Uppsatsen utforskar positiva värderingar i social interaktion under handarbetsträffar. Det teore­tiska och metodologiska perspektivet är den samtals­analys som kallas conversation ana­lysis, CA. Merparten av samtalsanalytisk forskning har studerat värderingar som parvisa eller sekvensavslutande handlingar, och tidiga studier tog lite hänsyn till den sociala kontex­ten. Hur värderingar uppkommer ur och strukturerar sociala aktiviteter och hur värderingar formar och formas av den sociala kontexten är därmed mindre utforskat. Det övergripande syftet är att ge en mer nyanserad bild av positiva värderingars struktur samt sociala och multimodala organisation. Materialet består av videoinspelad interaktion som förekommer naturligt under träffar med tre olika handarbetsgrupper. Det videoinspelade materialet möjliggör för en multimodal analys, dvs. en analys av hur talad interaktion sam­spelar med gester, blickar och närvarande objekt. Analysen fokuserar på hur positiva värde­ringar initieras, samkonstrueras och bemöts samt vilka relationer som görs relevanta när sam­tals­deltagarna värderar handarbete positivt.  Av analyserna framkommer att positiva värderingar både uppkommer ur och formar den sociala kontexten. De positiva värderingarna är dynamiska värderingsaktiviteter som utformas med både talad och multimodal interaktion. I handarbetsgrupperna skapar positiva värde­ringar gemenskap runt ett handarbets­intresse. Samtidigt uppstår olika kunskaps­relationer, då deltagarna kan positioneras och positionera sig som mer eller mindre kunniga. Att värdera positivt fungerar därmed som gemenskapande och kunskapande aktiviteter.

Denna studie är skriven inom fältet för språkvetenskap med fokus på hur reklamtexter använder värderande språk och språkliga strategier för att tilltala en manlig målgrupp, och i förlängning förstärka fördomar och heteronormativa värderingar genom språket som utgångspunkt. Studien har utgått från kvalitativ innehållsanalys samt diskursanalys för att besvara frågeställningarna, och metoden som brukats är närläsning av materialet som utgörs av diverse reklamannonser och artiklar ur livsstilsmagasin riktade mot män. Den teoretiska bakgrund som använts är genusteori, mediateori och språklig teori i kombination, framförallt utifrån etablerade teorier om den konstruerade och hegemoniska manligheten. Resultatet av studien är att även om källmaterialet varit alltför begränsat för att  dra definitiva slutsatser om den manliga reklamvärldens språkbruk i helhet, finns ändå tydliga tendenser att skaparna av dessa material använder språkliga strategier baserade på normativa värden för att tilltala sin primära konsumentgrupp.

Motivation är idag ett vedertaget beaktat fenomen hos flertalet organisationer som genom olika verktyg eftersträvar att få personalen motiverade i arbetet vilket i sin tur gör organisationer mer effektiva och framgångsrika. En relativ outforskad metodik för organisationer är att främja en motiverad personal med sponsring. Generellt uppfattas sponsring som ett legitimt marknadsföringsverktyg, men på senare tid har sponsringsfenomenet tagit en annan riktning där flera forskare menar att sponsring kan påverka organisationers personal och motivera dem i arbetet. Sponsring, som verktyg för att motivera personal, kan därför konkretiseras som ett relativt outforskat område. Utifrån forskning och tidigare publikationer verkar det föreligga fördelar för mindre organisationer att främja motiverad personal genom sponsring. Utifrån studiens problemdiskussion väcktes en ambition där syftet för denna studie är att utvärdera om sponsring fungerar och kan användas som ett verktyg för att motivera personal i mindre organisationer. För att svara på syftet genomfördes en enkätundersökning. Enkäten skickades ut till personal i sex mindre organisationer som sponsrar elitidrottsföreningar där totalt 52 ifyllda enkäter samlades in. Insamlad data har analyserats med stöd av den teoretiska referensramen där resultatet visar att sponsring fungerar och kan användas som ett verktyg för att motivera personal i mindre organisationer. Resultatet visar dock att dessa organisationer inte lyckas motivera all personal genom sponsring, varav problematiken ligger i att inte all personal värdesätter eller tillåts bli involverad i sponsringsaktiviteterna. Om personalen får påverka val av sponsring och involveras i sponsringsaktiviteterna skulle organisationerna kunna utvinna mer motivation hos personalen. Resultatet indikerar även att sponsring som motivationsverktyg fungerar något bättre i mindre organisationer jämfört med större organisationer, men finner begränsningar som framtida studier kan besvara. / Today motivation is a well-considered phenomenon of several organizations that, through various tools, seek to make staff motivated at work that which in turn make organizations more effective and successful. A relatively unexplained methodology, for organizations promoting a motivated staff, is through corporate sponsorship. In general, corporate sponsorship is perceived as a legitimate marketing tool, but lately, the corporate sponsorship phenomenon has taken another direction where several researchers believe that sponsorship can affect organizational staff and motivate them at work. The corporate sponsorship, as a tool for motivating staff at work, can therefore be precised as a relatively unexplored area. Based on research and previous publications, there seems to be advantages for smaller organizations to promote motivation for staff through corporate sponsorship. Based on the problem discussion, the ambition arose where the purpose of this study is to evaluate whether corporate sponsorship serves and can be used as a tool to motivate staff in smaller organizations. To answer the purpose of this paper, a survey was conducted. The survey was sent to the staff in 6 smaller organizations who are sponsoring professional athletes compounds, where a total of 52 completed questionnaires were collected. The collected data has been analysed based on the theoretical reference framework, where the results show that corporate sponsorship serves and can be used as a tool to motivate staff in smaller organizations. However, the results show that these organizations fail to satisfy all staff by corporate sponsorship, the problem being that not all staff valued or was allowed to engage in the sponsored activities. If the staff get´s a chance to make an influence on the decisions that surrounds the corporate sponsorship and is allowed to be involved in the sponsored activities the organizations could gain more motivation from the staff. The result also indicates that corporate sponsorship, as a motivational tool, serves slightly better in smaller organizations compared with larger organizations but finds limitations that future studies can relate.

Syftet med studien är att undersöka hur chefer upplever inkluderande organisationskulturer och sin roll i att skapa en. För att undersöka detta eftersöks svar på frågeställningar som handlar om vad en inkluderande kultur innebär för cheferna, hur de säger sig arbeta för att skapa en inkluderande kultur och hur cheferna upplever detta arbete. Genom en huvudsaklig induktiv ansats och kvalitativa intervjuer framträder nya fynd inom forskningsområdet. Fynden visar att chefer upplever att arbetet för en inkluderande kultur är något som alla behöver hjälpas åt med. Det ses som ett viktigt arbete och cheferna menar att deras roll i detta är att agera som förebilder och skapa förutsättningar för sina medarbetare så att de i sin tur kan skapa denna kultur. Däremot framkommer det att vissa faktorer påverkar hur detta arbete kan genomföras och det dyker upp funderingar kring för vem inkluderingen ska finnas och av vem den skapas. En individs vilja och även skyldighet till delaktighet visar sig vara en komplex men även avgörande fråga för inkluderingen och någonstans i detta hamnar chefens roll i obalans.

Att satsa på något man tycker om att göra är för många inte så konstigt, att ha ett mål att eftersträva. Men att lägga större delen av sin fritid och all tänkbar tid till att förverkliga denna tanke är mindre vanligt förekommande. I vardagen finns det många måsten och sysslor som vi som personer behöver uträtta varje dag för att få vår tillvara att gå runt, att jobba eller studera för att kunna betala räkningar, att transportera oss, att spendera tid med andra för att uppehålla vår sociala status och kontakt med omvärlden, att laga mat och äta för att orka träna, jobba, studera med flera. Min uppsats handlar om att genom kvalitativa intervjuer lyfta fram fem elitsatsande individer och deras väg med dessa omgivande faktorer som påverkar dem på vägen mot sitt mål. Mitt fokus ligger på kvinnlig elitsatsning och att skildra den personliga utvecklingen ur ett historiskt perspektiv. Här har jag tagit mer hänsyn till öppenhet och förståelse med ett fenomenologiskt perspektiv för att kunna öppna upp för tolkningar med skildringar från mina informanters berättelser. Denna uppsats har därför en strukturerad uppdelning med olika ingångspunkter. Det finns en del av uppsatsen med fokus på individ, en del uppväxt, en del familjens syn, samt en del på gruppen som lag. Hur alla dessa perspektiv på sitt eget sätt varit med och påverkat individen till att skapa sin identitet. De fem intervjuerna som uppsatsen grundas på utgår från en semistrukturerad intervjuguide. Alla intervjuer utom en genomfördes i Karlstad och mina informanter hade en god spridning från hemorter runt om i landet. Resultaten från informanterna tyder på gemensamma nämnare mellan olika områden och dess effekter de har på kvinnligt elitsatsande. Mycket tydliga resultat framkom angående familjens påverkan på individen och gruppers inverkan med positiva utvecklingar. Hur den mentala påfrestningen kan förebyggas och vad en grupptillhörighet kan betyda för en individ. / To invest in something you care about, to aim for a goal, may not seem very strange to many. But to spend most of your time to actualize this goal is not as common. In a daily routine there are plenty of chores that are necessary like going to work, pay the bills, commute, socialize and so on. This essay will treat these factors and their effect on five individual elite athletes on their journey of reaching their goals through qualitative interviews. The focus will be on female elite athletes and depict the individual development through a historical perspective. I have taken consideration in openness and understanding through a phenomenological perspective to be able to open up for interpretations from my interviewed narratives. The essay will therefore have a structured division with different angles. These parts will be focusing on the individual itself, their childhood, the families point of view, group dynamic in team sports and how all of these different perspectives contribute to the individual. The five interviews that the essay is based upon revolves around a semi structured interview guide. The interviews took place in Karlstad but all of the informants are not originally from Karlstad neither did they grow up with each other. The results from the informants all signify a coherent marker between the different fields and the effects involving feminine elite athletes. Very clear results emerged regarding the family’s effect on the individual and the influence of groups and positive personal developments.  How the mental struggle can be prevented by group affiliation and how that contributes to the individual.

Studien syftade till att undersöka värderingar i två läromedel för NO i årskurserna 1–3 genom att besvara de tre frågeställningar som formulerats inför studiens genomförande. En textanalys gjordes av Boken om NO 1–3 och NO-boken, som båda riktar sig mot årskurserna 1–3. Metoden som användes för att undersöka värderingar var i enlighet med Appraisalsystemet och dess beskrivningar av attityder och graderingar. Attityderna delas upp i kategorierna Affekt, Bedömning och Uppskattning medan graderingarna delas upp i styrka och fokusering. Resultatet visar på hur många värderingar som förekommer i böckerna samt vilka olika typer av värderingar som förekommer. Resultatet sammanställdes i tabeller för en tydlig översikt. Vid analysen av resultatet jämfördes böckernas resultat och exempel på hur tolkningar gjordes utifrån metoden skrevs fram. Upplägget av arbetsfördelningen inom studien bidrog till en samstämmighet som fortlöpte genom hela arbetet. Under arbetets gång uppmärksammades också olika förslag på hur studien kan breddas och fördjupas.

This thesis discusses how the identity connected to the City Library of Gothenburg youth section Dynamo is presented through their Instagram account. By applying a qualitative content analysis on all Instagram posts Dynamo posted during one year we aim to determine what defines Dynamos organisational identity. What aspects of the library youth section are highlighted on Instagram? By using Jochumsen et al.’s (2012) four space model we have tried to identify what kind of place Dynamo is presented as on Instagram. By using Ørom (1993) and Schreibers (2006) classification of different librarian identities we also examine what professional roles are featured on their Instagram account. This thesis also aims to outline what values are connected to Dynamos organisational identity. Our findings show that Dynamo mainly is presented as an inspiration space, when using the concepts described in the four space model. When it comes to how the librarian role is represented we have found that it can be described as a mediator of different experiences but also as social worker identity. The values connected to Dynamo are “the library services should be free”, an easy going attitude towards participation - the user shouldn’t feel performance anxiety” and “young culture should be promoted”.

Syfte: Som bakgrund till val av ämne och syfte ligger huvudsakligen ett hos författarna delat intresse för hållbarhet. Syftet utvecklades, då vi gjorde en teoretisk djupdykning kopplad till verksamhetsstyrning. Syftet med studien är att med en induktiv ansats synliggöra betydelsen av hållbarhet i SME’s och öka förståelsen för de utmaningar som föreligger inom verksamhetsstyrning vid mätning av hållbarhetsarbete. Metod: Studien inspireras av grundad teori, där vi utgår från det empiriska materialet som underlag för vår kunskap. Den empiriska datan utgörs av material från en kvalitativ studie med intervjuer av ostrukturerad karaktär, som har genomförts med tio verksamhetsledare i små- och medelstora (SME) företag. Med en induktiv ansats och hermeneutisk metod har den empiriska datan tolkats förutsättningslöst. Examensarbetets bidrag: Vi har utarbetat två modeller för att konceptualisera den normativa bild vi menar att befintlig forskning målar, samt den ur empirin utvunna teorin. Den tydligaste avvikelsen som vi funnit modellerna emellan är att den strävan som befintlig teori riktar mot att utveckla fungerande mätverktyg kopplade till hållbarhet, faller undan då den empiriskt grundade modellen vittnar om att inget behov eller önskan finns till att utveckla ett sådant. Förslag till fortsatt forskning: Vår empiriska modell har identifierat värdeskapande och medarbetaren som det mest väsentliga för att driva hållbarhetsarbetet framåt, därav menar vi att det exempelvis skulle vara av intresse med en djupare undersökning av medarbetarens roll i värdeskapandet och hur rekryteringsprocessen kan tänkas se ut. Hur bemyndigande möjliggörs är också en intressant fråga, då vi bygger vår empiriskt grundade modell runt en bemyndigande styrmodell.

No description available.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kännedom och medvetenhet kring synen och förekomsten av genus i äldre och samtida SO-läroböcker för lågstadiet utifrån en jämförande studie. För att besvara syftet analyseras läroböckernas representation och gestaltning av manliga, kvinnliga samt könsneutrala individer. Sedan ställs de äldre och de samtida läroböckerna mot varandra för att undersöka hur representationen och gestaltningen har förändrats över tid. Studien kombinerar en kvalitativ och kvantitativ metod för att analysera fyra SO-läroböcker för lågstadiet, två från 1980-talet och två från 2010-talet. Eftersom böckerna innehåller såväl text som bild tillämpas en så kallad visuell textanalys för den kvalitativa delen. För den kvantitativa delen används tre olika kodscheman i syfte att beräkna representationen av manliga, kvinnliga och könsneutrala pronomen, roller i familjen kopplat till substantiv samt namn.   Studiens analys utgår ifrån en teori om att genus konstrueras i läroböcker samt Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Resultatet av analysen visar att representationen av kvinnor och könsneutrala individer i läroböckerna har ökat över tid samt att representationen av män har minskat. Studiens resultat visar även att gestaltningen av kvinnor, män och könsneutrala individer har förändrats över tid. Gällande förändringen över tid är ett av de mest intressanta resultaten att gestaltningen av könsneutrala individer utgör en betydligt större del av de samtida läroböckernas innehåll i jämförelse med de äldre läroböckerna. Detta resultat är inte överraskande eftersom innehållet i Lgr 11 respektive Lgr 80 skiljer sig markant åt vad gäller värden om jämställdhet.