Rapporten omfattar en utredning av intresset för den nya boendeformen generationsboende, som är ett flerbostadshus anpassat för att alla generationer ska kunna bo och trivas. Bostadsbrist råder på många platser i Sverige. Befolkningen åldras och behöver tillgänglighetsanpassade alternativ till att bo kvar i sitt gamla boende eller flytta in på ett boende med bara andra äldre. Unga behöver hjälp ut på bostadsmarknaden och småbarnsfamiljer behöver ett boendealternativ som kan spara dem tid. Syftet är att utreda hur ett generationsboende på bästa sätt bör utformas och målet är att ta fram ett förslag baserat på den data som samlats in. Data samlades in genom informationssökning, enkäter, djupintervjuer och studiebesök. Resultatet visade att den önskade gemenskapen med grannarna låg på 5,37 på en tiogradig skala och att det var viktigt att lägenheterna var klimateffektiva och kvadratoptimerat utformade med bra ljusinsläpp. Gemensamma utrymmen väckte stort intresse hos respondenterna men vilka typer av utrymmen som föredrogs varierade beroende på ålder. Slutligen ritades ett förslag på ett generationsboende upp baserat på resultaten. Slutsatsen är att ett generationsboende är en god idé då det fick bra respons.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur bildstöd används både i förskolan inne- och utemiljö. Utifrån två frågeställningar vill vi ta reda på hur bildstöd används i de olika miljöerna, samt hur det skiljer sig åt. Vi har genomfört en studie med både kvantitativ- och kvalitativ metod, genom observationer och intervjuer, för att kunna ge ett bredare perspektiv på vår studie. Genom observationerna fick vi ett sammanställt resultat med antal för bildstödets användande, medan intervjuerna gav oss en mer djupgående bild för hur verksamheterna arbetar med bildstöd. Utifrån våra frågeställningar samt vårt insamlade material skapade vi sex stycken teman för att kunna genomföra en grundlig analys. Resultatet genom observationerna visar att det finns tydliga skillnader mellan inne- och utemiljöer, vilket också intervjuerna bekräftade. Genom citat från intervjuerna har analys och tolkning gjorts för att kunna få ökad förståelse för varför bildstöd inte finns i lika stor mängd utomhus. Slutligen diskuterar vi resultatet för att sammanställa studiens slutsatser och genom dessa besvara frågeställningarna.

Förskolan är den miljö och arena där barnen spenderar stor del av sina liv i. Stillasittandet har ökat och allt fler barn rör sig mindre idag. Rörelse är viktigt för att vi ska kunna må bra, samt att det har en inverkan på vår hälsa och utveckling. Vi har därför valt att bygga vår studie kring den fysiska aktiviteten i förskolan. Syftet med studien har varit att undersöka hur förskolans geografiska plats påverkar förskollärares medvetenhet och syn på fysisk aktivitet i verksamheten. Därmed blev frågeställningarna: Hur påverkas förskollärares syn på fysisk aktivitet av förskolans plats? och På vilket sätt kan förskolans plats ha en inverkan på förskollärares arbetsmetoder inom fysisk aktivitet? Vi har använt oss av den kvalitativa metoden genom intervjuer och har sedan med hjälp av den pragmatiska teorin analyserat vår insamlade empiri. Vårt resultat är att det inte är den geografiska platsen som påverkar hur förskollärarnas syn på fysisk aktivitet är, men att den geografiska placeringen påverkar förskollärarnas arbetsmetoder och strategier i undervisningen i förskolans verksamhet kopplat till fysisk aktivitet.

Densification is highly prominent in the contemporary planning ideal, which is about efficient land use. This leads to more people sharing the same space, which means that more needs need to be included on the same area. There are various examples of how preschools' outdoor environments are planned in connection with densification, where they are, for example, placed on roofs or courtyards. A question that arises in connection with this, is what space is given to children and their needs when priorities must be made. Therefore, it is interesting to investigate, from a children's perspective, how the city of Malmö plans the outdoor environments of preschools and which solutions are used when the city is being densified trough a case study. There is a broad research base on what is good for children and their well-being and development. Where green and natural outdoor environments have a particular positive impact, which makes it important that preschools' outdoor environments can accommodate this. Especially since preschools are a place where children spend a lot of time. There are both national and municipal governing documents that municipalities need to adhere to in the planning process, which makes it interesting to examine how these are implemented and which working methods are used. Therefore, both document studies and qualitative interviews have been carried out. The result shows how the city of Malmö works from policy to implementation. Where the starting point is overall ambitions, then working methods and ends with the different solutions used, which is also exemplified by four preschools in Malmö. The result also shows that the city of Malmö has a great awareness of what is good for children and their needs are also given space in the planning. There are various governing documents and working methods that are supposed to promote good outdoor environments at preschools. The five solutions used in Malmö when planning preschools in connection with densification are larger units, outdoor environment on roofs, outdoor environment divided on roof and ground, outdoor environment in courtyards, and so-called adventure departments. In summary, Malmö municipality’s working method speaks for the fact that the children's perspective is anchored within the organization and that there is a positive development of how outdoor environments at preschools can be designed more qualitatively. / Förtätning är högst framträdande i det samtida planeringsidealet, vilket handlar om effektivt marknyttjande. Detta leder till att fler människor ska dela på samma utrymme, vilket innebär att fler behov behöver inkluderas på samma yta. Det finns olika exempel på hur förskolors utemiljöer planeras i samband med förtätning, där de exempelvis placeras på tak eller innergårdar. En fråga som uppstår i samband med detta är vilket utrymme som barn och deras behov ges när prioriteringar måste göras. Det blir därför intressant att genom en fallstudie undersöka, utifrån ett barnperspektiv, hur Malmö stad planerar förskolors utemiljöer och vilka lösningar som används i samband med förtätning. Det finns ett brett forskningsunderlag om vad som är bra för barn och deras välmående samt utveckling. Där gröna och naturliga utemiljöer har särskild positiv inverkan, vilket gör det viktigt att förskolors utemiljöer kan tillgodose detta. Detta eftersom förskolan är en plats där barn spenderar mycket tid. Det finns både nationella och kommunala styrdokument som kommuner behöver förhålla sig till i planeringsprocessen, vilket gör det intressant att undersöka hur dessa implementeras och vilka arbetssätt som används. Därför har både dokumentstudier och kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet visar hur Malmö stad arbetar från policy till implementering. Där startpunkten är övergripande ambitioner, för att sedan vidare visa arbetssätt och avslutas med de olika lösningar som används, vilka även exemplifieras av fyra förskolor i Malmö. Resultatet visar också att Malmö stad har stor medvetenhet om vad som är bra för barn och deras behov ges även utrymme i planeringen. Det finns olika styrdokument och arbetssätt som ska främja goda utemiljöer på förskolor. De fem lösningar som används i Malmö vid planering av förskolor i samband med förtätning är större enheter, utemiljö på tak, utemiljö uppdelad på tak och mark, utemiljö på innergård, samt så kallade äventyrsavdelningar. Sammanfattningsvis talar Malmö stads arbetssätt för att barnperspektivet är förankrat inom organisationen och att det syns en positiv utveckling av hur utemiljöer på förskolor kan utformas mer kvalitativt.

Studien förväntas bidra till ökad kunskap om specialpedagogens roll och uppdrag i förskolan och en ökad medvetenhet om vikten av pedagogers icke-verbala uttryck. Utifrån detta kan specialpedagogen tänkas anpassa sitt ledarskap i det pedagogiska arbetet som i sin tur kan skapa en mer stödjande miljö för alla barn i förskolan, oavsett behov av stöd i sin språkutveckling. Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om specialpedagogernas syn på språklig sårbarhet och det språkutvecklande arbetet i förskolans utemiljö, med fokus på pedagogers icke-verbala uttryck. Studien undersöker följande preciserade frågeställningar: • Hur använder pedagoger icke-verbala uttryck i interaktion med barn i förskolans utemiljö? • Vad är specialpedagogers uppfattningar om språklig sårbarhet? • Hur ser specialpedagoger på sitt uppdrag när det gäller pedagogers icke-verbala uttryck som språkutvecklande förhållningssätt? Mixade metoder i form av strukturerade observationer av kvantitativ ansats och semistrukturerade intervjuer av kvalitativ ansats har använts för insamling av empiri. Vidare har kvalitativ innehållsanalys använts för att bearbeta och analysera empirin. För att få en djupare förståelse har Batesons kommunikationsteori använts i analys av insamlad empiri och resultat. Studien tolkas även utifrån specialpedagogiska perspektiv, tidigare forskning samt utvald litteratur inom området. I studien observerades tydliga skillnader i pedagogers delaktighet och inbjudan till interaktion med barnen i utemiljön, samt i deras användande av icke-verbala uttryck. Samtliga specialpedagoger anser att pedagogers icke-verbala uttryck på olika sätt kan främja och stötta barns språkutveckling i förskolan. Pedagogernas medvetenhet anses betydelsefull av specialpedagogerna. Studiens resultat indikerar att specialpedagogerna har en förväntan på att pedagogerna har förutsättningarna för att stötta barn i språklig sårbarhet. Studiens resultat visar även en osäkerhet hos specialpedagogerna om pedagogerna har uppfattat att den fortbildning de fått kring språkutveckling även kan praktiseras i utemiljön. Resultatet visar också på att specialpedagogerna anser att de är bekanta med begreppet språklig sårbarhet, men de definierar begreppet utifrån olika perspektiv. Studien bidrar till en djupare förståelse för hur pedagogers icke-verbala uttryck kan påverka interaktioner i utemiljön och barns språkutveckling. Resultatet indikerar att pedagoger på grund av hinder i utemiljön får svårt att möta barnens behov vilket kan skapa konsekvenser för barn i språklig sårbarhet. Samverkan mellan specialpedagoger och pedagoger kan skapa en kunskapsbaserad miljö där handledning, feedback och reflektion spelar en central roll. Möjligheter och hinder i pedagogers interaktioner kan då belysas och anpassningar och strategier kan identifieras. Genom att dela kunskaper och erfarenheter kan specialpedagoger och pedagoger sprida bästa praxis och kontinuerligt förbättra arbetet för inkluderande och tillgängliga miljöer som ett stöd i barns språkutveckling. Relaterat till styrdokument och studiens resultat förefaller specialpedagogens kunskap och medvetenhet om pedagogers icke-verbala uttryck betydelsefullt. Det är en viktig aspekt vid anpassning och utveckling av det språkutvecklande förhållningssättet som en del av lärmiljöerna i förskolan. Genom att specialpedagogen anpassar sitt ledarskap i det pedagogiska arbetet kan det skapas en stödjande miljö där barns olika språkutvecklingsbehov tas hänsyn till. Detta kan ses som en främjande åtgärd med målet att ge alla barn möjlighet att utveckla sina språkfärdigheter på bästa sätt. Vilket är särskilt betydelsefullt i strävan efter likvärdighet och för att undanröja hinder i lärmiljön, vilket examensordningen för specialpedagoger (Svensk Författningssamling, SFS, 2017:1111) också betonar. Relaterat till denna studie förefaller pedagogers icke-verbala uttryck vara betydelsefulla för barns språkliga utveckling i allmänhet och för barn i språklig sårbarhet i synnerhet. Det undersökta området anses därför betydelsefullt att beakta och reflektera över inför kommande yrkesroll som specialpedagog.

Detta examensarbete undersöker hur tillgänglig och användbar utemiljön är i Flagghusen i Malmö för funktions- och rörelsehindrade samt tar fram förslag på åtgärder som behövs för att göra platsen mer tillgänglig. Flagghusen är ett nybyggt område i Västra Hamnen i Malmödär kommunen satsat på hållbar stadsutveckling, därav valet av plats för vår studie.Studien av området har utgått ifrån lagar, regler och förordningar med avseende på utemiljönsutformning av tillgängligheten och användbarheten för funktions- och rörelsehindrade. Detsom undersökts i området är markbeläggning, entréer, nivåskillnader, gång- och cykelbanorsamt övergångsställen och korsningar.En kvalitativ metod används i detta arbete genom intervjuer och deltagande observationer. Föratt få kunskap om arbetsprocessen i Flagghusen har diskuterande samtal hållits med aktuellapersoner på Stadsbyggnadskontoret. En omfattande litteraturgranskning har gjorts för att fåkunskap om ämnet tillgänglighet.Att göra en plats tillgänglig för alla borde inte vara svårt, däremot är behoven olika beroendepå vilken typ av funktionshinder en person har. I denna studie har en rullstolsburen frånStadsbyggnadskontoret (Malmö kommun) och en gravt synskadad från de SynskadadesRiksförbund (SRF) undersökt tillgängligheten i området. Resultaten blev olika, för enrullstolsburen är entréerna ett problem, medan för en synskadad är det markbeläggningeneftersom den inte används på ett enhetligt sätt. Samtliga trappor i området saknarkontrastmarkering av trappstegen, många saknar även tillräcklig ledstång.I undersökningen av bostadsområdet Flagghusen har det framkommit en del större brister förbåde synskadade och rullstolsburna. Dessa hinder kan relativt lätt avhjälpas, till exempelgenom kontrastmarkeringar på trappstegen, tillföra ledstänger och enkla justeringar avmarkbeläggningen. / This thesis examines how accessible and useful the outdoor environment in Flagghusen in Malmö is for the disabled, and develop proposals on the measures necessary to make the site more accessible. Flagghusen is a newly built area in the Western Harbour of Malmö where the municipality focused on sustainable urban development, hence the choice of location for our study.The study of the area has proceeded from the laws, rules and regulations in respect of theoutdoor environment design of the accessibility and usability for the disabled. In the areasurfaces, entrances, level differences, pedestrian and cycle paths, crossings and intersectionswere examined.A qualitative method is used in this work through interviews and participatory observations.To gain knowledge of the work process in Flagghusen discussions have been held with peoplefrom the office of City Planning. An extensive literature review has been made to gainknowledge on the subject availability.Making a site accessible to all should not be difficult. The needs, however, vary depending onthe type of disability a person has. In this study, a chairbound person from the office of CityPlanning (Malmö municipality) and a person with a severe visual impairment from theVisually Impaired Association (SRF) examined the accessibility of the area. The results weredifferent, for a person in a wheelchair the entrances are a problem and for a person with avisual impairment the problem is the soil surface because it is not used in a uniform way. Allstairs in the area lacks contrast marker of steps, many lack sufficient handrail.The study of the housing area, Flagghusen, has revealed some major weaknesses for thevisually impaired and wheelchair users. These barriers can be relatively easily remedied, forexample, by contrast markings on the steps, adding handrails and simple adjustments of thesoil surface.

No description available.

The purpose of this study was to find out how preschool teachers consider to take care of childrens outdoor play in order to achive an increased language development among the children. Focus lays on both the things that happen in the outdoor enviroments as well as on how the preeschool teacher approach childrens play to promote the language development. The study was made through qualitative interviews and I interviewed five preeschool teachers on three different preeschools. The results shows that preeschool teachers sees both them selfs but also childrens peers as important rolemodels when it comes to the childrens language development. To participate in plays as an adult to challenge the children linguistic was not uncommon but also to create new children constellations was a part of the work in the outdoor enviroments. The results also shows that the preeschool teachers saw them selfs as just as important as the material to attract to new plays in the outdoor enviroment. The fact that the children developed their language constantly through play was something all the preeschool teachers agreed on.

Nearly 50 years after the building of the first million programme neighbourhoods many Swedish municipalities faces an extensive restoration work in these neighbourhoods which during their relatively short lifetime have acted as a target for a large amount of criticism. Öster in Gävle is a million programme neighbourhood that has gone through an extensive restoration between 2001-2009 with the aim of improving the living environment. Improvements have been made in the outdoor environment, to the facades of the houses and the entrances’ of each building. The purpose of this study has been to investigate the effects of the renewal in the physical outdoor environment for those who live in the neighbourhood. Factors such as safety, comfort and use of the outdoor environment have been investigated through observations and an inventory of the outdoor environment together with a questionnaire study which was distributed among the citizens of Öster. This study shows that both safety and comfort are satisfactory among the residents unlike previous studies. Many residents reside in the outdoor environment at least once a week and the aesthetics of the area is widely appreciated. To develop the neighbourhood, further improvements that encourage spontaneous meetings in the outdoor environment can be made. Examples of such improvements could be more outdoor sitting areas. The renewal of the area can boost positive spirals for the sense of community in the area which can lead to an increased sense of safety and comfort among the residents. Continued studies could for example examine what effect the development of Gävle Strand east of Öster will have on the integration of the neighbourhood with the other parts of Gävle. / Nästan 50 år efter uppförandet av de första miljonprogramsområdena ställs många svenska kommuner inför omfattande upprustningsarbeten av dessa bostadsområden, som under sin relativt korta livstid varit föremål för mycket kritik. Öster i Gävle är ett miljonprogramsområde som under åren 2001-2009 genomgått en omfattande förnyelse för att förbättra boendemiljön. Förbättringar av utemiljön, husfasader och entréer är några exempel på åtgärder som utfördes under förnyelsen. Syftet med denna studie har varit att undersöka effekterna av förnyelsen av den fysiska utemiljön för de boende på Öster. Genom observationer och en inventering av utemiljön i området tillsammans med en enkät som gått ut bland de boende på Öster har faktorer som trygghet, trivsel och utemiljöns användning undersökts. Studien visar att både tryggheten och trivseln bland de boende är god till skillnad från tidigare studier i området. Många vistas i utemiljön minst en gång i veckan och områdets estetik uppskattas. För att utveckla området föreslås ytterligare åtgärder som uppmuntrar till spontana möten i utemiljön som till exempel fler sittplatser. Förnyelsen i området kan skapa positiva spiraler för den sociala sammanhållningen i området vilket i sin tur ger en ökad känsla av trygghet och trivsel bland de boende. Fortsatta studier kan förslagsvis undersöka hur utvecklingen av Gävle Strand öster om Öster påverkar integrationen av stadsdelen med övriga Gävle.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever att de stimulerar barns fysiska aktivitet på förskolan med fokus på utemiljön. Metoden som användes i denna studie var kvalitativa interjuver där totalt sex pedagoger intervjuades på fyra olika förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt är Reggio Emilia. Tidigare forskning visar att barns fysiska aktivitet har minskat och stillasittande aktiviteter har ökat och som pedagog är det viktigt att man stimulerar barn till fysisk aktivitet i utomhusmiljön. Resultatet visar att pedagoger är medvetna om den fysiska aktivitetens betydelse men att andra bitar får mer fokus som exempelvis matematik. Pedagogerna förklarar att fysisk aktivitet som begrepp, är rörelser som har med kroppen att göra men fysisk aktivitet är även förknippat med lek och vardagsmotion. Pedagogerna har visioner om att besöka olika närmiljöer för att öka den fysiska aktiviteten men beroende på olika perioder besöker man närmiljön mer eller mindre. Min slutsats är att förskolorna saknar en skogslik miljö i närheten för att göra skogen till en naturlig del av förskolans vardag. Resultatet visar på att man upplever att pedagogerna inte är aktiva i barnens utevistelse och att man önskar att fler pedagoger är aktiva med barnen i utemiljön. / The purpose of the study is to analyze how pedagogues perceive that they stimulate children´s physical activity at the preschool, focusing on the outside environment. The method used in this study was qualitative interviews, where a total of six pedagogues were interviewed at four different preschools. The theoretical point of departure of the study is Reggio Emilia. Previous research shows that children's physical activity has decreased and sedentary activities have increased and as an pedagogue it is important to stimulate children to physical activity in the outdoor environment. The result shows that the pedagogues are aware of the benefits of the physical activity, but that other parts get more focus, such as mathematics. The pedagogues explain that physical activity, as a concept, is movements that involves the body but physical activity is also associated with play and everyday activity. They have visions of visiting different neighborhoods to increase the physical activity, but depending on different periods, the visits are more or less frequent. My conclusion is that preschools lack a forest-like environment near the preschool to make the forest a more natural part of the preschool's everyday life. The result shows that the pedagogues are not active in the children’s outside play and that they want more pedagogues to be active together with the children in the outside environment.