Bakgrund: Den traditionella ekonomistyrningen kritiserades för att vara kortsiktig och tog inte hänsyn till långsiktiga investeringar. Informationen från ekonomistyrsystemen var för sen, för aggregerad och snedvriden för att vara relevant för ledningen när de skulle ta beslut gällande planering och styrning. Från denna bakgrund skapades Balanced Scorecard (BSc) som kompletterar de historiska finansiella styrtalen med styrtal på de faktorer som påverkar det framtida resultatet. Posten införde 1998 en variant av BSc som de kallar Kompassen i brevnätet där Alvesta brevterminal var ett pilotprojekt. Brevterminalen har nu haft Kompassen i snart tio år och hade olika målsättningar vid införandet av styrkortet vilka också låg till grund för utformningen. Verksamhetsstyrningen har sedan implementeringen förändrats och de arbetar inte längre med styrkortet på samma sätt och ledningen på brevterminalen i Alvesta är idag intresserade av en utvärdering av Kompassen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att genomföra en utvärdering av Kompassen för brevterminalen i Alvesta genom att jämföra de målsättningar som fanns vid implementeringen med en kartläggning idag. Resultatet av utvärderingen är tänkt som ett beslutsunderlag för ledningsgruppen på brevterminalen i deras fortsatta arbete med Kompassen. Metod: Vi har använt en utvärderingsmetod som har sin utgångspunkt i PDCA-cykeln. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och internt material från brevterminalen. Utvärderingen har genomförts genom att målsättningar, utfall och teori jämförts med varandra för att skapa ett beslutsunderlag för ledningsgruppen på brevterminalen. Resultat, slutsatser: Vårt utvärderingsinstrument visar att stora delar av målsättningarna vid implementeringen infriats. Då brevterminalen inte längre arbetar med visionsnedbrytning anser vi att dagens Kompass används mer som ett mätsystem och är idag det huvudsakliga kommunikationsmedlet både till personal och överordnad nivå. Utifrån vår utvärdering har vi arbetat fram ett antal förslag på åtgärder som vi anser skulle kunna utveckla verksamhetsstyrningen på brevterminalen.

1. Inledning I projektet Biskopshagen har Växjö kommun för första gången arbetat med en arbetsform som kallas projektorganisation. Kommunen har använt sig av ett tydligt projektledarskap där chefer för olika förvaltningar har arbetat tillsammans över förvaltningsgränserna. I samarbetet ingår tre huvudaktörer: • Kommunens planeringsverksamhet – ansvarar för skapandet av bostäder • Kommunens planeringsfunktion – har hand om bygglov, detaljplaner • Aktörerna – byggherrar, till exempel Kärnhem och Växjöhem, och de entreprenörer de anlitar till byggandet, bland annat Skanska och PEAB. Biskopshagen har byggts under två olika etapper. Etapp 1 påbörjades under år 2005 och blev färdigställt under år 2007, medan etapp 2 påbörjades under första halvåret år 2007 och beräknas vara färdigställt under sommaren 2008. Det har dock tillkommit en tredje etapp, vilket har fått som följd att området inte beräknas vara helt färdigställt förrän första kvartalet år 2009. Idag är stadsdelen nästan helt färdigställd och kommunen vill därför utvärdera huruvida projektorganisation har varit ett lämpligt tillvägagångssätt. 1.1 Syfte Projektorganisation är ett arbetssätt som kommunen vill fortsätta utveckla i framtiden. Därför vill kommunen utvärdera hur de målsättningar som ställts för projektet har genomförts samt utforska möjligheterna till att skapa nya samarbetsformer mellan huvudaktörerna. Syftet med uppsatsen är alltså att utvärdera huruvida projektorganisation har varit en framgångsrik metod vid planeringen och genomförandet av området Biskopshagen. 1.2 Frågeställningar 1. Hur har man från byggherrarnas sida upplevt kommunens projektorganisation under tiden för bostadsbyggnationen? 2. Hur har projektorganisationen fungerat i etapp 1 samt 2? 3. Har byggherrarnas mål uppfyllts?

I denna studie undersöks hur verksamma pedagoger reflekterar över sin matematikundervisning, vilka förutsättningar som finns samt hur de går tillväga för att utveckla densamma. Arbetet utgår från en inriktning sett utifrån pedagogens perspektiv. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts på verksamma pedagoger, som arbetar med elever i de tidiga skolåren, i klassrums- respektive lärarrumsmiljö. Empirin analyseras med utgångspunkt i teorierna kring deltagande målstyrning samt den reflekterande praktikern. Resultatet visar på att pedagogerna föregår med gott exempel när det gäller att reflektera, utvärdera samt utveckla sin matematikundervisning. Slutsatsen är att man som pedagog hela tiden måste tänka om och kring sin matematikundervisning för att inte köra fast i, enligt sig själv, välfungerande metoder utan att även våga prova andra samt nya vägar. Detta för att hålla lärarprofessionen levande.

ABSTRACT Växjö universitet Institution för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbrukarvård, C- uppsats 10 p Titel Nöjda kunder En utvärdering av ett behandlingshem för alkoholmissbrukare Författare Jasminka Susic Handledare Stellan Jeppsson och Solbritt Schyberg Datum Mars 2006 Antal sidor 40 Nyckelord utvärdering, vård och behandling, brukare, kvalitet, bemötande, alkoholmissbruk, kommunikation SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att göra en utvärdering av ett vård- och behandlingshems verksamhet som sätter brukarens upplevelse av vård- och behandling i centrum. Studien belyser två perspektiv: klienternas syn och bedömning av den vård och behandling de själva fått på X-hemmet samt involverade socialsekreterares syn på samarbete och bedömning av den vård och behandling deras klienter fått. Ett delsyfte var att få fram det som klienter och socialsekreterare var mindre nöjda med för att kunna arbeta vidare med detta i ett utvecklings- och kvalitetsarbete. Undersökningen är kvantitativ och genomfördes med hjälp av enkäter vilka delades ut till klienterna i slutet av deras vistelse på X-hemmet eller skickades som postenkät till respektive socialsekreterare. Resultatet visar att både klienter och deras respektive socialsekreterare i sort sett är nöjda med den vård och behandling X-hemmet bedriver. Det som framträder som mest bristfälligt från båda grupperna är delar av innehållet såsom sysselsättning, fritidsaktiviteter och fysiska aktiviteter. Båda grupperna värderar personalens empati och respektfulla bemötanden högt.

Alkoholkonsumtion är grundorsak till flertalet sjukdomar som påverkar folkhälsan negativt. Minderåriga är mer sårbara mot de negativa konsekvenserna av alkohol än vuxna. Därför det viktigt med alkohol- och drogförebyggande metoder inriktade på unga som ger god effekt. Alla Överens är ett lokalt framtaget alkohol- och drogförebyggande program i Öckerö kommun som har målsättningen att förebygga ungdomsfylleri genom att få alla föräldrar överens om att deras barn inte ska dricka alkohol. Uppsatsen hade en mixad-metod ansats där främst intervjuer (N=9) och drogvaneundersökningar, som pågått i nio år (2003-2011), med pojkar och flickor i årskurserna 7-9 (N=4273) används. Utifrån datakällorna gjordes en utvärdering där implementering, utvecklingen av alkohol-, och intensivkonsumtionen samt vilka faktorer som påverkar alkoholbruket undersöktes. Det kvalitativa resultatet visade på ett starkt stöd för Alla Överens bland politiker och högre tjänstemän, men ett sämre kunskapsläge om vad programmet innehåller. Det kvantitativa resultatet visar på en signifikant nedgång i alkoholbruk och intensivkonsumtion samt tydliga samband mellan föräldrars tillåtande attityd, mobbare, rökare och elevernas alkoholvanor. Sammanfattningsvis belägger uppsatsen värdet av det drogförebyggande programmet Alla Överens. / Alcohol consumption is the cause of many diseaces. Minors are more at risk to the negative consequences of alcohol than adults. Therefore it is important to have alcohol- and drug prevention programs that target youths and gives a good effect. All Agree is an alcohol preventive program that is locally developed in the Swedish municipal Öckerö. The aim of All Agree is to prevent youth drunkenness by getting all parents to agree that their children shouldn‟t drink alcohol. This thesis used a mixed-method approach with nine interviews and school surveys on drug abuse spanning over nine years (2003-2011) consisting of boys and girls in grades 7-9 (N=4273). The aim was to evaluate All Agree through the implementation of the program and the development of the use of alcohol and heavy drinkers. Smoking and snuff using along with what factors that affect the use of alcohol was also investigated. The qualitative result showed that All Agree has a strong support among politicians and higher-up officials, even though there was a lack of knowledge amongst them regarding the contents of All Agree. The quantitative result showed a significant decline in overall use of alcohol and heavy drinking. There were also significant relationships between parents allowing their children to drink, bullies, smokers, with the use of alcohol. In a concluding remark, this thesis attests to the value of the prevention program All Agree.

Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området. Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande. Vid eventuella problem så kontaktar två av de tre intervjuade bibliotekarierna vaktmästaren i första hand istället för att göra en felanmälan till IT-teknikern, skälet är att de vill få snabbare hjälp och kunna erbjuda en bättre service till besökarna. Undersökningen har också visat att utbildningsinsatser och information till stor del läggs på större förändringar vilket gör att de mindre men mer frekventa ändringarna inte tas om hand. Det finns inte heller något ramverk för hur information ska förmedlas vilket har gjort att bibliotekarierna i undersökningen ser informationsflödet som nyckfullt. Rekommendationer för att trygga en framtida kompetens inom IT för bibliotekarierna i informationsdisken vid Stadsbiblioteket är främst att se över de antal timmar som IT-tekniker finns på plats och att utforma en verksamhetsplan för hur och när informationom förändringar i IT ska kommuniceras ut till personal. En eventuell plan bör fokusera på rapportering om ärendens avslut för att öppna för en förklaring till varför det inträffade.

Tack vare bättre och bättre förutsättningar för utveckling av mobila applikationer, samt utbredning av internetbaserade tjänster, presenteras här ett underlag inför val av mobil utvecklingsplattform. De undersökta plattformarna är Android och Iphone på grund av deras växande utbredning på smartphonemarknaden. Studien presenterar förutsättningar för att utveckla webbtjänst-understödda applikationer för intern distribuering. Ett visuellt tilltalande användargränssnitt är också i fokus för den typen av applikation studien riktar sig mot.Vi har kommit fram till att Android är lättare att lära sig om man kommer ifrån en Java- eller .Netmiljö samt lättare att distribuera. Iphone har däremot bättre stöd för att utveckla grafiskt tilltalande applikationer. Båda plattformarna har dock bristfälligt stöd för kommunikation via webbtjänster. Detta resultat uppnåddes genom litteraturstudier, samt en fallstudie där vi utvecklade applikationer med fokus på just webbtjänstkommunikation, intern distribuering samt ett tilltalande användargränssnitt.

<p>Ett verktyg för datorstödd interaktiv utbildning, Web-based Training, har utvecklats på Sigma Information Design. Två olika utvärderingsmetoder har använts för att öka dess användbarhet: heuristisk utvärdering och användartestning. Heuristisk utvärdering är en analytisk metod där expertutvärderare inspekterar gränssnittet för att predicera (förutse) användbarhetsproblem. Användartestning är en empirisk metod där tänkbara reella användare deltar och användbarhetsproblem observeras. Föreliggande studie fokuserar på användbarhets-</p><p>problem som både prediceras med den analytiska metoden och observeras med den empiriska, så kallade ”träffar”.</p><p>Analytiska metoder predicerar användbarhetsproblem genom att utpeka bristande ”intrinsic features”</p><p>(gränssnittsegenskaper). Empiriska metoder observerar istället ”payoff features”, för att kunna identifiera användbarhetsproblem och sedan relatera dessa till bristande gränssnitts-egenskaper. Frågeställningen är om analytiska- respektive empiriska metoder utpekar samma bristande ”intrinsic feature” vid identifiering av en ”träff”. Utvärdering av verktyget med respektive utvärderingsmetod har genomförts. Under användartesterna påträffades endast ett fåtal användbarhetsproblem, vilket har medfört att ett litet antal ”träffar” identifierats för att kunna ge svar på frågeställningen. Det finns dock indikationer på en oklar korrespondens mellan metoderna.</p>

<p>Internet är ett globalt nätverk som förser en användare med ofantliga mängder information. Internet ger även användaren den unika möjligheten att själv publicera sin information utan någon form av kontroll. Den möjligheten har gjort att mycket missvisande och falsk information finns tillgänglig på Internet. Det är helt upp till användaren att försöka avgöra om informationen är sann, giltig och korrekt, det vill säga trovärdig, frågan är bara om användaren gör det?</p><p>Följande examensarbete har undersökt om en erfaren Internetanvändare utför någon form av källkritisk granskning, eller överhuvudtaget funderar över trovärdigheten hos information från webben. För att besvara ovanstående fråga har en enkätundersökning genomförts på olika datastudenter som studerar vid Högskolan i Skövde.</p><p>Slutsatserna från enkätundersökningen var att studenterna tänker ofta på om information från webben är trovärdig. De utför även stundtals någon form av källkritisk granskning på informationen. Dock ansåg många att de hade bristande kunskaper att utvärdera trovärdigheten hos informationen från webben.</p>

<p>Metoder som används för att utvärdera om en produkts gränssnitt är användbart, är av stort intresse för dagens forskare inom området människa-datorinteraktion. Med anledning av att användbarhetstester i allmänhet är tidskrävande och kan innebära stora kostnader, används idag metoder som heuristisk utvärdering. Användbarhetsproblem som identifieras vid användandet av inspektionsmetoder (däribland heuristisk utvärdering) har dock ifrågasatts på grund av att de vid användning bland annat identifierar andra slags användbarhetsproblem, än vad som identifieras när reella användare utför användbarhetstester. Om resultaten från utvärderingarna används som vägledning vid omdesign av befintliga system, kan detta ge felaktiga beslutsunderlag som kan ge upphov till allvariga konsekvenser för en designprocess.</p><p>Syftet med detta arbete var att undersöka om heuristisk utvärdering är en effektivare metod med avseende på validiteten, i jämförelse med metoden användbarhetstestning, att identifiera kognitiva användbarhetsproblem. För att få ett svar på arbetes frågeställning har tekniker som intervju, scenarier och ?tänka högt?, används. Även om det inte erhölls några signifikanta resultat, tyder det ändå på att heuristisk utvärdering är en effektivare metod. Resultatet visade även att metoderna kompletterar varandra.</p>