Enligt förskolans läroplan (Lpfö 98/10), är det de behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för, som bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Syftet med min studie är att undersöka hur två yrkesverksamma och entusiastiska pedagoger planerar och resonerar kring utformningen av av utomhusmiljön på deras förskolegård. Viktigt att framföra är att denna förskolegård är ett projektarbete i förändring där den bärande idén är att skapa en kreativ, spännande och inspirerande utemiljö som ska tillgodose barns olika behov och viljor. Jag vill samtidigt understryka att dessa informanter är nyckelpersoner då det är de som driver detta projekt. Jag utgår från följande frågeställningar: Hur resonerar och planerar pedagogerna kring utformningen av förskolegården som lek och lärmiljö? Vilka möjligheter finns för att pedagogerna själva ska utforma förskolegården avseende hinder, möjligheter och inspiration? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med två förskollärare vid en förskola i södra Skåne. Resultatet av intervjuerna visar att dessa pedagoger har en bred kunskap och medvetenhet om hur en bra utformad förskolegård bör se ut för att främja barns lek, lärande och utveckling. De uttrycker båda att gården ska erbjuda en variationsrik miljö med skog och buskar där barnen kan få vara ifred och zoner för de vilda lekarna som att cykla i backen. Gården ska helt enkelt erbjuda olika zoner för att tillgodose barnens olika behov. De lyfter även fram vilka möjligheter samt hinder de har att förhålla sig till kring utformningen av deras förskolegård, varpå möjligheterna styr överlägset, enligt pedagogerna. Inspiration är nyckeln till framgång, vilket visar på att dessa pedagoger har. De har hämtat kunskap från olika sorters källor som behandlar ämnet utemiljö. De har varit ute i kommunen och presenterat sitt projekt för andra förskolor, de har gjort studiebesök på en Reggio-Emilia-inspirerad förskola uppe i Kalmar och nu när de kommit en bit på vägen kring sitt projekt, har de även haft förskolor som kommit på studiebesök till deras förskola vilket enligt mig visar på ett stort engagemang och att eldsjälar verkligen finns inom förskolans värld.

AbstractTitel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lärare i förskolanFörfattare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vårt arbete är att synliggöra hur lärarna på förskolan tänker kring förskolebarnens utevistelse och även hur de ser den egna förskolegården. För att synliggöra detta frågar vi oss vad lärarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lärande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar även hur lärarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gäller utevistelse enligt läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vår studie använt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belägen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet. Vi gjorde intervjuer med tre lärare på varje förskola. Vårt resultat visar att intresset för att använda utemiljön i den pedagogiska verksamheten varierar bland lärarna från de olika förskolorna vilket påverkar deras användande av utemiljön som ett pedagogiskt rum. Där lärarna är mer medvetna om den positiva betydelsen utevistelsen har för barns lärande och utveckling har utemiljön en större roll i den pedagogiska verksamheten. Vi upptäckte även skillnad mellan förskolorna när det gäller hur lärarna såg på sin egen roll i barns utevistelse.Nyckelord: Förskolebarn- förskolegård - utemiljö - utevistelse – ur och skur verksamhet / Pre-school Children in Outdoor ActivitiesInterviews with Teachers in Pre-school

Syftet med arbetet är att beskriva hur pedagoger tänker kring sin användning av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Jag vill även beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess användning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgå från pedagogers tankar på en traditionell förskola och en uteförskola för att se om några skillnader och likheter finns i deras tänkande. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger på den traditionella förskolan samt två pedagoger på uteförskolan. Jag har även observerat de respektive utemiljöernas utformningar. Resultatet visar på att samtliga pedagoger har en mycket positiv inställning till att använda utemiljön i pedagogiska sammanhang. Uteförskolans pedagoger använder sig mer av olika utemiljöer i den dagliga verksamheten medan pedagogerna från den traditionella förskolan främst använder sig av sin förskolegård. De har alla kommenterat att det främsta målet med utevistelsen är att det främjar barnens motoriska utveckling samt god hälsa.

Studiens syfte var att undersöka attityder till och intresse för utomhuspedagogik hos lärare som undervisar i NO-ämnena i grundskolans tidigare år och se i vilken utsträckning de använder sig av utemiljön i NO-undervisningen. Syftet var också att undersöka på vilket sätt utomhusundervisningen bedrivs och om lärarna anser att undervisning utomhus kan bidra till att eleverna får större förståelse av NO-ämnena. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kartläggande kvantitativ enkätundersökning i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar att i stort sett alla lärarna har positiva tankar om utomhuspedagogik, men att det endast är ett fåtal lärare som regelbundet bedriver utomhusundervisning. Lärarna i undersökningen menar att utomhusundervisning främjar elevers förståelse för NO-ämnena och resultatet visar att skolgårdens miljö spelar roll för om lärarna bedriver NO-undervisning utomhus.

Examensarbetet tar sin utgångspunkt i att få syn på om det finns en skillnad gällande hur barns kommunikation i den fria leken i en inne- respektive utemiljö. Metoderna som vi använt oss av är kvalitativa och beskrivande observationer, videofilmning och intervjuer med pedagoger. Vi har valt att belysa teoridelen utifrån olika forskare som studerat barns kommunikation och lekbeteende, såsom exempelvis Knutsdotter Oloffson och Granberg. Resultatet tyder på att barn använder sig av olika kommunikationssätt i ute- och innemiljö. I observationerna framkom att pojkarna använde sig mest av läten och ljudeffekter när de vistades i utemiljön, medan flickorna använde sig av ett mer verbalt språk. Det vill säga att flickorna talade om vad de skulle göra under leken. Det visade sig också att när barnen går in i en roll under leken ändrar de på sina röster. Detta kan handla om en vilja att förstärka sin roll i leken och även tala om vad rollen har för uppgift. Vidare upptäckte vi att flickorna lekte mer verklighetsförankrade lekar så som rollekar, det vill säga lekar som mamma, pappa och barn medan pojkarna lekte mer jagarlekar så som Tjuv och Polis. På grund av att pojkarna och flickorna använde sig av olika leksätt ändrades också deras kommunikationssätt både gällande det verbala språket och i kroppsspråket.

Syftet med vår undersökning var att jämföra tre förskolor med olika utemiljöer för att undersöka hur pedagogerna uppfattade förskolans utemiljö samt hur de arbetade med naturvetenskap med barnen. Utifrån våra frågeställningar Hur uppfattar pedagoger utemiljön på sina förskolor för att möjliggöra barns lärande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar pedagoger på respektive förskola mot strävansmålen i naturvetenskap? sammanställde vi relevanta frågor och genomförde intervjuer med pedagoger ifrån de tre förskolor som vi valt till vår undersökning. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer där frågorna är öppna och vi hade möjlighet att fördjupa oss i respondenternas svar med hjälp av följdfrågor. Vi har också gjort observationer vid tillfällen då det var naturvetenskapliga aktiviteter. De observationer som vi har valt att ta med i arbetet visar hur pedagoger skapar möjligheter för barnen och tar tillvara deras intresse för naturvetenskap. Vår jämförande studie visar att förskolornas olika utemiljöer inte är avgörande för hur pedagoger skapar möjligheter för att utmana, stötta och arbeta med barns lärande inom naturvetenskap. Undersökningen visar att samtliga pedagoger ser möjligheter för barns lärande inom naturvetenskap i sin utemiljö. Pedagogerna har en varierad syn på vad som är naturvetenskap och anser vidare att de har goda grundkunskaper inom ämnet för att kunna möta, inspirera och utmana barnen i sitt lärande och sin utveckling inom naturvetenskap. Pedagogerna använder sig av teman för att introducera naturvetenskap hos barnen på sina förskolor, där de är lyhörda för vad barnen intresserar sig för, de menar att barnens intresse är viktigt för att kunna utveckla verksamheten vidare på ett för barnen meningsfullt sätt. De är även medvetna om sina roller som medupptäckare och inspiratörer där engagemanget och närvaron i barnens utevistelse är betydelsefull för att öppna barnens ögon för naturvetenskapens värld och hitta metoden som gör att barnen drivs vidare i sin utveckling och sitt lustfyllda lärande.

I vårt examensarbete har skolgårdsmiljöer undersökts på de olika stadierna det vill säga låg, mellan- och högstadiet. Det som framförallt har fokuserats på är vad skolgårdarna har att erbjuda eleverna med dess utformning, men det har också legat i vårt intresse att även få elevernas synpunkter kring miljön. Undersökningarna har skett på tre stycken skolor som alla ligger i Lund stad. Efter att gjort denna undersökning kan vi konstatera att majoriteten av eleverna på låg- och mellanstadiet är relativt nöjda med sina skolgårdar på högstadiet är däremot eleverna till stor del missnöjda då det inte finns något att göra. Utöver detta kan vi också konstatera att bollsporterna dominerar skolgården, pojkar och flickor leker ofta könsuppdelat.

Utevistelsen är högt värderad i Sverige och den svenska förskolan. I förskolans uppdrag ingår att det ska erbjudas miljöer som främjar utveckling och lärande. I studien beskrivs miljöer som, med pedagogers inblandning, syftar till att främja lek och lärande med begreppet lärmiljöer. Studiens intresse grundas i hur utevistelsen goda fördelar möter förutsättningarna i utformandet av utemiljön som lärmiljö. Syftet med studien är att undersöka hur förskolorna arbetar i, och med, sina utemiljöer. -                           Hur beskriver förskollärarna en bra utemiljö? -                           Hur beskriver förskollärarna utemiljöernas förutsättningar? -                           Hur beskriver förskollärarna nyttjandet av utemiljöerna?   Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat förskollärare för att få bredare kunskap om deras upplevelse av arbetet med utemiljön som lärmiljö och dess erbjudande till barnen. Resultatet visar på vikten av utemiljöns erbjudanden till barnen och hur dessa erbjudanden kan påverkas av årstider och planeringstid. Respondenterna ger uppslag för olika strategier och arbetssätt att använda i utemiljön för att skapa ett brett utbud och förändring i både lärmiljö och vidare undervisningsmiljö. Resultatet går även in på pedagogernas förhållningssätt i utemiljön, där betydande aspekter som tillåtande, närvarande och utmanande pedagoger berörs.

Tidigare forskning visar på att bidragande faktorer till att undervisningen på förskolan gård uteblir beror på de stora barngrupperna, bristen på planering, säkerhet och att förskolans utemiljö är svår att avgränsa från omgivningen även om undervisningen anses vara betydande. Studiens syfte är att undersöka och analysera hur pedagogerna använder utemiljön i det pedagogiska arbetet på förskolan med utgångspunkt i Goffmans dramaturgiska perspektiv samt ramanalys. Studiens empiri består av observationer av totalt nio pedagoger vid fem tillfällen som genomfördes på en förskola med två förskolegårdar. En hermeneutisk ansats användes för att analysera, tolka och förstå det insamlade materialet. Resultatet visade att pedagogerna ingick i flertalet ramar med barnen på förskolegården och i dessa interaktioner intog de olika roller. Ramarna som identifierades var observationsramen, omsorgsramen, vägledningsramen, aktivitetsramen och samverkansramen. De roller som pedagogerna intog mest utifrån de olika ramarna vid utevistelsen var en observerande roll, omsorgsroll och lekande roll. I resultatet blev det synligt att pedagogerna intog den undervisande rollen minst antal gånger ute på förskolans gård.

När det kommer till förskolans utomhusmiljö inom forskningen har den inte fått lika stor uppmärksamhet som inomhusmiljön. Därför är vårt syfte med denna kunskapsöversikt att undersöka vad forskningen visar angående var och med vad barnen föredrar att leka när de får tillgång till utemiljön på förskolan samt hur miljön påverkar barnens lek. Vi har i kunskapsöversikten utgått från Nilholms modell Systematic Mapping and Analysis of Recearch Topographies (SMART) som består av sex steg att utföra en studie av forskning. I översikten ingår tio forskningsartiklar där majoriteten utgår från Gibsons teori om affordance. Resultatet av kartläggningen belyser att de miljöer barn föredrar att vistas i är bland de fasta installationerna och de naturliga miljöerna som innefattar öppna ytor, buskage eller grönområden. Även kullar och avskärmade platser ses som betydande platser av barnen. Dessa miljöer påverkar barnen att leka roll- och låtsaslekar och funktionella lekar där bland annat klättring ingår. Kartläggningen visar också att naturmaterialet är det material som barn föredrar att leka med. Lekar där vatten, sand, pinnar och löv ingår är föredragna bland dessa material och barnen samlar och utforskar materialet på olika sätt. Hur miljöerna och materialen används utomhus varierar beroende på hur gamla barnen är. De yngre barnen utforskar miljöer och material med sina sinnen där de känner och ser hur materialet förändras samt att de gärna utforskar med kroppen genom klättring på klätterställningar. De äldre barnen utforskar däremot miljö och material mer symboliskt. De föreställer sig att klätterställningar är båtar och sanden blir till te i tebjudningar, pinnar är ormbajs och stenar är elefanter. Kartläggningen visar även hur miljöer och materials egenskaper påverkar barnens lek genom att till exempel förändra gården genom att lägga till eller ta bort ett föremål på gården gör att barnens nyfikenhet väcks och de vill utforska de nya.