Arbetet behandlar Kolbäcksåns nedre del i Hallstahammars kommun i Västmanlands län, med syftet att se hur kulturmiljöer och dess betydelse beaktas vid restaurering av vattendrag. Många av de tidigare fria forsarna har genom dammar delats upp i segment och vattnet har gått från strömmande till stillastående. Om åtgärder ska genomföras för att uppnå god ekologisk status är risken stor att kulturmiljöer påverkas negativt. Data för analys har samlats in genom djupintervjuer av representanter från fem olika instanser i Västmanlands län. Majoriteten av de analyserade svaren pekar mot att en kulturmiljö definieras av att det skett en påverkan i form av mänsklig aktivitet, att det finns en historik knuten till platsen samt att platsen ses som en enhet. En kulturmiljö är påverkad medan en naturmiljö kan vara både påverkad och opåverkad. När en restaurering, som påverkar kulturmiljöer, ska genomföras framkommer det att intressen ställs mot varandra och vikten av att tidigt samarbete genomförs mellan berörda intressenter. Den tematiska analysen resulterade i ett flertal indikationer på eventuella konflikter och potentiella lösningar. / This essay is focusing on Kolbäcksåns lower part in Hallstahammar municipality, Västmanlands county in Sweden, aiming on how cultural heritage and it’s importance is treated when changes in the landscape is about to be done. Many of the historic free rivers has due to dams been divided, and the water has gone from rapid to still. If changes is about to be done to acchive approved ecological status, the risk on damaging the cultural heritage sites is palpable. Data, that’s been analyzed, has been collected through interviews with respondents from five instances in Västmanlands county. The Majority of the answers analysed reveals that a cultural heritage site is definied by the affect made by humans, that there is a historical connection and that the site is seen as a unit in the landscape. A cultural heritage site is affected whilst a natural environment site can be both affected and non-affected. When landscape changes that affects cultural heritage sites is performed, it reveals that different interests are colliding and the importance of an early collaboration between interests is performed. The thematic analyze of the answers from the interviews revealed several potential indications on conflicts and potential solutions.

In Lake Vänern, Sweden, there is an endemic population of Atlantic salmon (Salmo salar L.) that lives its entire life in fresh water. The salmon is hindered from migrating to its natural spawning sites in the northern part of the River Klarälven by nine hydro-electric power plants. None of the hydro-electric power plants have fishways so that salmon migrating upstream or downstream may pass. In the current situation, the upward migrating salmon are caught in a fish trap at the most downstream located power plant in Forshaga. From there, the salmon are driven in a truck, past eight power plants and released a few kilometers upstream of the eighth power plant at Edsforsen. This study investigated the difference in the proportion of fallbacks between early (June-July) and late (August-September) migrating salmons in 2011-2013. The results showed that there was a significant difference in the proportion of fallbacks between the early and the late-migrating salmon. Fifty-one percent of the early salmon and 13% of the late salmon fell back during these 3 years. Further, there was no significant difference between males and females that became fallbacks. Nor was there any difference in the length of early and late-migrating salmon or fallbacks and non-fallbacks. / I sjön Vänern, Sverige, finns en endemisk population av Atlantlax (Salmo salar L.) som lever hela sitt liv i sötvatten. Laxen hindras från att migrera till sina naturliga lekplatser i norra delen av Klarälven av nio vattenkraftverk. Inget av vattenkraftverken har fiskvägar så att lax som migrerar uppströms eller nedströms kan passera. I dagsläget fångas lax som vandrar uppströms in i en fiskfälla vid det mest nedströms belägna kraftverket i Forshaga. Därifrån körs laxen i lastbil förbi åtta kraftverk och släpps ut några kilometer uppströms det åttonde kraftverket i Edsforsen. Den här studien undersökte skillnaden i andelen fallbacks mellan tidigt (juni-juli) och sent (augusti-september) migrerande laxar under åren 2011-2013. Resultaten visade att det fanns en signifikant skillnad i andelen fallbacks mellan den tidiga och den sent migrerande laxen. Femtioen procent av den tidiga laxen och 13% av den sena laxen föll tillbaka under dessa 3 år. Vidare fanns det ingen signifikant skillnad mellan hanar och honor som blev fallbacks. Det fanns inte heller någon skillnad i längden av tidigt och sent migrerande lax eller lax som föll tillbaka och lax som inte föll tillbaka.

I Sverige finns i dagsläget närmare 10 000 dammar i våra vattendrag. Dammar som har varit en viktig del i den svenska historien men som nu utgör ett hot mot att uppsatta miljömål nås. Dammarna fragmenterar effektivt vattendragen då de utgör vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer.  På senare tid har problemen som dessa dammar skapat blivit högre prioriterat av myndigheter och beslutsfattare. För att uppnå EU:s miljökvalitetsnormer krävs åtgärder vid i stort sett samtliga av Sveriges dammar. Vid vissa av dessa får naturen kompromissa och fiskvägar av olika slag tas i anspråk. Total utrivning av dammar är i Sverige fortfarande en ovanlig åtgärd men som börjar få spridning. Utrivning har visat sig vara det mest ekonomiska alternativet samtidigt som det bästa för miljön då det återställer inte bara konnektiviteten utan även vattendragets naturliga geomorfologiska processer och flödesdynamik.  I denna studie har konsekvenserna av en avsänkning av Dragby kvarndamm i Björklingeån undersökts. Studien har genomförts genom att sammanväga data från biotopkartering, elfiske samt en hydraulisk modellering i HEC-RAS. Den hydrauliska modelleringen visade hur flödesförhållanden och fallhöjd kommer fördela sig vid en potentiell avsänkning av Dragby kvarndamm. Tillsammans med övriga undersökningar kunde en sammanvävd bild av konsekvenserna av en avsänkning formas. Vid en avsänkning kommer vattenytan sänkas med 1-1,7 m och inga nya strömsträckor kommer att bildas. Trots detta tyder elfisket och biotopkarteringen på att en avsänkning kommer att gynna arter som till exempel lake. En avsänkning kan därav bidra till ökad ekologisk status i Björklingeån. / Sweden is a country revolved around different types of water. With a coastline stretching around a big part of the country. The Baltic Sea which is fed with so much fresh water that it classifies as a brackish sea. The fresh water from Sweden originates from almost 100 000 lakes and nearly 30 000 rivers and streams. However, these different waterways are heavily impacted by approximately 10 000 artificial dams. Dams that for example block fish from migrating to their spawning grounds.  In the last couple of years, the problems revolving around dams have been put higher up on the agenda of politicians and authorities. Significant efforts need to be made to be able to reach the goals of the European Water Framework Directive. Those efforts include building different kinds of fish passage solutions around dams, but also removing dams that no longer have a purpose. Dam removal is often the most cost-effective solution and at the same time the one with most ecological benefits.    In this study, the consequences of a removal of the Dragby mill dam have been investigated. The study have been done by collecting and combining data from habitat assessment, electrofishing and hydraulic modeling in HEC-RAS. The hydraulic modelling showed that the water level upstream of the dam will decrease with approximately 1-1.5 m if the dam is removed.  Simulated water velocities indicate that no rapids and stream habitat suitable for trout will immerse if the dam is to be removed. Nonetheless, the combined information suggests that a dam removal would most likely benefit other species such as the threatened burbot. Therefore, a removal of Dragby mill dam could result in a ecological boost for river Björklingeån.

There is a concern that the ecosystems around the world are suffering from fragmentation. Ecosystems such as rivers have lost their connectivity to a large extent due to hydroelectric dams with no or insufficient passways for the natural flow of organisms, matter and energy. The Atlantic salmon, Salmo salar, is anadromous, migrating up rivers to spawn as adults and downstream to the sea as juveniles to feed. Before entering the sea, juveniles go through a parr-smolt transformation which alters their behavior, morphology, and physiology. Using radio telemetry, we assessed how the degree of smoltification, in combination with migrational timing and the juvenile’s size, affected their migration. Overall migratory success was found to differ significantly across the range of smoltification, with more fully smoltified juveniles having the highest probability (94%) of reaching the sea. No relationship was found between smoltification status and average migrational speed or delays when passing a dam. Migrational timing was also correlated to migrational success, with earlier juveniles being 50 % more likely to reach the sea than those leaving 2-3 weeks later. All of the tagged juveniles (28) that passed the dam were delayed by an average of 1,32 km/h relative to their median speed in the river, and 18 of the juveniles made it down to the sea. No effect of migrational timing was found with average migrational speed or with dam delays however. Unexpectedly, larger lengths were correlated with slower average migration speeds and greater delays when encountering a dam. This new knowledge about the degree of smoltification and its relation to migration success can help river management to direct their efforts in the right direction to strengthen salmon populations. / Ekosystem som älvar och åar har i stor utsträckning förlorat konnektiviteten till följd av vattenkraftverk med otillräckliga passager för det naturliga flödet av organismer, materia och energi. Atlantlax Salmo salar är en anadrom fisk vars livscykel kräver att den vandrar mellan olika habitat. Den vandrar upp i vattendrag som vuxna för att leka och ut till havet som unga för att äta. De unga laxarna går igenom en utvecklingsprocess (smoltifiering) innan de simmar ut i havet vilket förändrar deras beteende, morfologi och fysiologi. Med hjälp av radiotelemetri bedömde vi hur graden av smoltifiering i kombination med timing och storlek påverkade deras nedströmsvandring. Vi såg en avsevärd skillnad inom dem olika smoltifierings graderna och en lyckad nedströmsvandring, de fullständigt smoltifierade fiskarna var mest sannolika att klara nedströmsvandringen (94%). Inget samband hittades mellan smoltifieringsgrad och genomsnittliga vandringshastigheten genom ån eller förbi ett vattenkraftverk. En lyckad nedströmsvandring var relaterad till tid och vi fann att de som vandrade tidigt hade 50% större chans att nå ut till havet än de som lämnade 2–3 veckor senare. Alla radiomärkta fiskar (28) som passerade vattenkraftverket vart försenade med -1,32 km/h jämfört med deras genomsnittliga hastighet, av 48 märkta fiskar klarade sig 18 ut till havet. Oväntat nog var längre längd relaterat till större förseningar både i medianhastighet och vid passage av en damm. Den här kunskapen om sambandet mellan smoltifieringsgrad och lyckad nedströmsvandring kan förbättra insatser som görs i åar och älvar för att optimera för djur och natur.

En växande befolkning och ett överutnyttjande av jordens resurser kräver att samtliga människor samarbetar för att uppnå miljömålen. De flesta av Sveriges vattendrag har blivit negativt påverkade av mänskliga aktiviteter, så som timmerflottning och utbyggnad av vattenkraft. Vattenkraften står för cirka hälften av Sveriges årliga, totala elproduktion och på grund av att vattnet däms upp blir dammen ett fysiskt hinder vid förflyttning för bland annat lax och öring i vattendragen (ett så kallat vandringshinder).  Idag bedrivs fisket vid Dalälven i Älvkarleby på kompensationsutsatt fisk. Lax och havsöring konkurrerar hårdare om kvarvarande platser och har svårt att passera Kungsådran på grund av vandringshinder. Det finns ett fiskevårdsförslag för restaureringsåtgärder i Kungsådran som kräver att aktörer måste enas i konstruktiva dialoger. Syftet med denna studie är att skapa en insikt i hur utformning av restaurering av Kungsådran i nedre Dalälven kan gynna förutsättningarna för ett förbättrat lax- och havsöringsbestånd genom att studera relevanta aktörers miljöarbeten. Studien syftar även till att studera om restaurering av vattendrag kan utformas i linje med det svenska miljömålet Levande sjöar och vattendrag.  Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer användes för att utföra denna studie. Resultatet visar att Kungsådrans lax och havsöring är kraftigt utsatt av vandringshinder. Det finns ett behov av att restaurera Kungsådran enligt det framtagna fiskevårdsförslaget, men att även flera fiskevårdsåtgärder behöver utföras i andra delar av nedre Dalälven för att förbättra lax- och havsöringsbestånden. Det visar även att nya rutiner för uppfödd smolt behöver upprättas.  Diskussion: De uppfödda öringarnas tillstånd är negativt påverkade. På grund av att uppfödd öring har ett avvikande beteende är fortsatt genetiska studier på uppfödd fisk viktigt för att främja genetiska förändringar. Samtidigt som restaurering bidrar till ett ökat bestånd av vilda havsöringar. Forskning är betydelsefullt, utan vetenskap kan vi varken hålla oss uppdaterade eller skapa nya underlag. Däremot finns det en osäkerhet om valet av plats och om tillvägagångsättet som SLU:s aktuella fiskeförsök vid Kungsådran gör mer nytta än onytta i befintligt läge.   Enligt denna studie verkar det i dagsläget svårt att nå det svenska miljömålet Levande sjöar och vattendrag. / A growing population and the over-exploitation of the earth's resources require all people to work together to achieve the environmental objectives. Most of Sweden's watercourses have been negatively affected by human activities, such as timber rafting and the expansion of hydropower. Due to the water being dammed up, the dam becomes a physical barrier to movement in the watercourse (obstacles to migration). Hydropower accounts for about half of Sweden's annual total electricity production.  Today, fishing is carried out at Dalälven in Älvkarleby on compensatory fish. Salmon and sea trout compete harder for remaining places and find it difficult to pass Kungsådran due to hiking obstacles. There is a fishing conservation proposal for restoration in Kungsådran, which requires actors to agree in constructive dialogues. The purpose of this study is to create an insight into how the design of restoration of Kungsådran in lower Dalälven can benefit the conditions for an improved salmon and sea trout population by studying the environmental work of relevant actors. The study also aims to study whether restoration of watercourses can be designed in line with the Swedish environmental goal Living lakes and watercourses. Qualitative interview study with semistructured interviews was used in this study. The results show that fish in Kungsådran is heavily exposed to migratory obstacles. There is a need to restore Kungsådran according to a developed fishing conservation proposal, but that several fishing conservation measures also need to be carried out in other parts of the lower Dalälven river. It also shows that new procedures for bred smolt need to be established.  Discussion: Trout's genetic stock is negatively affected. Partly because bred trout have a deviant behavior and hence continued genetic studies on bred fish are important to pro-mote genetic change.  Research is important, without science we cannot keep up to date or create new data. However, there is uncertainty about the choice of location and whether the procedure that SLUs current fishing experiments at Kungsådran do more good than harm in the existing situation.   According to this study, it currently seems difficult to reach the Swedish environmental goal Of Living Lakes and Watercourses.

Aspen är en karpartad fiskart och lite är känt om dess ekologi, på rödlistan har den klassen nära hotad (ArtDatabanken 2012). I värmländska Glumman, en ca två mil lång övergödd å belägen väster om Väse, vandrar aspen upp på våren för att leka vid Väse kyrka där den enda kända lekplatsen i ån finns. Tre vandringshinder finns i ån varav det nedersta är beläget ca 500 m från den kända lekplatsen. Syftet med studien var att undersöka om asp som lyftes över det nedersta vandringshindret sökte sig till lekplatser högre upp i systemet och om de där lekte. Totalt radiomärktes tre asphanar varav två lyftes över det nedersta vandringshindret. Ingen av dem vandrade vidare uppströms för att undersöka möjligheterna till lek. Den asp som släpptes ut nedströms vandringshindret visade inte några tendenser på att vilja passera den kända lekplatsen och fortsätta mot vandringshindret. Leken skedde på det första lekområdet som aspen kommer till i Glumman. När aspen lämnat Glumman uppehöll de sig i sjön Panken. Den första aspen lämnade Panken efter 22 dagar, den andra efter 23 dagar, båda vandrade nedströms mot Vänern. Den tredje aspen var kvar i Panken vid studiens slut. En fiskväg förbi det första vandringshindret i Glumman skulle troligen inte vara det bästa sättet att gynna aspen på för tillfället. / The asp is a threatened cyprinid fish, of which little is known about its ecology (ArtDatabanken 2012). In Glumman, a nearly twenty kilometer long eutrophicated river located west of Väse in Värmland, asp migrate upstream for spawning in the spring to the only known spawning ground, located at Väse church. There are three migration barriers in the river, of which the lowermost is located about 500 m from the spawning ground. The purpose of this study was to investigate whether asp that were lifted over the lowermost migration barrier found their way to spawning grounds higher up in the system and if they spawned there. In total, two of three radio-tagged male asps were lifted above the lowermost migration barrier. None of them migrated further upstream, where they could explore opportunities for spawning. The asp that was placed downstream of the migration barriers did not swim upstream past the known spawning ground and continue to the migration barrier. Spawning occurred at the first spawning ground that the asps reached in Glumman. When the asps left Glumman they went into Lake Panken. The first one left LakePanken after 22 days, the second after 23 days and both migrated downstream towards LakeVänern. The third was still in LakePanken at the end of the study. A fishway at the lowermost migration barrier in Glumman is not likely the best way to help asp at the moment.

Vattenkraftens påverkan på rinnande vatten är välbeskriven i litteraturen. Med ökat intresse för vindkraft och andra energislag med begränsad klimatpåverkan, ökar även behovet av reglerkraft. Effekten av korttidsreglerad vattenkraft på ekosystem är ett aktuellt ämne med kunskapsluckor i stort behov av fler studier. Indalsälven passerar Järkvissle kraftverk några mil norr om Sundsvall. Den lokala harrpopulationen har minskat kraftigt och misstankar finns om kopplingar till korttidsregleringen i Järkvissle kraftverk. Vid förvaltning av ekosystem och djuren i dem är kunskapen om interaktioner och beteenden bland det viktigaste att etablera. Detta för att kunna avgöra om artens beteende påverkas av korttidsreglering. Bristande kunskap om lokala lekbeteenden innebar således att harren nedan Järkvissle kraftverk studerades inför förväntad lekperiod. Studien baserades på två antaganden 1) harr förflyttar sig uppströms mot grundområden, lämpade för lek, när vattentemperaturen ökar. 2) harr är mer aktiv när flödesvariationen är hög, eftersom lekplatsernas beskaffenhet påverkas av flödesförhållanden. Harr (n = 20) från sträckan nedan Järkvissle kraftverk märktes med radiosändare, för att studera rörelsemönster och beteenden i anslutning till lek under perioden 28 april till 29 maj 2022. Vid 24 handpejlingstillfällen registrerades de märkta individernas position och djup. En Multipel linjär regression med bakåtvänd eliminering gav tre signifikanta resultat. Det observerades en ökad aktivitet i form av euklidisk förflyttning vid höga flöden motsvarande en förflyttning om 1,0 m (± 1 m) för varje 1,0 m3 s-1 ökat flöde. Det observerades även ett temperaturberoende val av ståndplats där en ökning om 1,0 ºC resulterade i en förflyttning till en ståndplats som var 0,21 ± 0,03 m grundare, på ett avstånd som var 65,2 ± 12,5 m längre bort från dammen. Studien bör kompletteras med kartläggning av optimala värden för flödesförändring som gynnar harr, samt om det finns andra variabler som bättre kan förutse tidpunkt och plats för lek. Om avsikten är att stoppa minskandet av harrbeståndet i Järkvissle, bör Järkvissle kraftstation övervaka vattentemperatur och anpassa sin flödesregim. Detta för mjukare övergångar mellan högt och lågt flöde samt att flödet hålls stabilt under lek med fyra extra veckors utrymme för inkubering. / The effect of hydroelectric powerplants (HEP) on waterways is extensive and has been well documented in the literature. But with an increased interest in wind power and other green alternatives, a higher demand for regulated hydroelectric power has emerged, so as not to put stress on the electric grid. Hydropeaking and its effect on ecosystems are a hot topic with gaps in knowledge calling for more research. Indalsälven runs through Järkvissle HEP a few miles north of Sundsvall. The local grayling population has seen a large decline and there are suspicions of a connection to the hydropeaking at Järkvissle HEP. When managing ecosystems and the animals within them it is vital to establish a firm understanding of interactions and behaviour. This can be used to determine the effect of hydropeaking on the behaviours of grayling. A lack in knowledge of local spawning behaviour thus led to a study of the grayling2population below Järkvissle HEP leading up to the expected spawning period. The study was based around two assumptions: 1) grayling move upstream towards shallower areas suitable for spawning as the temperature in the water rises, and 2) grayling are more active when the variation in flow is high, because the number of suitable spawning grounds are limited by flow. Graylings (n = 20) in the area below the Järkvissle HEP were tagged with radio transmitters, to study the movement and behaviour exhibited before the expected spawning period between April 28th and May 29th, 2022. On 24 occasions hand tracking was performed and position and depth of the marked individuals were recorded. Through a multiple linear regression with backwards stepwise elimination three significant results were found. There was an observed increase in activity in the form of Euclidean movement represented by a 1,0 m (± 1 m) movement for every 1,0 m3 s-1 of increased flow. We also observed a temperature dependency when it came to habitat choice, where an increase of 1,0 ºC in water temperature resulted in a movement to an area 0,21 ± 0,03 m shallower, at a distance that was 65,2 ± 12,5 m further from the dam. The findings of this study should be expanded upon with further research into optimal values for flow variation that best suit grayling, and additionally explore whether there are other variables to better predict time and place for spawning. If the intention is to stop the decline of the grayling population, Järkvissle HEP should monitor the water temperature and adapt their flow regime to make softer transitions between high and low flow and keeping the flow at a stable interval during spawning and an additional four weeks to leave room for incubation.

<p>Vattenkraftstationer, med dammar och turbiner, utgör hinder för nedströmsvandrande smolt. Syftet med denna studie var att undersöka turbindödligheten för öringsmolt (<em>Salmo trutta)</em> vid två kraftstationer, de befintliga ytlänsarnas avledningseffekt och om effekten kunde förstärkas genom mörkläggning i form av övertäckning av kraftkanalen med en presenning vid turbinintaget. Utöver detta var avsikten även att undersöka om det fanns något samband mellan smoltgrad och smoltens förmåga att förflytta sig mot havet. I Emån i Småland fångades 46 öringsmolt som radiomärktes och sattes ut vid två kraftstationer och pejlades dagligen i sex veckor. Det var en större dödlighet vid den övre stationen än vid den nedre. Ytlänsen vid den nedre stationen hade en klart avledande effekt, men inte ytlänsen vid den övre stationen. Samtliga smolt som valde passage via isutskovet, gjorde det när kraftkanalen vid turbinintaget var övertäckt med presenning (d.v.s. ljusintensiteten minskades kraftigt). Det gick inte att påvisa någon skillnad mellan låg och hög smoltgrad eller tidig och sen utsättning för fördröjning vid den ena kraftstationen, inte heller för förflyttning efter de två kraftstationerna.</p> / <p>Hydropower plants, with dams and turbines, form obstacles to smolts migrating downstream. The purpose of this study was to investigate turbine-induced mortality of brown trout (<em>Salmo trutta</em>) smolts at two power plants, guidance efficiency of existing diverters and whether the effect was enhanced by reducing light levels at the turbine intake by covering the power plant channel with an opaque tarpaulin. Furthermore, the aim was to investigate whether there was a relationship between smolt status and the smolts’ ability to move towards the sea. In the River Emån in Småland 46 trout smolts were caught, radio-tagged, released at two power plants and tracked daily for six weeks. There was a higher mortality at the upper power plant than at the lower one. The diverter at the lower power plant had a statistically significant guiding effect, but the diverter at the upper power plant did not. All of the smolts that chose passage through the trash gate did so when the power channel was covered with tarpaulin (i.e. light levels were greatly reduced). There was no evidence that smolt status or release date would affect passage times at the upper station, nor did smolt status affect swimming speeds downstream of the two power stations.</p> / Cost-Benefit Analysis of River Regulation

Vattenkraftstationer, med dammar och turbiner, utgör hinder för nedströmsvandrande smolt. Syftet med denna studie var att undersöka turbindödligheten för öringsmolt (Salmo trutta) vid två kraftstationer, de befintliga ytlänsarnas avledningseffekt och om effekten kunde förstärkas genom mörkläggning i form av övertäckning av kraftkanalen med en presenning vid turbinintaget. Utöver detta var avsikten även att undersöka om det fanns något samband mellan smoltgrad och smoltens förmåga att förflytta sig mot havet. I Emån i Småland fångades 46 öringsmolt som radiomärktes och sattes ut vid två kraftstationer och pejlades dagligen i sex veckor. Det var en större dödlighet vid den övre stationen än vid den nedre. Ytlänsen vid den nedre stationen hade en klart avledande effekt, men inte ytlänsen vid den övre stationen. Samtliga smolt som valde passage via isutskovet, gjorde det när kraftkanalen vid turbinintaget var övertäckt med presenning (d.v.s. ljusintensiteten minskades kraftigt). Det gick inte att påvisa någon skillnad mellan låg och hög smoltgrad eller tidig och sen utsättning för fördröjning vid den ena kraftstationen, inte heller för förflyttning efter de två kraftstationerna. / Hydropower plants, with dams and turbines, form obstacles to smolts migrating downstream. The purpose of this study was to investigate turbine-induced mortality of brown trout (Salmo trutta) smolts at two power plants, guidance efficiency of existing diverters and whether the effect was enhanced by reducing light levels at the turbine intake by covering the power plant channel with an opaque tarpaulin. Furthermore, the aim was to investigate whether there was a relationship between smolt status and the smolts’ ability to move towards the sea. In the River Emån in Småland 46 trout smolts were caught, radio-tagged, released at two power plants and tracked daily for six weeks. There was a higher mortality at the upper power plant than at the lower one. The diverter at the lower power plant had a statistically significant guiding effect, but the diverter at the upper power plant did not. All of the smolts that chose passage through the trash gate did so when the power channel was covered with tarpaulin (i.e. light levels were greatly reduced). There was no evidence that smolt status or release date would affect passage times at the upper station, nor did smolt status affect swimming speeds downstream of the two power stations. / Cost-Benefit Analysis of River Regulation