Nationella utvärderingar visar att resultaten i matematik har fått en positiv utveckling och att svenska högstadieelevernas resultat i matematik inte dalar länge. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs 9 har om skolämnet matematik samt hur dessa uppfattningar påverkar deras val av gymnasieprogram. Arbetets målgrupp är elever med utländsk bakgrund som går i en mångkulturell skola som ligger i ett socialt utsatt område. För att besvara dessa frågor har jag gjort en enkätundersökning med 30 elever från årskurs 9. Skolan där eleverna i undersökningen går är en kommunal skola i en stor stad. Den är placerad i ett mångkulturellt område med låg socioekonomisk status. Skolan är en F-9-skola med cirka 580 elever, varav majoriteten med utländsk bakgrund. I enkätresultatet framkommer att de flesta av eleverna kan få hjälp med matematikläxorna av sina föräldrar. Undersökningsresultaten visar att många elever uppfattar ämnet matematik som användbart i vardag och viktigt i deras framtida studier. Vidare visar resultaten att en stor andel av eleverna ser fram emot matematiklektionerna och att de tycker om ämnet matematik. Därutöver visas i enkätresultaten att vissa elever med låga kunskaper i matematik väljer gymnasieprogram såsom natur- och ekonomiprogrammet där goda matematikkunskaper krävs. Trots att undersökningen är för liten för att man ska kunna dra en generell slutsats visar resultaten att eleverna anser att ämnet matematik är viktigt för deras framtid.

BAKGRUND: Modersmålsundervisning för flerspråkiga elever organiseras efter ordinarie skoltid och intresset för ämnet modersmål bland flerspråkiga elever och föräldrar sjunker enligt Skolverkets rapport (2002). Eftersom jag i min undervisning har många elever med utländsk bakgrund blev jag naturligtvis nyfiken på vad som kunde göras annorlunda för att se vad en eventuell förändring skulle medföra. Mot bakgrund av detta valde jag att organisera ett integreringsprojekt av ämnet modersmål inom den ordinarie skoltiden under två veckor i två separata faser på två olika skolor som har en stor andel flerspråkiga elever. SYFTE: Syftet med studien var därför att undersöka hur ett antal elever, pedagoger och skolledare reflekterar kring integreringsprojektet. METOD: För att få frågeställningar besvarade valdes aktionsforskning med kvalitativa intervjuer som ansats. Intervjuerna bandades, för att sedan skrivas ut och analyseras. RESULTAT: Enligt elevers, pedagogers och skolledningens uttalanden var det här projektet ett intressant arbetssätt att arbeta på modersmålet även för övriga ämnen. Enligt respondenterna fick eleverna bättre samarbete än annars. Flerspråkiga elever var behjälpliga i klassen genom att berätta om sina hemländer och elever som har svenska som modersmål blev mer informerade om flerspråkiga elevers olika modersmål, maträtter, kulturer, alfabet mm. En liten grupp elever var emellertid något mindre positiv. De ansåg att läs och skrivprocessen var svårare på modersmålet än det är på svenska.

Denna studie syftade till att undersöka huruvida det är skillnader i undervisningen i religionskunskap för årskurserna 4-6 beroende av om elevgruppen har en hög eller låg andel elever med utländsk bakgrund. Studien utgick från intervjuer av sex lärare med varierad erfarenhet av elever med utländsk bakgrund och utgick från en hermeneutisk ansats. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och analyserades efter utförandet genom en tematisk analys där temana baserades på genomgående och återkommande stoff i intervjuerna. Resultatet visade på att i elevgrupper med hög andel elever med utländsk bakgrund hamnade lärarnas fokus på att få alla elever att nå grundläggande kunskaper medan i elevgrupper med låg andel elever med utländsk bakgrund kunde lärarna lägga större fokus på att få eleverna att nå de högre kunskapsmålen. / <p>Godkänt datum 2021-06-10</p>

The purpose of this essay is to investigate how upper-secondary school students with an immigrant background experience teachers’ ethnic differentiation practices. Furthermore, it examines what strategies the students develop to prepare for, avoid and deal with such ethnic differentiation practices. A total of four focus groups were conducted, with three–four participants in each. In three groups, the relationship between boys and girls was even, while the last group consisted of boys only. The participants were Syrians, Palestinians, Eritreans, Armenians, Somalis, Assyrians, Lebanese, Iraqis, and Afghans. The study found that the students have experienced ethnic differentiation by teachers in school in different ways. The students experience that they were treated differently by their teachers due to their ethnic backgrounds. Moreover, gender, social background, and hierarchies between different ethnicities create differences in how the students are treated. The students develop different strategies to prepare for, avoid and deal with teachers’ ethnic differentiation practices. They code-switch, change body language, and take up less space. The study shows that students spend large parts of their time reflecting on and worrying about how they should behave and act with their teachers, something that can be understood as minority stress.

Examensarbetet redovisar ett antal utländska gymnasieelevers erfarenheter kring studie- och yrkesvägledning inom skolans värld. Vidare beskriver examensarbetet hur studie- och yrkesvägledningen kan utvecklas utifrån informanternas perspektiv. Detta arbete är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjufrågor. De intervjuade var fyra utländska gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet, samtliga bor i en mellanstor kommun i Norrland. I arbetet redovisas en omfattande litteratursökning som är relevant för studiens ändamål, det redovisas även den konstruktivistiska teorin. Resultaten tolkades med stöd i litteratursökningen samt den konstruktivistiska teorin. Resultaten påvisade att majoriteten av informanterna inte var nöjda med studie-och yrkesvägledningen de fick i skolan. Vidare visade resultaten att samtliga informanter skulle vilja ha mer vägledning innan en övergång. Studiens resultat påvisade även att informanterna anser att det finns en hel del som bör utvecklas kring studie- och yrkesvägledningen inom skolan, såsom vägledaren bör använda bilder eller dylikt i vägledningssamtalet men även att studie- och yrkesvägledaren bör ha bättre kunskap i samtalsmetodik. I diskussionsavsnittet presenteras även mina egna åsikter; för att läsaren inte ska bli konfunderad om vad som är forskning och vad som är spekulationer har jag varit noga med att markera när jag skriver ner mina egna åsikter.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att belysa den resa ett antal studenter med utländsk bakgrund har gjort när de har valt att läsa på lärarutbildningen samt vad som bidrog till att dessa lärarstudenter valde att utbilda sig till lärare. Begreppet resa i den här uppsatsen är metaforiskt och beskriver den kronologiska tidsprocess dessa studenter har tagit sig igenom från barndomen till tidigt vuxenliv. Jag har utgått från ett tidsperspektiv delat på tre episoder: Då som syftar till hur lärarstudenterna ser på den egna uppväxten i Sverige samt erfarenheterna från tidigare skolgång, Nu under pågående högskolestudier med allt vad det innebär att axla lärarrollen och slutligen Sedan med betoning på vilka förväntningar och förhoppningar dessa lärarstudenter bär med sig in i framtiden som blivande lärare. För att ta reda på det, har jag använt mig av en kvalitativ forskningsgrund med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Den empiriska insamlingen har tolkats inom ramen för teoretikerna Pierre Bourdieu och hans teorier om kapital, habitus och fält samt Beverly Skeggs begrepp respektabilitet. Lärarstudenternas berättelser skildrar vilken kamp det kan innebära att ha vuxit upp i den så kallade ”förorten”, gått i den svenska mångkulturella skolan och vidare till akademiska studier. Att bryta den negativa självrepresentationen som kan finnas i ett samhälle genom att investera i en utbildning för att kunna hjälpa andra människor, är den berättelse som lyfts upp tydligt här. Nyckelord: lärarstudenter, mångkulturalitet, respektabilitet, utländsk bakgrund. / The current qualitative study aims to shed light on some minority female students’ way “journey” to teacher education programmes and the factors that contributed to their choice of becoming teachers. The concept “journey” used here is metaphorical and describes the chronological process these student have gone and are still going through from childhood to early adulthood. The students’ stories are presented following three periods of time: The students’ stories about growing up in Sweden and the experience of previous schooling. Their stories of being student at the institute of teacher education with all that implies to become a future teacher with a defined teacher role and responsibilities. Lastly their aspirations and expectations during the future as future teachers with other ethnic background than Swedish. Data was collected through qualitative semi-structured interviews and was then analyzed using Bourdieu’s theories of “capital, habitus and field” as well as Beverly Skeggs concept of “respectability”. Teacher Student stories depicting the struggles it may mean having grown up in the "suburbs", passed through the Swedish multicultural school and on to academic studies. Breaking the negative stigmatization that might be in a society by investing in education to be able to help other people, is the story brought up here by these students.Keywords: minority background, multiculturalism, respectability, student teachers.

Syftet med den här studien är att få en förståelse för pedagogers syn på och erfarenheter kring integrering av barn med utländsk bakgrund och dess familjer i förskolan. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som skickats ut till förskollärare där frågor ställts om hur man arbetar med barngruppen i och med olika kulturer och hur de bygger upp relationer. Studien analyserades kvalitativt med enkät som datainsamlingsmetod och med ett kvalitativt perspektiv. Resultatet redovisas genom att förklara olika prototeman som uppkommit utifrån respondenternas svar. Det visar sig att det tyvärr inte finns så mycket intresse för ämnet mångfald utan det ses ofta som ett måste. Respondenterna lyfter fram vikten av det egna intresset och engagemanget, det är det som främjar och skapar mångfald i förskolan. Möjligheterna till fortbildning inom ämnet verkar enligt respondenterna ligga i deras egna händer och styrs inte ofta av förskolechefen. Det kan bli problematiskt för att alla barn i förskolan ska få likvärdiga förutsättningar kring mångfald, integrering och kulturalitet.

<p>Integration av elever inför nationalprov i matematik i niondeklass är centrala teman för mitt examensarbete. Fokus lägger jag på eleverna som betraktas som svaga i ämnet och därmed undervisas med hjälp av en speciell lärobok eller i små grupper, förutom att de går i en vanlig klass. Eftersom elever med utländsk bakgrund brukar överrepresentera gruppen som betraktas som svagast i ämnet, tar jag dessutom upp problematiken över skolans svårigheter/möjligheter att skapa en undervisningsform och undervisningsmiljö i sin uppgift att åstadkomma en skola för alla.</p><p>Syftet med undersökningen är att skaffa mig en verklig vision om vilken syn/filosofi som skolan/lärare har i arbetet att integrera alla elever i undervisningen och ge en skola för alla dvs. en likvärdig utbildning för alla. Till största delen har jag använt mig av den social konstruktivistiska tänkande teoretiska perspektiv, för att genom att undersöka talet hos skolpersonal om meningar ”Språksvårigheter”, ”Språksvårigheter i matematik” och ”Matematiksvårigheter” komma fram till svaren. De slutsatser jag har kunnat dra av undersökningen är, att skolor har en dålig uppfattning om skolsvårigheterna när de bara relaterar svårigheter (i det här fallet ”Språksvårigheter”, ”Språksvårigheter i matematik” och ”Matematiksvårigheter”) till den absoluta synen av skolsvårigheter (dvs. eleverna egenskaper). Detta dålig uppfattning/ofullständiga synsätt på skolsvårigheter gör att elever i svårigheter med matematik (speciellt eleverna med utländsk bakgrund) inte integreras i undervisningen.</p><p>Eleverna som särplaceras i mindre grupper pga. handikapp- problem eller socialproblem, ingår ej i min studie.</p> / <p>Integration of students before national tests in mathematics in class 9 is the central issue for my work. I focus on the students who are considered to be weak in the subject and therefore are being given education with help of a special book or in small groups beside their normal attendance in a normal class. As students with foreign background usually dominate this group of students, I also bring up the problems for the school to create an education form and education environment in its task to obtain a school for all.</p><p>The aim with the investigation is to obtain a real vision of what view/philosophy that school and teachers have in the work to integrate all students in the education and give them an equal education. Most of the part I have utilized the social constructive theory in order to investigate the opinions of school personnel regarding general “Language difficulties”, “Language difficulties in mathematics” and “Mathematics difficulties”. My conclusions are that the school has a bad comprehension about the school difficulties as they only relate difficulties (in this case “Language difficulties”, “Language difficulties in mathematics” and “Mathematics difficulties”) to the absolute view of school difficulties (i.e. the characteristics of students). This bad comprehension/uncompleted vision of school difficulties result in that the students with difficulties in mathematics (especially the students with foreign background) are not being integrated into the education.</p><p>Students who are moved into small groups due to disablement problems or due to social problems are not being part of my study.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vilka anledningar det finns till att flickor med utländsk bakgrund är underrepresenterade i den svenska föreningsidrotten. Vidare undersöks utländska flickors syn på föreningsidrotten och hur de anser att den svenska idrottsrörelsen behöver arbeta för att få fler flickor med utländsk bakgrund att delta. För att besvara studiens syfte och frågeställning har datainsamlingen gjorts genom en kvalitativ datainsamling. De sex respondenterna tillhör målgruppen flickor med utländsk bakgrund. Resultatet och analysen ger en tydligare bild av hur det är att vara flicka med utländsk bakgrund i Sverige. Det framkommer att flickor med utländsk bakgrund upplever två olika former av exkludering. De svenska idrottsföreningarna upplevs som stängda för personer med utländsk bakgrund men de upplever också att de inte heller är välkomna på grund utav att de är flickor. Vägen till en idrottsförening upplevs bestå av fler hinder för målgruppen flickor med utländsk bakgrund än för andra målgrupper.

No description available.