BAKGRUND: Idag dricker allt fler svenskar alkohol allt oftare och i större mängder. Alkoholmissbruk innebär ett lidande för den drabbade och dennes anhöriga, samtidigt som det är ett omfattande och kostsamt problem för samhället. Sjukvårdspersonal har goda kunskaper om alkohol och dess påverkan och kan därför spela en mycket viktig roll i det hälsoförebyggande arbetet relaterat till alkohol och missbruk. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva vårdandet av patienter med ett alkoholmissbruk med speciellt fokus på bemötande och vårdrelationen. METOD: En litteraturöversikt där nio vetenskapliga artiklar analyserats. RESULTAT: Sjuksköterskor upplevde att frågor om alkoholkonsumtion var svåra att hantera i praktiken då frågorna kunde upplevas förolämpande och väcka starka känslor hos patienten. Samtidigt som patienten vill vara öppen med sitt missbruk och därför önskar att få frågor om sina alkoholvanor. KONKLUSION: Att bemöta och vårda personer med ett alkoholmissbruk kan medföra speciella svårigheter. Resultatet visar att balansgången mellan viljan att vårda och att inte alltid tro på patienten gör mötet svårare. Samtidigt som sjukvårdspersonalen måste ta steget att våga ställa frågor om alkoholkonsumtion. / BACKGROUND: Today, more and more Swedish people are drinking more frequently and in larger quantities. Alcohol abuse is painful for the victim and his family, while being a widespread and costly problem for society. Healthcare professionals are knowledgeable about alcohol and its effects and can therefore play a very important role in the healthcare prevention related to alcohol and substance abuse. AIM: The aim of this study is to describe the care of patients with an alcohol abuse with a special focus on treatment and care relationship. METHOD: A literature review in which nine research articles were analyzed. RESULT: Nurses felt that questions about alcohol consumption were difficult to handle in practice when the questions could be experienced as insulting and bring the patient strong emotions. While patients want to be open about their addiction and, therefore, which they are asked about their alcohol habits. CONCLUSION: To treat and care for people with alcohol abuse can cause special difficulties. The result shows that the balance between the desire to care and to not always believe the patient makes the meeting more difficult. While the health professionals must take the step to dare to ask questions about alcohol consumption.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en av de vanligaste orsakerna till att unga människor drabbas av funktionsnedsättning. Hur närstående upplever situationen är en viktig del i patientens livsvärld. För att öka patientens välbefinnande bör hänsyn tas till de närståendes upplevelser och önskemål så de får möjlighet att vara delaktiga i vårdandet av patienten.   Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva de anhörigas upplevelser av att leva med en person med MS.   Metod: Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med vårdvetenskapligt perspektiv som grund. Fyra intervjuer genomfördes där tre av informanterna var partner, och en informant var barn, till en person med MS. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Resultatet visade att anhöriga till en person med MS upplevde det som att de lever ett vanligt liv och de har en naturlig relation till den anhöriga. Oro över hur sjukdomen kommer utvecklas var det som upplevdes som svårast med sjukdomen. Ingen av de anhöriga ville bli sin partners vårdare utan de ville bevara den naturliga relationen.   Slutsatser: Resultatet av denna studie kan vara av vikt för sjuksköterskan när kontakt uppstår med personer som har MS och deras anhöriga. Genom att ta hänsyn till de närståendes upplevelser och behov kan förutsättningarna bli mer gynnsamma för att skapa ett ökat välbefinnande för både patient och närstående.

<p><strong>Bakgrund:</strong></p><p>Multipel skleros (MS) är en av de vanligaste orsakerna till att unga människor drabbas av funktionsnedsättning. Hur närstående upplever situationen är en viktig del i patientens livsvärld. För att öka patientens välbefinnande bör hänsyn tas till de närståendes upplevelser och önskemål så de får möjlighet att vara delaktiga i vårdandet av patienten.</p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong></p><p>Syftet med uppsatsen var att beskriva de anhörigas upplevelser av att leva med en person med MS.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong></p><p>Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med vårdvetenskapligt perspektiv som grund. Fyra intervjuer genomfördes där tre av informanterna var partner, och en informant var barn, till en person med MS. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys.</p><p> </p><p><strong>Resultat:</strong></p><p>Resultatet visade att anhöriga till en person med MS upplevde det som att de lever ett vanligt liv och de har en naturlig relation till den anhöriga. Oro över hur sjukdomen kommer utvecklas var det som upplevdes som svårast med sjukdomen. Ingen av de anhöriga ville bli sin partners vårdare utan de ville bevara den naturliga relationen.</p><p> </p><p><strong>Slutsatser:</strong></p><p>Resultatet av denna studie kan vara av vikt för sjuksköterskan när kontakt uppstår med personer som har MS och deras anhöriga. Genom att ta hänsyn till de närståendes upplevelser och behov kan förutsättningarna bli mer gynnsamma för att skapa ett ökat välbefinnande för både patient och närstående.</p>

Background: Human interaction by touch plays a central role for our health and well being throughout life. When people touch each other our bodies release a hormone called oxytocin into the bloodstream, this gives the body a soothing effect. Touching on the other hand can be perceived as unpleasant if it is not in accordance with the patient’s norm or wishes. From biblical times and through to today human touch plays a central part of nursing. The way we touch each other is not always something that comes naturally, habits of touching depends largely on one´s cultural background, upbringing and experiences. Aim: The aim of this study was to describe how health professional’s uses touch in daily care. Method: The authors have made a literature review. Ten research papers of both qualitative and quantitative design have been gathered via database searches. Results: The result showed that touching is an inevitable part of nursing. Health professionals use touch to build relationships and support verbal communication with the patient. The result also showed that touching made patients feel more secure and it also gave health professionals pride. Discussions: The results were discussed in relation to the life-world theory according to Dahlberg and Segesten. The main focus of discussion was: how the relationship between health professionals and the patient is affected by the way touch is used, touch is also used to create positive feelings and health professionals themselves feel strengthened by using touch. / Bakgrund: Beröring har en central betydelse för människans hälsa och välbefinnande genom hela livet. När människan ger och får beröring frisätts hormonet oxytocin till blodet, vilket ger en lugnande effekt. Beröring kan upplevas som obehaglig om den inte är i enlighet med människans vilja. Från bibliska berättelser och fram till idag beskrivs beröring som en betydande del i vårdandet och hur vårdpersonal arbetar. Beröring är dock inte alltid något som kommer sig naturligt, användandet beror till stor del på människans uppväxt, erfarenheter och kulturella bakgrund. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur vårdpersonal använder beröring i den dagliga omvårdnaden. Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt. Tio forskningsartiklar av både kvalitativ och kvantitativ design samlades in genom databassökningar. Resultat: Resultatet visade att beröring är en oundviklig handling i vården. Vårdpersonalens beröring användes för att stärka vårdrelationen och den verbala kommunikationen. Resultatet visade också att beröring gav trygghet för patienterna samtidigt som det gav vårdpersonalen mening med sitt yrke. Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvärldsteorin enligt Dahlberg och Segesten. Diskussionens huvudfokus är de mest framträdande upptäckterna i resultatet, vilka var: att vårdrelationen påverkas av hur vårdpersonalen använder beröring, att beröring används för att skapa positiva känslor samt att vårdpersonalen själva stärks då de använder sig av beröring.

No description available.

Background: Abortion implies that the pregnancy is interrupted. According to the World Health Organization approximately 46 million induced abortions are carried out each year. Different methods of abortion can be used such as medical and surgical methods. The medical method especially affects a nurse’s experience of the procedure. Most likely, a woman undergoes the abortion process only once in her lifetime, while the nurse may face the experience several times a week. Induced abortion can be morally difficult for nurses and can generate ethical dilemmas between the woman´s right and the fetus value of protection. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses experiences when they participate in the implementation of induced abortion. Method: A literature review has been conducted, where ten caring sciences articles were studied. The articles were all of qualitative design. Results: The analyses of the results were divided into two themes: nurses approaches to abortion. Feelings that could occur in relation to abortions were guilt, shock, fear, anger and sadness.  Most nurses used self-preservation to shut out emotions. The most demanding and challenging situations. All nurses were affected emotionally, especially in relation to repeated and late abortions. It could also occur an ethical conflict between a woman´s right and the fetus value of protection. It was therefore important for the nurses to have the opportunity to discuss and reflect on their experiences. Discussions: The discussion addressed: feelings associated with late and repeated abortions as the nurses need support to care for women undergoing an abortion. The results were discussed in relation to Jean Watson theory of nursing. / Bakgrund: Abort innebär att havandeskapet avbryts. Enligt World Health Organization genomförs cirka 46 miljoner inducerade aborter årligen. Det kan användas olika tillvägagångssätt vid abort så som medicinska och kirurgiska metoder. Den medicinska metoden har en påverkbar faktor på sjuksköterskors upplevelser. Kvinnan kanske genomgår denna abortprocess endast en gång under sin livstid, medan sjuksköterskorna genomgår det flertalet gånger i veckan. Dessa situationer kan vara moraliskt svåra för sjuksköterskorna och kan skapa ett etiskt dilemma mellan kvinnans rättigheter och fostrets skyddsvärde. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser när de medverkar vid genomförandet av inducerad abort. Metod: En litteraturöversikt har genomförts, där tio vårdvetenskapliga artiklar har använts. Samtliga av dessa var av kvalitativ design. Resultat: Analysen av resultatet delades in i två teman: sjuksköterskors förhållningssätt till abort. Känslor som kunde uppstå i relation till aborten var skuld, chock, skräck, ilska och sorg. Flertalet sjuksköterskor använde sig av självbevarelsedrift för att utestänga känslor. Särskilt påfrestande och utmanande situationer. Alla sjuksköterskor påverkades känslomässigt, särskilt vid återkommande och sena aborter. Det kunde även uppstå en etisk konflikt mellan kvinnans rättighet och fostrets skyddsvärde. Det var viktigt för sjuksköterskorna att få möjlighet att diskutera och reflektera sina erfarenheter sinsemellan. Diskussion: Det som togs upp i diskussionen var känslor förknippat med sena och återkommande aborter samt sjuksköterskors behov av stöd när de vårdar kvinnan som genomgår abort. Resultatet diskuterades i relation till Jean Watsons omvårdnadsteori.

ABSTRAKT Bakgrund: Ett plötsligt och oväntat dödsfall kan för de kvarlevande familjemedlemmarna innebära stor sorg och krisreaktioner. Då familjemedlemmarna är fullständigt oförberedda på dödsfallet blir ofta reaktionerna starka. Genom ökad kunskap om hur familjmedlemmarna upplever dessa situationer och önskar bli vårdade kan vårdpersonal därmed skapa en mer tillfredställande vård. Syfte: Att undersöka vuxna familjemedlemmars upplevelser av vårdpersonalens vårdande vid plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Vetenskapliga artiklar av primärstudier söktes genom databassökningar i Cinahl och PubMed samt genom manuella sökningar. Åtta artiklar inkluderades i studien. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som visar familjemedlemmarnas upplevelser av och önskemål om vårdpersonalens vårdande. Kategorierna som framkom var information, kommunikation, medmänskligt förhållningssätt och professionellt förhållningssätt. Slutsatser: Resultatet visar familjemedlemmars upplevelser, önskemål och behov av vårdande interventioner från vårdpersonalen vid plötsligt och oväntat dödsfall. Dessa bör i möjligaste mån eftersträvas av vårdpersonal för att vårdandet av familjemedlemmarna ska bli så tillfredställande och individanpassat som möjligt. Centrala begrepp: plötsligt och oväntat dödsfall, sorg, familj, vårdande, vårdpersonal, information, kommunikation, medmänskligt förhållningssätt, professionellt förhållningssätt.

Bakgrund: Alkoholberoende är en medicinsk diagnos som skiljer sig från risk- samt skadligt bruk. Beroende utvecklas i samspel med belöningssystemet och har en ärftlig komponent. Personer med alkoholberoende är en stigmatiserad grupp i samhället såväl som i sjukvården, och diagnosen innebär ett stort lidande för den enskilde personen. Därför är det viktigt att belysa personernas egna erfarenheter av vårdrelationer. Syfte: Att belysa erfarenheter av vårdrelationer hos personer med alkoholberoende. Metod: Litteraturstudie med sökorden Alcohol dependence, care, patient experiences. alcohol addiction, phenomenological, alcohol, treatment barriers, patient satisfaction, nursing, experiences och qualitative. Tio kvalitativa studier hämtade från databaserna Cinahl Complete, PubMed, Nursing and allied health source, PsycINFO och Psychology and Behavioral Sciences Collection analyserades och tematiserades. Resultat: Det övergripande temat som formades från resultatartiklarna var Vårdrelationens olika aspekter med fyra underteman. Dessa underteman var 1) Vikten av ömsesidig tillit och bekräftelse, 2) Betydelsen av kunskap och professionalitet, 3) Makt och delaktighet i vårdrelationen, samt 4) Att känna sig dömd och diskriminerad. Diskussion: Resultatet diskuteras mot Barkers Tidal-modell. Det diskuteras kring att mycket som framkom i resultatet var positiva erfarenheter och vad det kan bero på. Vidare avhandlas vad negativa attityder gentemot personer med alkoholberoende kan innebära för den enskilde personen och huruvida det är möjligt att utökade kunskaper kan förbättra attityderna. / Background: Alcohol dependence is a medical diagnosis and differs from alcohol abuse and harmful drinking. Dependence develops in interaction with the reward system and has a hereditary component. People with alcohol dependence are a stigmatized group in society as well as within healthcare, and the diagnosis means great suffering. It is therefore important to shed light on these individuals own experiences of caring relationships. Aim: To illuminate experiences of caring relationships in people with alcohol dependence. Method: A literature review with the keywords Alcohol dependence, care, patient experiences, alcohol addiction, phenomenological, alcohol, treatment barriers, patient satisfaction, nursing, experiences and qualitative. Ten qualitative studies collected from Cinahl Complete, PubMed, Nursing and allied health source, PsycINFO and Psychology and Behavioral Sciences Collection were analyzed and thematized. Results: The overarching theme that was formed from the results was Different aspects of the caring relationship with four subthemes. These subthemes were 1) The importance of mutual trust and affirmation, 2) The meaning of knowledge and professionalism, 3) Power and involvement in the caring relationship, and 4) To feel judged and discriminated. Discussions: The results are discussed in relation to Barkers Tidal model. In the discussion it is noted that much that emerged in the results were positive experiences and what this may be due to. Further discussed is what negative attitudes towards people with alcohol dependence can mean for the person, and whether it's possible that extended knowledge can improve these attitudes.

Multipel skleros (MS) är en sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet genom att hämma nervimpulser. Detta kan leda till symtom som känselbortfall, koordinationsstörningar eller förlamningar och kroppsliga funktioner kan i längden avta. Det finns två typer av MS; skovvis förlöpande MS och progressiv MS. Uppsatsen är en narrativ studie som baseras på fyra självbiografier skrivna av svenska kvinnor med sjukdomen MS. Syftet är att beskriva kvinnornas upplevelser om att leva med diagnosen. Vårdvetenskapliga begrepp som livsvärld och lidande beskrivs och åskådliggörs, samt vilken roll och betydelse den vårdande sjuksköterskan har i såväl bemötande som omvårdnad. Analysen av de fyra självbiografierna resulterade i fyra teman som framställs i resultatet, vilka är: förnekelse – skuld – skam, rädsla, omgivningens attityder och insikt och försoning. Resultatet innehåller citat från självbiografierna för att illustrera författarnas upplevelser. Slutligen diskuteras områden som förnekelse av diagnosen, bearbetningsprocessen och acceptans. I diskussionen beskrivs även betydelsen av stöd och den drabbades behov av information, men även behovet av ökade kunskaper om MS hos allmänsjuksköterskan för att kunna ge en god omvårdnad.

Bakgrund: Begreppet självskadebeteende är svårdefinierat och tycks inte ha nått konsensus inom vården. Evidens tyder på en ökad förekomst av, framför allt unga, patienter med självskadebeteende. Patienterna uttrycker ett stort behov av att sjuksköterskorna har en förståelse för deras livsvärld och självskadebeteendets bakomliggande orsaker. Sjuksköterskor å andra sidan upplever att de saknar utbildning och tillfälle för reflektion för att möjliggöra en ökad förståelse och förbättrad vård kring patienter med självskadebeteende. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av vårdandet av patienter med självskadebeteende inom akutpsykiatrisk öppenvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor genomfördes vid två akutpsykiatriska öppenvårdsenheter, kvalitativ innehållsanalys användes. Resultat: Det framkom två teman utifrån sjuksköterskans beskrivning av vårdandet av patienter med självskadebeteende: Sjuksköterskans emotionella och kognitiva perspektiv och Sjuksköterskans vårdperspektiv. Sjuksköterskans brist på utbildning samt vikten av debriefing var två viktiga resultat. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskor som arbetar med patienter med självskadebeteende upplever många starka känslor. Sjuksköterskorna beskriver en känsla av hopp och framtidstro, samtidigt som vårdandet även beskrivs som emotionellt tärande. Ett behov av utrymme för debriefing framkommer liksom ett behov av problemspecifik utbildning. Klinisk betydelse: Det saknas evidens kring omvårdnaden av patienter med självskadebeteende, denna studie ökar kunskapen om de känslor och svårigheter som uppstår i vårdandet av patienter med självskadebeteende. / Background: The concept of self-harm is difficult to define and seems to have no consensus within healthcare. Evidence tells that self-harm is a growing problem, especially among young people. The patients express a great need for understanding from the nurses about their individual life and reasons for self-harm acts. Nurses on the other hand experience a lack of both education and opportunity for reflection to enhance their understanding and care for patient who self-harm. Aim: To illuminate the nurses’, who work in an acute psychiatric care unit, experiences of caring for patients who self-harm. Method: Semi-structured interviews with six nurses were conducted in two acute psychiatric care units, using qualitative content analysis. Results: Two themes were found: ‘nurses’ emotional and cognitive perspective’ and ‘nurses’ health care perspective’. Nurses’ lack of education and need for debriefing are important findings. Conclusion: Results show that nurses working with patients who self-harm, experience a variety of strong feelings. The feelings of hope are described as well as caring for patients who self-harm are experienced as emotionally stressful. Results also show a need for debriefing and specific training and education of caring for self-harm. Clinical significance: There is a lack of evidence about how to care for patients who self-harm, the study provides increased knowledge about feelings and difficulties emerging while caring for these patients.