A content analysis of "Islamic State" (IS) propaganda material released around the movement's proclamation of a Caliphate in 2014, this study is an attempt at analysing ways in which presented arguments express a coherent narrative of symbolic meaning. Using Robert Benford & David Snow's ideas on the so-called three core framing tasks as a clarifying template, I discuss ways in which the analysed material argues for the legitimacy and relevance of the IS movement. IS propagandists argue that the Muslim umma is under attack, and that Muslims need to unite under a common authority that can protect their religion, restore their strength, and counteract their humiliation. The IS Caliphate is presented as a hopeful sign, but is in need of committed recruits who are willing to sacrifice for what is presented as the greater good. As the analysed propaganda is particularly focused on this latter (motivational) aspect of the narrative, it focuses extensively on formulating arguments that reinforce it. I hold that many of these arguments can be traced back to what can be described as appeals to virtues like sincerity, authenticity, and truthfulness – and that all of these are also used to argue for the credibility of the IS Caliphate as an Islamic authority. Arguing that this Caliphate will serve the role of an aiding sword of Islam, it is furthermore presented as a necessary and vigorous structure aimed at protecting "truth" and at eradicating "falsehood".

Sammanfattning   2016 utnämnde den svenska regeringen en nationell samordnare för att lägga upp en strategi mot våldsbejakande extremism (Regeringskansliet, 2016). Då studien syftar att studera om begreppet terrorism är rasifierat och huruvida terrorism beskrivs med hänsyn till fördomar om människors bakgrund eller ursprung - gör författare en analys kring hur Regering framställt och framställer Våldsbejakande Extremismen. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt i Robert Miles (1989) rasifieringsteori, och studien använder en kvalitativ innehållsanalys som metodval. Genom att undersöka offentliga dokument som regeringen publicerat i arbetet mot våldsbejakande extremism konkluderar analys att rasifiering förekommer i användningen av ”terrorism” till följd av att Våldsbejakande islamistisk extremism sammankopplas kulturella- och religiösa föreställningar som inte delar samma värdegrund som Västvärlden.Studiens slutsats är att analysens resultat, som understöds av tidigare forskning, påvisar att den politiska kontexten tar ställning i de olika typerna av våldsbejakande extremism. / Abstract   In 2016, the Swedish Government appointed a national coordinator to set up a strategy against violence-making extremism (Regeringskansliet, 2016). When the study aims at studying whether the concept of terrorism is racially and whether terrorism is described with regard to prejudices about people's background or origin, the author makes an analysis of how Government produces and produces violence-violent extremism. The study takes its theoretical basis in Robert Miles (1989) Theory of Reason, and the study uses a qualitative content analysis as method selection. By examining public documents published by the government in the work on violence-violent extremism, analysis concludes that racism occurs in the use of "terrorism" as a result of violence-violent Islamic extremism interconnecting cultural and religious beliefs that do not share the same value base as the Western world. The study's conclusion is that the results of the analysis, supported by previous research, show that the political context takes a position in the various types of violence-fighting extremism.

I svenska skolan har lärare ett uppdrag att arbeta förebyggande mot “våldsbejakande” extremism. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare ser på sin roll att arbeta med detta samt hur de menar att deras arbetssituation påverkar deras möjlighet att bemöta extrema åsikter hos elever. Empirin utgörs av sex semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare från Stockholmsområdet. Dessa har sedan analyserats utifrån Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater som diskuterar lärares arbetssituation, vilken kännetecknas av balans mellan kontroll och frihet (Lipsky 2010). Studiens resultat visar att lärarna upplever det svårt att bemöta extrema åsikter på grund av otydliga direktiv från organisation samt otillräckliga resurser bland annat i form av tidsbrist. De försöker återta kontrollen genom att exempelvis förenkla arbetsuppgifter och hänvisa arbetsuppgifter vidare till en annan instans. Lärarna arbetar utifrån en ambition att bemöta extrema åsikter genom respektfulla samtal. Detta misslyckades dock stundtals, då lärarna upplever brist på tid och verktyg i kombination med krav att hantera extrema åsikter från organisationen. Detta resulterar i att lärarna låter bli att bemöta åsikter alternativt att lärarna, trots ambitionen att bemöta genom samtal, tillgriper tillsägningar och uppfostrande metoder. Lärares arbetssituation har således stor påverkan på deras möjlighet att arbeta mot “våldsbejakande” extremism hos elever. / Teachers in Sweden have an obligation by law to prevent violent extremism. This study aims to examine how teachers experience their work in violent extremism prevention. Our study serves as a window to an understanding of how teachers’ work situation affects their ability to prevent students’ expressing extreme opinions. The empirical data from six interviews with sixth form teachers has been analysed through the lens of Lipsky’s theory on street-level bureaucrats (2010). Street-level bureaucrats are workers such as nurses, police officers and teachers - teachers being the focus of this study. Their work is characterised by a degree of discretion in their power to exercise control over the services they provide to recipients such as students (ibid). The study has mainly shown that teachers experience difficulties managing students’ extreme opinions due to inadequate resources and vague organisational expectations. In order to retake control teachers tend to develop patterns of simplifications in their work duties and referring responsibilities to others. Despite the teachers’ ambition to tackle extreme opinions through respectful conversation, they sometimes fail due to a lack of resources such as time and support, resorting to reprimands. Thus, the teachers role as a street-level bureaucrat has a high impact on their ability to work with violent extremism prevention.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kommuner arbetar mot våldsbejakande extremism. Intervjuer har genomförts med lokala samordnare mot våldsbejakande extremism och personal inom socialtjänsten i tre olika stora kommuner, som kommit olika långt i sitt arbete mot våldsbejakande extremism. Av resultatet framträder kunskap, lokalkännedom och samverkan som återkommande teman, och dessa diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning med utgångspunkt i domänteori. När resultatet analyseras dras slutsatsen att det gör skillnad om initiativ till arbetet mot våldsbejakande extremism kommer underifrån (professionens domän) eller ovanifrån (politikens eller förvaltningens domäner), men att ökad samverkan leder till att våldsbejakande extremism hanteras mer som ett socialt problem och mindre som ett säkerhetspolitiskt problem.

The purpose with this study is to develop a deeper understanding about how Swedish governmental agencies can differ in how they handle radicalization and violent extremism as a community problem. The reason behind this study is the growth of attention on young western citizens being radicalized and involved in terrorist activity during the last decade. The governmental agencies that have been selected for this study are the Swedish Police Authority and the Swedish National Agency for Education. The chosen research design for this study is a qualitative method to analyze two official agencies reports connected with measures handling violent extremism. The results provided by the research shows that both state agencies are relying on agency cooperation to handle the issue with violent extremism. It also shows that the Swedish National Agency of Education focuses on long term prevention methods on micro level while the Swedish Police Authority focuses on requiring juridical support on macro level to develop more intelligence collecting methods. This is explained by the fact that state agencies have their own ways of applying governance tools on individual subjects.

Våldsbejakande extremism är ett nytt fenomen i den svenska kontexten och ett ämne som synliggjorts allt oftare de senaste åren genom nyhetsrapporteringar. Våldsbejakande extremism har tidigare bekämpats nationellt till att numera hanteras mer lokalt och kommunalt. Arbetet har till viss del letts centralt från en nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism till nu myndigheten Center mot våldsbejakande extremism. Nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism angav genom sin nationella strategi mot våldsbejakande extremism en riktlinje att samtliga kommuner ska upprätta lokala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra hur socialarbetare arbetar mot våldsbejakande extremism, där emfas på det som undersökts legat på implementeringsprocessen av handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Resultatet presenteras genom teoretisk förankring i implementeringsteori och gräsrotsbyråkrati. Resultatet av studien visar på hur det förebyggande arbetet ses som en av de främsta framgångsfaktorerna i arbetet mot våldsbejakande extremism, hur kommunala skillnader påverkar arbetet samt att det är utmanande med fenomenet i sig på grund av dess (politiska) laddning. Samtidigt visas exempel på hur socialarbetare använder sig av sitt handlingsutrymme för att ge förutsättningar att klara av sitt jobb utmaningarna till trots. / Violent extremism is a new phenomenon in the Swedish context and has been raised to attention in the last few years, not only in the daily tabloids. Violent extremism has previously been handled at national level but has now changed to be handled at a more local and communal level. The work has in some parts been led centrally from a national coordinator for protecting the democracy against violent extremism to now be led by the authority Center against violent extremism. The national coordinator for protecting the democracy against violent extremism stated through its national strategy against violent extremism a guideline that all municipalities must establish local action plans against violent extremism. The purpose of this study is to investigate and make visible how social workers work against violent extremism, where the emphasis of what was investigated was on the implementation process of the local action plans against violent extremism. The results of the study show how preventive work is seen as one of the success factors in the work against violent extremism, how municipal differences affect the work and that it is challenging with the phenomenon itself due to its (political) tension. At the same time, examples are shown of how social workers use their room for action to provide the conditions to cope with their job despite the challenges.

Ideologisk motiverad våldsbejakande extremism är ett resultat av en radikaliseringsprocess. Detta är ett stort problem och skolan har ett ansvar att arbeta preventivt mot detta problem. Syftet är att göra en systematisk litteraturstudie om hur skolan och lärare kan arbete på ett framgångsrikt sätt i syfte att minska riskerna för radikalisering. För att göra detta är det viktigt att ha koll på vilka faktorer som kan leda till radikalisering, vilka arbetsmetoder som har en preventiv effekt. Detta arbete är viktigt eftersom den svenska skolan har en central uppgift att fostra aktiva och demokratiska samhällsmedborgare. Detta är ett stort område och aktiva forskare har olika synsätt på radikaliseringsprocessen vilka presenteras i form av ett analysschema. Radikalisering sker till följd av att en individ utsätts för riskfaktorer sprungna ur psykiska och sociala problem. Det kan exempelvis handla om mental ohälsa, polarisering eller uppfostran. För att arbeta preventivt mot att elever radikaliseras har ett antal olika program som utformats. Exempel på sådana program är British prevent och Toleransprojektet. Dessa program innehåller framgångsfaktorer, detta innebär att vissa sätt att arbeta på eller vissa områden att arbeta kring har en preventiv effekt mot radikalisering. Framgångsfaktorerna kan bland annat innefatta värdegrundsarbete, relationskompetens hos lärare eller ökad tolerans bland eleverna.

The new phenomena of “school attacks” has emerged in Sweden since 2015. Between 2015 and today (2022), Sweden has been a subject of four “school attacks”, whereas three of these attacks have occurred within a period of seven months. In this thesis I aim to gain an in-depth insight about how “school attacks” are represented in the Swedish national strategy against violent extremism and further, to distinguish whether “school attacks” have been securitized in the national strategy. To study this, I will apply the securitization theory by Thierry Balzacq through the methodological framework of a WPR (What’s the problem represented to be?) discourse analysis on the material consisting of the Swedish national strategy against violent extremism from 2016. The findings suggest that there appears to be an undermining of right-wing extremism and exclusion of the loneactor of extremism in the strategy’s claims regarding what is the most prominent extremism-related threat to the State of Sweden and Swedish interests. Furthermore, I was able to distinguish that “school attacks” were not securitized in the Swedish national strategy against violent extremism.