Syfte: Undersöka hur fritidspedagoger arbetar med utomhuspedagogik och deras förhållningssätt till ämnet. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta fritidspedagoger, fyra från landsbygden och fyra från staden. Resultat: Samtliga pedagoger fann ett personligt intresse för att vistas utomhus och detta syntes i deras verksamhet. Pedagogerna definierade Utomhuspedagogik som att vara utomhus och att bedriva verksamhet där. De anser att man lär sig lättare och på ett annat sätt utomhus. Fritidshemmen hade olika tillgång till natur respektive kultur och de hinder som uppstod för pedagogerna att bedriva utomhuspedagogik var bland annat tidsbrist, tillgänglighet, barnens brist på bra kläder och barngrupper och personal. Slutsats: Kunskapen hos pedagogerna angående utomhuspedagogik var relativt liten men deras personliga intresse höll ämnet vid liv i deras verksamheter. Mängden utomhuspedagogik skiljde sig inte avsevärt mellan fritidshemmen utan det som gick att se var hur utomhuspedagogiken tillämpades. Pedagogerna fick planera och strukturera upp verksamheten olika mycket beroende på om fritidshemmet var beläget i staden respektive på landsbygden.

Cool collabsible är ett projekt som har handlat om att skapa ett hopfällbart utomhusbord. Arbetet har utförts tillsammans med aka buna design consult. Projektet har fokuserats på att hitta en funktion, teknik och material för att sedan transformera detta till ett innovativt utomhusbord. Genom ett utförligt arbete med att definiera målgruppen skapades ramar som format ett bord till den typiska brukaren. Resultatet blev ett hopfällbart bord som hämtat sin inspiration från naturen. Ett bord som fälls upp likt en blomma som slår ut. Genom att koppla en upplevelse till en statisk produkt skapas ett mervärde till bordet, vilket medför att det kommer sticka ut från dagens marknad. / Cool collapsible is a project that involves creating an innovative collapsible outdoor table. This thesis work has been performed in collaboration with aka buna design consult in Salzburg, Austria. Aka buna design consult is a design consultant who works with different product lines, cool collapsible is an internal project where the idea is about creating a product field with different collapsible products. As an exchange student and manage to established a contact and resulted in this thesis. The project has focused on finding a function, technology or materials to then transform it into an innovative outdoor table. By extensively worked to define the target group, created a framework for a table format for the typical user. The result was a collapsible table that got its inspiration from nature. A table, that folds up like a flower blooming. By adding an experience of a static product creates a different relation to the table so that it will stand out from today's market.

Syftet med studien är att undersöka mellanstadieelevers uppfattningar om utomhuspedagogik inom matematik samt att jämföra pojkars respektive flickors uppfattningar. Förhoppningen är att bidra till mer användning av metoden utomhuspedagogik inom matematik av aktiva lärare. Studien bygger på 16 intervjuer med elever som går i årskurs 4. Intervjuerna genomfördes i samband med lektionstillfället då eleverna arbetade med matematiska uppgifter utomhus. Resultaten har presenterats i stapeldiagram samt i löpande brödtext. Resultatet tyder på att undervisa matematik utomhus har flera positiva aspekter. En av dem är att matematiken kan konkretiseras utomhus med hjälp av praktiska hjälpmedel. Enligt eleverna blir matematiken utomhus mer praktisk och varierande än inomhus. En negativ aspekt som framkommer med undervisning utomhus är vädrets påverkan

No description available.

Syftet med studien är att tydliggöra om rörelsemönstret skiljer sig mellan barn som går på en traditionell förskola respektive på en förskola med uteprofil samt att kartlägga de pedagogiska strategierna på de båda förskolorna. Studien har en kvantitativ ansats där mätning av antal steg med stegräknare och strukturerade observationer är studiens mätinstrument. Pedagoger och fyra barn på respektive förskola observerades under en dag. I studiens resultat framkom att de åtta deltagarna tog mellan 2 245 och 14 437 steg per dag. Medelvärdet för deltagande barn var 7817 steg per dag. På den traditionella förskolan tog barnen i studien 3424 steg i genomsnitt och på förskolan med uteprofil   12 210 steg. Barnen på förskolan med uteprofil tog 356% fler steg än barnen på den traditionella förskolan. Under observationerna noterades att båda förskolorna använde sig av totalt nio olika pedagogiska strategier. På den traditionella förskolan användes de förstärkande och avvaktande strategierna mest frekvent medan förskolan med uteprofil använde den erinrande strategin mest. På båda förskolorna stimulerade pedagogerna även barnen till rörelse och lek genom att regissera, delta, observera och reflektera.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva sex förskollärares uppfattningar om barns lärande och av särskilt intresse förskollärares uppfattningar om barns lärande utomhus i förskolan. En inspiration av en fenomenografisk ansats har använts med semi strukturerade intervjuer. I vårt insamlade material kunde vi hitta två huvudkategorier, förskollärares uppfattningar om barns lärande och förskollärares uppfattningar om barns lärande utomhus. I dessa huvudkategorier kunde vi hitta följande underkategorier. I uppfattningarna om barns lärande framkom det: lekens betydelse, socialt samspel, barnens intressen och inflytande och i uppfattningarna om barns lärande utomhus framkom det: naturen som lärande plats, miljöns betydelse för barns lärande utomhus, samspelet utomhus. Resultatet visar på en mängd olika variationer i förskollärarnas uppfattningar. En variation som framkom i uppfattningarna om barns lärande var en uppfattning om att leken såg som ett verktyg och något annat som framkom i leken var om normer och värden. I uppfattningarna om barns lärande utomhus framkom det variationer om naturen som lärande plats. Uppfattningar som framkom var att barnen kan lära sig olika ämnen, andra uppfattningar var att barnen kan få konkret lärande. / <p>2019-10-29</p>

Studiens syfte är att undersöka vilka didaktiska ställningstaganden som förskollärare tillämpar vid planering och i undervisningstillfällen som sker på olika förskolors uteplatser. Undersökningen fokuserar på undervisning utomhus och specifikt på teman gällande odling och plantering av växter.   Studien är mer mot en kvalitativ undersökning samtidigt som kvantitativa inslag finns. Materialet har samlats in via enkätundersökning, i vilken sju förskolor, med en till fyra avdelningar på varje ställe, i varierande geografiska område. Respondenterna som svarade och bidrog med empiri i denna studie bestod av tio förskollärare. Enkäterna distribuerades via epost via aktuella områdeschefer till respondenterna. Vidare har data bearbetats genom kategorisering samt analys, kopplat till den sociokulturella teorin och dess centrala begrepp angående lärande. I resultatet framkom det att förskollärare i sina didaktiska ställningstaganden planerar och genomför undervisning utifrån förutsättningar, möjligheter och engagemang. Resultatet tar även upp att förskollärarna i undersökningen har goda möjligheter till att bedriva undervisning utomhus och få barnen delaktiga i aktiviteter gällande odling och plantering på förskolornas uteplatser.

Sammanfattning I denna studie är vårt syfte att undersöka en förskollärares syn på den spontana undervisningen i förskolan. Vi är två yrkesverksamma pedagoger med flera år inom yrket och har utgått ifrån våra egna erfarenheter av hur av den spontana undervisningen bedrivs i förskolan. Vi vill genom våra frågeställningar ta reda på om den spontana undervisningen bedrivs utomhus och i sådana fall hur det görs, om det skiljer sig och varför? För att få svar på våra frågor har vi riktat in oss på utbildade förskollärare, varav några av de även hade någon form av vidareutbildning kopplat till utomhuspedagogik. Vi har utgått ifrån västra Sverige och riktat in oss på tre olika kommuner där två förskolor från varje kommun valt att delta. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod genom intervjuer där vi använts oss av en metod kallad selfreport vilket innebär att respondenterna svarat på intervjufrågor via mejl. Studiens resultat ger svar på våra frågeställningar och visar att kunskapen kring begreppet spontan undervisning skiljer sig bland pedagoger. Vi ser även i resultatet att skillnaden på undervisningen upplevs handla om en förskollärares engagemang. / Summary In this study, our purpose is to investigate a preschool teacher's view of spontaneous teaching in preschool. We are two professional educators with several years in the profession and have based our own experiences on how spontaneous teaching is implemented in preschool. Through our questions, we want to find out whether the spontaneous teaching is conducted outdoors and, in such cases, how it is done, if it differs and why? To get answers to our questions, we have focused on educated preschool teachers, some of whom also had some form of further education linked to outdoor pedagogy. We have started from western part of Sweden and focused on three different municipalities where two preschools from each municipality have chosen to participate. The study was conducted based on a qualitative method through interviews where we used a method called self-report, which means that the respondents answered interview questions by email. The results of the study provide answers to our questions and show that the knowledge about the concept spontaneously differs among educators. We also see in the results that the difference in teaching is perceived to be about preschool teacher’s commitment

Syftet med studien är att belysa för- och nackdelar med inomhus- och utomhusundervisning ur elevers perspektiv. Studien har en kvalitativ design med intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien utgår från två teoretiska perspektiv: homo ludens-perspektivet och det pragmatiska perspektivet. Slutsatsen är att elever ställer sig positiva till utomhusundervisning och att de kan återberätta lektionsinnehållet från utomhusvistelserna tydligare än undervisningstillfällena inomhus.

Studien syftar till att närmare undersöka hur barns samhandlande kan påverkas av miljö och materialitet. Det görs genom att dels synliggöra hur de skilda miljöerna inomhus och utomhus kan påverka barns samhandlingar, dels genom att se till vilka ytterligare faktorer som kan påverka samhandlingarna. I ett försök att komma närmre verkligheten valde vi att använda oss utav kvalitativa observationer, vilka genomfördes på fyra olika förskolor. Den teoretiska utgångspunkten som tillämpats i studien är intra-aktiv pedagogik utifrån Hillevi Lenz Taguchi. Resultatet synliggör att barnens preferenser vad det gäller miljö och materialitet var sammankopplat med dess möjligheter att tolkas och formas utefter samhandlingarnas olika behov och där flera olika användningsområden möjliggjordes. Det blev även synligt hur externa faktorer kan påverka de olika samhandlingar som sker. Slutsatsen är att barns samhandlande påverkas av flera olika faktorer, däribland av miljö, material och mänskliga parter. Det kan vara svårt att förstå samhandlingarna som sker utan att ha en förståelse för alla aktiva aktörers roll, vilket även krävs för att kunna se till eventuella begränsningar eller möjligheter.