Syftet med uppsatsen var att ge röst för hur lärare i geografi som implementerar utemiljön i sin undervisning använder den, samt fånga deras tankar och upplevelser kring undervisning i utemiljö. Studien utgår från en relativt stor mängd litteratur och artiklar av ett antal författare inom det valda ämnesområdet. Användandet av utemiljön i undervisning kan härledas tillbaka i tiden, till olika traditioner, filosofer och pedagoger. Forskning har visat att undervisning utomhus bland annat kan ge eleverna mångsidig sinnesstimulering, ökad koncentration samt förbättrat minne som tycks gynna lärandet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ämnar denna uppsats ge utsagor utifrån geografilärares upplevelser kring undervisning i utemiljö i specifikt geografiämnet. Resultatet visar en överlag positiv bild av undervisning i utemiljö i geografiämnet, många möjligheter och fördelar lyfts då flera av lärarna menar att utemiljön gör att ämnet blir mer verklighetsanknutet samt tycks kunna bidra till att förstärka ämnesinnehållet. Utöver det verkar utemiljön gynna det sociala samspelet samt ge vissa elever utrymme för att visa sina ämneskunskaper på ett annat sätt än vad den traditionella klassrumsundervisningen erbjuder. Lärarna framhåller att utomhusmiljön kräver att man är extra tydlig och välplanerad. Det nämns även att det finns vissa begränsningar och utmaningar som bör tas i beaktning, såsom ekonomiska resurser, tid för planering och säkerhetsaspekter.

Syftet med den här kvalitativa studien är att synliggöra förskolepedagogers uppfattningar om utomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Vår upplevelse under våra verksamhetsförlagdautbildningar är att utevistelsen inte ges samma omtanke av förskolepedagogerna som inomhusmiljönpå förskolorna. Vi tror att utemiljön har en god potential att kunna utvecklas för att främja barnslärande och att utomhusmiljön kan användas till mer än att barnen ska få frisk luft. I studien har vi undersökt vilka uppfattningar förskolepedagoger har om hur de använder utemiljön i förskolan och vilken uppfattning förskolepedagoger har om sin roll under utevistelsen i förskolan. Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att synliggöra förskolepedagogers uppfattningarkring utomhusmiljöns betydelse för barns lärande inom förskolan. Studien genomfördes med åtta stycken förskolepedagoger som arbetar på sex olika kommunala förskolor i Sverige. I resultatet framkom det att förskolepedagogers inställning och synsätt kan vara avgörande för hur de använder utemiljön som en lärandemiljö. Resultatet visar även på att förskolepedagogerna anser att utemiljön har betydelse för barns lärande. Genom våra intervjuer tycker vi oss se en utvecklingspotential hos förskolorna i att kunna utveckla utemiljön som en del av lärandemiljön. / <p>Betyg i Ladok 201221.</p>

Studien undersöker förskollärares beskrivning av hur de använder utomhusmiljön som en miljö i utbildningen. Data till studien samlades in genom ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer av åtta verksamma förskollärare. Insamlat datamaterial har bearbetats utifrån en tematisk analysmetod och diskuterats utifrån tidigare forskning samt det perspektivet som studien utgår ifrån. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat belyser lekens betydelse för barns lärande utomhus. Undervisning utomhus skapar kommunikationstillfällen eftersom barnen bjuder in förskollärarna i deras upptäckter och funderingar, vilket skapar ett samspel mellan individer. Skogen ses som en neutral plats som gärna används som undervisningsmiljö då den kan utveckla barns fantasi och kreativitet. Slutsatsen är att förskollärarnas intresse, förhållningssätt och erfarenheter kring utomhusmiljön påverkar om och hur de använder utomhusmiljön som en undervisningsmiljö i utbildningen. Utomhusmiljön bör användas i samband med undervisning då flera sinnen får samarbeta, vilket i studien har visat sig kan påverka barns lärande.

The starting point for this project has been childrens outdoor environment. The goal has been to create a courtyard that evokes curiosity and stimulates a childs creativity och abilities. According to environmental psycologists a childs creativity is inhibited when playing in environments/spaces that are too programed. The starting point led to questions like; what is a programed space? Where are the bounderies between programed och non-programed space? And how can we program a creative space for children? I have been carrying with me these questions but I have also used the knowledge I gained while working in a school for 3,5 years. The starting ponit ended up in one question, how does children play, rather than what they play and resulted in a nursery school where the courtyard has shaped the building as much as the building has shaped the courtyard. To summarize, the projecte had a starting posint that led to a couple of questions that became important during the process. / Utgångspunkten i detta projekt har varit barnets utemiljö. Målet har varit att skapa en gård som väcker nyfikenhet och utvecklar barnets kreativitet och förmågor. Enligt miljöpsykologer hämmas barns kreativitet av programmerade ytor. Utgångspunkten ledde till frågor som; vad är en programmerad yta? Var går gränsen mellan programmerat och oprogrammerat? Och hur kan man programmera en kreativ utemiljö för barn? Dessa frågor har jag burit med mig samt har jag använt mig av den kunskap jag fått under de 3,5 år jag jobbat på kombinerad förskola och skola. Utgångspunkten landade i frågan, hur leker barn, snarare än vad leker barn och resultatet blev en förskola där gården format byggnaden samtidigt som byggnaden format gården. D.v.s. projektet hade en utgångspunkt som ledde till ett par frågor som sedan var viktiga under processen

Utevistelsen är ett naturligt inslag och en del av den dagliga rutinen i förskolan. Hur förskolornas gårdar ser ut och vad de används till skiljer sig dock mellan olika förskolor. Den centrala frågan för vår studie handlar om förskollärares personliga erfarenheter om hur utemiljön används i förskolans utbildning. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om olika uppfattningar som förskollärare kan ha om förskolans utemiljö och hur den används i utbildningen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som är yrkesverksamma i förskolan. Resultatet analyseras med hjälp av pragmatiska och sociokulturella perspektiv på lärande. Tidigare forskning som presenteras i denna studie visar på utemiljöns positiva effekter på barns utveckling. Forskningen framhåller också hur pedagogernas förhållningssätt och agerande i utemiljön påverkar barns möjligheter till lärande. Resultatet av studien visar att förskollärarna har olika uppfattningar om förskolans utemiljö beroende på gårdens utformning och var förskolan ligger. Det framkommer hur utemiljön kan användas i lärandesyfte, både genom att ta med undervisningsmaterial ut och genom att utforska naturen och det som utemiljön erbjuder. Men även vad det är som gör att utevistelsen inte alltid har ett planerat syfte.

Abstract Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på om förskolan arbetar med bildstöd utomhus och i så fall på vilket sätt. I uppsatsen utgår vi ifrån användningen av bildstöd för alla barn i förskolan. Undersökningen utgår ifrån ett vuxenperspektiv genom våra fokusgrupper. De övergripande frågeställningarna är: Hur arbetar förskolepersonalen generellt med bildstöd? Upplever pedagogerna att det finns något syfte med att arbeta med bildstöd även i uteverksamheten? För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av relevant litteratur och forskning. Det empiriska materialet samlades in genom fokusgrupper på tre olika förskolor. Det teoretiska perspektivet vi valde att utgå ifrån i vår undersökning var det sociokulturella perspektivet. En upptäckt vi gjorde i vår undersökning var att en av tre fokusgrupper använde sig aktivt av fasta bildstöd i utemiljön. De andra två fokusgrupperna ansåg inte att det fanns något behov för bildstödet i uteverksamheten för deras barn i dagsläget. Det tydliggjordes även att alla tre fokusgrupper ansåg att bildstödet hade en funktion i förskolan, samt utgjorde ett stöd till kommunikationen. Två av tre fokusgrupper arbetade aktivt med bildstödet i sin innemiljö, medan en fokusgrupp ansåg sig inte jobba aktivt med bildstödet endera inomhus eller utomhus. Dock ansåg de att bildstödet var viktigt i förskolan och kunde bidra till ett lärande. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet kunde vi även lägga märke till att det sociala samspelet hade en stor betydelse när det kom till lärandet för barn. Vi uppmärksammade även, utifrån fokusgruppernas berättelser, att barnen tog till sig bildstödet och dess funktion bättre när det lärdes ut till alla barn och inte enbart som ett individuellt lärande för ett barn. Vi hoppas att vår undersökning kan bidra till fler tolkningar utav det sociala samspelet med stöd av bilder i förskolans utemiljö.

Studiens syfte är att belysa barns förståelse för fenomenet friktion utifrån enutomhusaktivitet och hur aktivitetens utformning kan bidra med mer lärandeom friktion. Corona-pandemin påverkade många förskolor till att flytta sinverksamhet utomhus, vilket gjorde det relevant för min studie att utforma enaktivitet i utomhusmiljö. Min upplevelse är att friktion ofta utbildas inomhus,vilket gjorde det intressant för mig att göra en studie om fenomenet utomhus.För att synliggöra hur aktivitet i utomhusmiljö kan främja lärande och belysavilken förståelse barnen uttrycker ansågs deltagande observation ochvideoinspelning som relevanta metoder att använda för studien. Aktivitetengenomfördes två gånger, en gång med fyraåringar och en gång medfemåringar.Data samlades in från en utomhusaktivitet som inleddes med en introduktionom fenomenet friktion. Aktiviteten fortsatte med att barnen fick draleksaksbackar över olika underlag, grus och sopad asfalt, för att sedan avslutaaktiviteten med att barnen fick cykla över de olika underlagen. I resultatetframkommer det hur viktig aktivitetens utformning var för att barnen skulle tatill sig nya erfarenheter och förståelse om fenomenet friktion. Med hjälp avinteraktion, språk och kommunikation har barnen fått med sig en förståelse förfenomenet friktion, vilket framkommer i resultatet. Resultatet visar även attbarnen använder det verbala och kroppsliga språket för att förklara hur deförstår och tar till sig fenomenet friktion. / The purpose of the study is to shed light on children's understanding of thephenomenon of friction based on an outdoor activity and how the activitydesign can contribute to children’s learning about friction. The Coronapandemic affected preschools, so they were forced to move their educationoutdoor, which contributed to the relevance for my study to create an activityin an outdoor environment. My experience is that friction often is taughtindoors, which aroused my interest to do a study about the phenomenonoutdoor.To show how an activity in an outdoor environment can promote learning andhighlight the understanding the children express, participatory observation andvideo recording were chosen as methods. The activity was done twice, onetime with four-year old children and one time with five-year old children.The outdoor activity started with an introduction to the phenomenon of frictionand the children proceeded to pull toy boxes over different surfaces, gravel andclean asphalt. The activity ended with the children using bikes on the twosurfaces. The result shows how important activity design was for the childrento take in new experiences and understanding of friction. With help ofinteraction, language, and communication, it can be seen in the results of thestudy that the children gained an understanding of the phenomenon of friction.The result shows that the children use the verbal and bodily language to explainhow they understand and absorb the phenomenon of friction

Syftet med undersökningen är att få en större förståelse för hur miljön inne och ute kan påverka barngruppens beteenden i olika samlingar samt hur lärarens planeringar påverkas av miljöerna. Slutsatser vi kommit fram till är att barnen är med i större utsträckning och påverkar samlingens innehåll i utemiljön. En annan slutsats är att det är lättare för barnen att hålla fokus på samlingens innehåll i innemiljön, då barnen tappar fokus lättare ute. Detta behöver inte enbart ses som negativt. I många fall kan dessa tillfällen användas till att skapa ett situationsbundet lärande på ett naturligt och lustfullt sätt här och nu. En annan slutsats i vårt arbete är att barnens olika beteenden kan beror på vad läraren väljer att lyfta i samlingen och var samlingen genomförs.

Johansson, Nina & Mårtensson, Anna (2009) Utomhuspedagogikens betydelse för barns språkutveckling Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vårt syfte är att undersöka hur tre utomhusförskolor tar tillvara på situationer som utvecklar barns språk. Vi har utgått från tre frågeställningar som innefattar vilken syn pedagoger har och vilket arbetssätt de använder som redskap för barns språkutveckling. Barns användning av språket vid oplanerade situationer i utemiljön undersöktes också. Vi kontaktade olika utomhusförskolor i Skåne där tre stycken visade intresse av att delta. För insamling av empiriskt material genomfördes totalt fem intervjuer med förskollärare och på en av förskolorna gjordes tre observationer av barn. Den tidigare forskning vi använt för att analysera vårt material är kort historik om utomhuspedagogik samt hur den används, språkutvecklingens olika steg och faktorer som påverkar barns språkutveckling. Vygotskijs teori om språket har även varit till hjälp i analysen. Vår slutsats är att språkutveckling stimuleras oavsett om barn lär in ute eller inne och det är en process som sker genom hela livet i samspel med andra individer. Utomhusförskolor behöver inte skilja sig från traditionella förskolor vad det gäller arbete med barns språkutveckling. Utemiljön förändas ständigt vilket leder till att barn och pedagoger alltid har något nytt att samtala om. Vi har kommit fram till att det vardagliga samtalet är viktigt för att barn ska utveckla sitt språk.

Linda Gustafsson & Johanna Friberg (2010). Utmanande miljöer i förskolan?Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaUppsatsen handlar om hur två förskolor med olika pedagogiska profiler arbetar för attskapa utmanande miljöer för barn i förskolan. Den ena förskolan är en så kalladuteförskola, som bedriver sin verksamhet i huvudsak utomhus och den andra förskolanär en traditionell förskola utan någon speciell profil och som framför allt bedriver sinverksamhet inomhus. Uppsatsens syfte är att få syn om det finns några skillnader ellerlikheter i pedagogernas arbetsätt när det handlar om att skapa utmanande miljöer.Undersökningen har utgått ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogen för attförändra barnens fysiska miljö på en uteförskola respektive en traditionell förskola?Hur skapas utmanande miljöer på en uteförskola respektive en traditionell förskola?Hur kan pedagogen skapa variation i de miljöer som barnen möter dagligen? Vilkamöjligheter får barnen för att förändra sin egen miljö på de två olika förskolorna? Föratt besvara frågeställningarna har vi använt oss av olika metoder, exempelvisobservationer av förskolans miljö och barns lek i denna miljö, samt intervjuer med bådevuxna och barn. Våra teoretiska utgångspunkter har inspirerats av Rasmusson ochBjörklid som pratar mycket om förskolans utmanande miljöer. Vårt resultat visar på attbarn utvecklas utifrån den miljö de dagligen vistas i, men även att miljön har en storbetydelse för lekens utveckling. Slutsatsen i vår undersökning är att även om miljönskiljer sig åt i de två olika verksamheterna, så finns det goda möjligheter till att skapa enutmanande miljö trots att förutsättningarna skiljer sig åt.Nyckelord: Lek, kreativitet, fantasi, utemiljö, innemiljö, uteförskola