åt är den pedagogiska inriktningen. Syftet har varit att ta reda på om det finns skillnader och likheter i barnens sätt att tänka. Hur de förstår årstidsväxlingar och hur der ser på sitt eget lärande. För mig som pedagog är det viktigt att utgå från barnens perspektiv. Genom att lyssna på barnen och sedan använda utemiljön som ett verktyg kan jag skapa bra förutsättningar för barns utveckling och lärande. På de tre förskolorna leker barnen i stort sett samma lekar och använder samma redskap. Vid intervjuerna har barnen gett likartade svar och det som skiljer dem åt är barnens erfarenheter i och med deras ålder och utveckling. / I have investigated, through observing and by interviews in three preschools in the same community, what children at the age 3-5 years think about the surroundings at their preschool. The outdoor enviroments at the different preschools are more or less the same but the preschools differ in their pedagogies. The intention with the interviews was to find out if there were any similarity or difference between children how they think about the changes in seasons and how their learning skills progress. For me as a pedagogue it is very important to look at children from their perspective. I have to listen to what children talk about and how the outdoor enviroment is used as a tool to create the necessary conditions for childrens progress and learning. At the three preschools the children were playing the same type of games and used the same tools to activate themselves. In the interviews children have given similar answers and the difference them has to do with their own age dependent experiences.

Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lärande då den engagerar flersinnen samtidigt. Syftet med vår studie var att undersöka vad pedagoger i förskolan harför uppfattningar om utemiljöns betydelse för barns utveckling och lärande samt hur deuppfattar sin egen roll i relation till barns utveckling och lärande i utemiljön. I studienanvände vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer utifrån en fenomenografiskansats. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att utemiljön har stor betydelseför barns utveckling och lärande då barnen ges möjlighet att träna sin motorik, fantasioch kreativitet, olika lärande innehåll samt att den främjar barns hälsa. Pedagogernauppfattar sin egen roll som medupptäckare och observatör. Vi önskar att vår studiekommer att bidra till en djupare kunskap om fenomenet utemiljö och att våra blivandekollegor samt lärarstudenter kan ta nytta av vår forskning. / The outdoor environment is important for children's development and learning becauseit stimulates several senses at the same time. The purpose of our study was to examinepedagogues in preschool perceptions of the outdoor environment importance forchildren's development and learning, and how they perceive their own role in relation tochildren's development and learning in the outdoor environment. In this study we haveused a qualitative method in form of interviews from a phenomenographic approach. Theresult revealed that teachers believe that the outdoor environment is very important forchildren's development and learning when children are given the opportunity to practicetheir motor skills development, imagination and creativity, different learning contentand that it promotes children's health. The teachers perceive their own role todiscoverer with the children and as observers. We wish that our study will contribute toa deeper understanding of the phenomenon of outdoor environment and our futurecolleagues and student teachers can take advantage of our research.

Through interviews with children of ages 4-5 years old and by observing children children at play at three preschools with different types of outdoor surroundings, I have investigated if the preschools outdoor surroundings have any influences on the children´ choice of play. The hypothesis was that natural surroundings can entice children´s interest in nature being in it and play. I have also investigated if the children know why it is important to be outdoors and if they know it has a positive influence on their health. The result of my investigation is that the children play about the same games at the three different preschool gardens, but at the preschool with more natural surroundings, the children have more contact with plants and animals, and could learn of the different phenomena of nature by the preschool teacher answering their questions. Most of the children in the interviews know it´s useful to be outdoors and be on the move and get fresh air, but many of them thought it was most important to play. By being outdoors the children get exercise, fresh air, play and at the same time they establish an understanding of the nature and a healthier life. / Genom kvalitativa intervjuer med barn i åldern 4-5 år och observationer av barnens lek på tre förskolor med olika utformade utemiljöer har jag undersökt om förskolans utemiljö har någon inverkan på barnens val av lekar. Syftet var att undersöka om förskolans utemiljö påverkar barnens lek och om en mer naturlik utemiljö kan locka fram barnens naturintresse genom att de får vistas i den och ha fri lek där. Jag har även undersökt om barnen vet varför det är viktigt att vara ute och om de vet att det har positiv inverkan på deras hälsa. Det visade sig att barnen leker ungefär samma lekar på de tre olika förskolegårdarna oavsett vilken utformning utemiljön har. Men vid den förskola som hade mer naturlig miljö, så kom barnen mer spontant i kontakt med djur och växter, och på så vis kunde de lära sig om naturens olika fenomen genom att en medforskande pedagog besvarade deras frågor och funderingar. De flesta av de intervjuade barnen visste att det var nyttigt att vara ute och röra på sig och få frisk luft, men många av dem tyckte det var viktigast att få leka. genom barnens utevistelse får de faktiskt alla dess tre faktorer, plus att de samtidigt får grunden till naturförståelse genom att de får leka fritt i naturen och att de håller sig friskare.