Les organisations virtualisées sous multi-gouvernance sont des organisations co-gouvernées simultanément par plusieurs organisations indépendantes. Les distances organisationnelles et géographiques leur incitent à mettre en place des équipes virtuelles à grande échelle. Ces organisations des acteurs hétérogènes adoptent un mode de contrôle particulier riche d'enseignements pour la théorie du contrôle. En complément du contrôle interorganisationnel, leur système de contrôle est combiné d'un contrôle interactif informel. L'e-collaboration est le mode de travail essentiel. Les objets-frontières jouent un rôle important dans le contrôle interactif informel et dans l'e-collaboration des équipes au-delà des frontières organisationnelles, géographiques et temporelles. / Virtualised organizations with multi-governance are co-governed simultaneously by several independent organizations. Organizational and geographical distances encourage them to set up virtual teams on a large scale. These organizations adopt a particular control mode. In addition to the inter-organizational control, their control system is combined with an informal interactive control. The e-collaboration is their important way of work. The boundary objects play an important role in the and in the informal interactive control and in the e-collaboration, beyond organizational boundaries, geographical and temporal.

Abstract In knowledge-based economy an increasing amount of work is conducted in projects in dispersed virtual organisational settings. Information is the raw material of virtual knowledge-based project work and therefore an understanding of information processing in virtual NPD (New Product Development) projects is essential. Information processing is particularly crucial for virtual NPD projects, which are typically implemented in demanding, turbulent and complex institutional settings, where they are subject to various challenges caused by cultural, organisational and human factors and where large amounts of information is processed. This multi-disciplinary study combines theories of information processing and trust and knowledge-based view of organisations. Particularly impersonal and interpersonal trust and barriers to information processing are investigated to study organisational capabilities and virtual communication competencies, which can enable information processing in virtual NPD projects. The case organisation was selected for the study because it has a lengthy history of multinational and multisite virtual way of work. Survey questionnaires and semi-structured interviews were employed to gather research data. Focus group interviews and document review were conducted to evaluate the results. Altogether, 11 leaders and 12 expert teams were interviewed at sites in the USA, Finland, China and Poland as well as 7 members from the operative management in USA and Finland. The results of this study enhance the understanding of organisational virtual capabilities and personal virtual communication competencies in virtual NPD project context. The findings indicate that trust is significant and it is clear that both impersonal and interpersonal trust in supporting information processing in projects, are needed. This study also confirms that each phase in virtual project lifecycle has different needs for information processing. Through recognizing virtual communication capabilities in company level and competencies at the personal level, it would be easier to manage information processing in virtual NPD projects. At the personal level, virtual communication competencies are seen to consist of cultural knowledge and sensitivity, company language skills, listening skills, accountability and credibility, mastery in using ICT and e-mail etiquette. The significance of virtual communication capabilities and competencies as part of knowledge management strategies will grow in the future. This dissertation addresses this challenge by providing new practical and theoretical perspectives to enable planning, measuring, training and rewarding from virtual communication competences, and them to be tested in similar constructions in ICT industry or in other organizations to enhance information processing in virtual projects. / Tiivistelmä Erityisesti yhteiskuntamme tietointensiivisillä aloilla tuotekehitys tapahtuu yhä useammin globaaleissa projekteissa, joissa työskennellään organisatorisesti ja maantieteellisesti hajautuneesti, jolloin suuri osa viestinnästä on virtuaalista. Viestintäprosessissa liikkuu informaatiota, joka on tiedon ja osaamisen raaka-ainetta. Jotta tietoa ja osaamista olisi mahdollista hyödyntää, on tärkeää ymmärtää virtuaalisten tuotekehitysprojektien viestintäprosesseja. Onnistunut viestintä on usein vaikeaa, koska projektit toimivat vaativissa, alati muuttuvissa ja monimutkaisissa ympäristöissä. Tyypillisesti projektin aikana pitää pystyä viestimään suuri määrä tietoa ja välittämään osaamista eri toimijoiden välillä. Tämä monitieteinen tutkimus yhdistelee informaation prosessoinnin teoriaa, tietojohtamista ja luottamustutkimusta globaalien tuotekehitysprojektien viestinnän tarkastelussa. Erityisesti keskitytään luottamuksen eri lajien vaikutukseen ja viestinnän esteiden esille tuomiseen, jotta onnistuneen viestinnän kannalta tärkeimmät organisatoriset ja yksilölliset kyvykkyydet voitaisiin tuoda esiin. Tutkittavalla organisaatiolla on pitkä historia kansainvälisillä markkinoilla virtuaalisena organisaationa toimimisesta. Tutkimus toteutettiin yhdistellen kyselytutkimusta ja laadullisia puolistrukturoituja haastatteluja. Kaikkiaan 11 virtuaalitiimin esimiestä ja 12 asiantuntijatiimiä osallistui haastatteluihin USA:ssa, Suomessa, Kiinassa ja Puolassa sekä operatiivisesta johdosta seitsemän henkilöä Suomesta ja USA:sta. Lopuksi tulokset arvioitiin dokumenttikatselmoinneissa sekä fokusryhmähaastatteluissa tutkittavassa organisaatiossa. Tulokset osoittavat, että organisaatio- ja yksilötason luottamusta tarvitaan ja luottamuksen eri lajeilla on erilainen vaikutus viestintään. Tutkimus nostaa myös esille projektin eri vaiheiden erilaiset viestintätarpeet, jotka huomioimalla voidaan kasvattaa virtuaalisten projektien kyvykkyyttä. Yksilötasolla tarvittavat virtuaaliset viestintätaidot ovat ammatillinen ja riittävä projektissa käytettävä kielitaito, kulttuurien tuntemus ja herkkyys, kuuntelemisen taito, vastuullisuus, vahvat ICT:n käyttö- ja mediataidot sekä e-mail etiketti. Tutkimus on merkittävä, koska virtuaalinen projektiperustainen globaali työ tulee lisääntymään ja lisäksi etätyön tarve tulee kasvamaan. Näin ollen virtuaalisten viestintätaitojen merkitys osana tietojohtamisen strategiaa tulee kasvamaan tulevaisuudessa.

In a world that is getting more and more globalized and dependent of the progress within the sphere of technology, there is a need for organizations to keep up with this development. Virtual Teams are a developing area, where there is a strive and a consistent desire to evolve and reach a higher level of efficiency. There is also a development when it comes to communication and is a consequence of a world that is increasingly globalized, and creating global competition is facilitated by a wider use of information and communication technology This leads to higher demands on the Virtual Leader in order to make sure that the team reaches its full potential, and being able to tackle the challenges that comes with leading an in a Virtual Environment. Since it is a subject that is still going through a phase of evolution, there is a knowledge gap in both a theoretical and practical view. The creation of Virtual Teams and the Virtual Leader encounters several aggravating challenges compared to traditionally collocated teams. There is a need for a clear definition of a Virtual Leader as well how to handle upcoming challenges. This study suggests a suitable definition for a Virtual Leader, where the result was drawn from a literature review and qualitative data from ten different companies and twenty respondents. A connection is drawn to the Fundamental Interpersonal Relations Orientation model (FIRO) made by Will Schutz in 1958. The main objectives of a leader are still the same, it is rather the context that has changed, and therefore an expansion of the model is presented. This reinforces the purpose of this study which is to investigate how a Virtual Leader can overcome the aforementioned challenges and ensure that everyone in the team are heading in the same direction.

This diploma thesis deals with the topic of program management in global organizations. The main objective is to create a basic overview of information about the program management in global organizations. The work deals with introduction to the program management, specifics of global organizations, and critical areas of program management in the global organisations and describes particular case of program management in the concrete global organisation. The work provides general recommendations for program management in global organizations.

Syftet med den här uppsatsen är att få en bättre förståelse för hur olika kommunikationsstilarkommer till uttryck i en kontext av globala virtuella team (GVT), genom att undersöka vad deinnebär för teamets effektiva kommunikation. Därutöver undersöks även vilken roll kulturellintelligens (CQ) spelar i sammanhanget. För att granska ämnet har en kvalitativ metodbestående av semistrukturerade intervjuer och Critical Incident Technique använts.Intervjuerna inkluderade medlemmar tillhörande ett GVT från SSAB, såväl som enskildaindivider som arbetar i GVT i andra företag. Resultatet visar att olika kommunikationsstilarinom ett GVT kan leda till missförstånd och därmed hindra den effektiva kommunikationen.Resultatet visar också att CQ kan hjälpa till att minska missförstånd i GVT. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how different communicationstyles manifest in the context of global virtual teams (GVT), which is done by looking atwhat they entail for the teams effective communication. In addition to this, the role of culturalintelligence (CQ) in the context is also being explored. To examine this topic, this studyapplied a qualitative method consisting of semi-structured interviews and Critical IncidentTechnique. The interviews conducted included the members of a GVT from the companySSAB, as well as unrelated employees working in GVTs from other companies. The resultsdemonstrate that different communication styles in GVTs can lead to misunderstandings andtherefore hinder effective communication. The results also show that CQ can help reducemisunderstandings in GVTs.

Bakgrund: Utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv är förmågan till anpassning en vital egenskap. Organisationens strävan efter stabilitet, konkurrenskraft och utveckling utgör motiv till anpassning av olika slag. I vår samtid är det angeläget att den virtuella arbetsmiljön fungerar väl eftersom att arbetssättet både normaliserats och vidhålls. Den virtuella arbetsmiljön normaliserades radikalt i och med restriktionerna under Covid-19 pandemin, särskilt inom vissa sektorer. Således har den virtuella arbetsmiljön varit etablerad i decennier tillbaka med anledning av den flexibilisering som följt globaliseringen. Inom det företagsekonomiska fältet är tillika kreativitet fundamentalt med allt från enkla problemlösningar till innovation av olika slag. Perspektivet studien antar är kreativitet hos team, eftersom att kreativiteten är starkare kollektivt än individuellt. Emedan den virtuella kontexten blivit vedertagen aktualiserar det att anpassade metoder etableras. Sålunda indikerar stor andel av det som tidigare beforskats att den virtuella arbetsmiljön verkar hämmande för kreativitetens potential. Det sistnämnda med motivering att samhörighet hämmas och individualism ökar när den fysiska samvaron uteblir. Följaktligen är det angeläget att utforska arbetsmetoder som kan främja kreativiteten hos virtuella team trots de upplevda förlusterna som den virtuella arbetsmiljön medför.  Syfte: Studiens syfte är att utforska arbetsmetoder som främjar kreativiteten hos virtuella team.  Metod: Genom kvalitativa intervjuer har arbetsmetoder beträffande hur kreativiteten hos virtuella team kan upprätthålls och främjas utforskats. Intervjufrågorna utgick från något som föranleder kreativitet, så kallade klimatfaktorer, eftersom att det är svårt att mäta och fastställa kreativitet med ett exakt värde. Dataanalysen genomfördes med hjälp av tematisk analys där empirin kodades och utmynnade i teman.  Empiri och slutsats: Respondenternas svar sammanfattades utifrån de sex klimatfaktorerna. Vidare kodades dessa och genererade tre teman som innefattar arbetsmetoder som kan främja och upprätthålla kreativitet hos virtuella team. Det empiriska materialet påvisar att kommunikation i olika form och uttryck essentiellt inom samtliga teman. / Background: From a business perspective, the ability to adapt is a vital trait. There are various kinds of motives for adaptation, for example an organization's pursuit of stability, competitiveness and development. Today it is important that the virtual work environment is well functioning since this way of working has been both normalized and maintained. The virtual work environment was radically normalized as a result of the restrictions during the Covid- 19 pandemic, in certain sectors. Thus, the virtual work environment has been established for decades due to the flexibility that followed globalization. Creativity is fundamental within the field of business economics and a foundation for simple problem solutions to innovation of various kinds. The perspective this study assumes is creativity within teams since creativity is stronger collectively than individually, in a virtual context. As the virtual context has become accepted, it becomes apparent that custom methods are being established. Thus, a large proportion of what has been previously researched indicates that the virtual work environment seems to inhibit the potential of creativity. The justification behind this is that affilition is limited and individualism increases when physical coexistence is absent. Consequently, it is important to identify work methods that promote creativity of virtual teams despite the perceived losses and limitation of affiliation that the virtual work environment entails. Purpose: The purpose of the study is to explore working methods that promote the creativity of virtual teams. Method: Through qualitative interviews, ways of working that allow creativity within virtual teams to be maintained and promoted have been explored. Since it is difficult to measure and determine creativity, the interview questions were based on things that encourage creativity, so-called climate factors. The data analysis was carried out with the help of thematic analysis where the empirical data was coded and resulted in themes. Empirical data and conclusion: The respondents' answers were summarized based on the six climate factors. Furthermore, these were coded and generated three themes that include appropriate working methods of virtual teams to promote creativity. The empirical material shows that communication in different forms and expressions is essential in all themes.

Syfte: Det finns en växande trend med ökad kulturell mångfald i samhället, organisationer och inom individer. Bikulturalism innebär specifik kompetens som underlättar ett relationsbyggande inom kulturell mångfald. Arbete organiseras dock ofta virtuellt, vilket försvårar relationsbyggandet. Syftet är att skapa ökad förståelse om bikulturella ledare och deras ledarskap i globala virtuella grupper (GVG). Hur visar sig bikulturella ledares kulturella kompetens i GVG?    Metod: En kvalitativ fallstudie som görs i en global organisation, marknadsledare inom sin sektor. Organisationen värdesätter mångfald och erbjuder en intressant kontext för studien. Studien antar ett abduktivt angreppssätt och semistrukturerade intervjuer gjordes med bikulturella ledare inom GVG. Teman identifierades från resultaten och presenteras under kategorier som kan härledas till teori om kulturell intelligens, CQ.  Resultat & slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning (Hong, 2010) om att bikulturella ledare, tack vare sin kulturella kompetens, är bra på att bygga relationer inom kulturell mångfald. Studiens resultat visar att detta även gäller inom en virtuell kontext.  Examensarbetets bidrag: Resultaten visar att relationer byggs virtuellt genom strategier för informell interaktion. Vår studie bidrar med två nya insikter. För det första, hur mer spontana virtuella informella möten kan skapas i praktiken, vilket är relevant för organisationer som arbetar i virtuella kontexter. För det andra, en ny insikt som inte har uppmärksammats i tidigare forskning om att virtuella informella möten också har fördelar som bidrar positivt till gruppens sammanhållning.  Förslag till fortsatt forskning: Studiens resultat kan förstärkas genom studier inom andra typer av organisationer. Vidare kan kvantitativa metoder resultera i större generaliseringar av resultaten. / Aim: There is a growing trend of cultural diversity in the society, organizations and within individuals. Biculturalism means competence that facilitates relationship building in cultural diversity. Work is often organized virtually, which complicates the building of relations. The aim is to create more understanding about bicultural leaders and their leadership in global virtual teams (GVT). How does bicultural leaders’ cultural competence manifest in GVT?  Method: Qualitative case study in a global organization, a market leader in its sector. The organization values diversity and provides an interesting context. An abductive approach is used and semi-structured interviews were conducted with bicultural leaders in GVT. Recurrent themes were identified from the results and are presented under categories, derived from theory about cultural intelligence, CQ.  Result & Conclusions: This study confirms earlier research (Hong, 2010) that bicultural leaders, due to their cultural competence, are skillful in building relations within cultural diversity. The results show moreover, that this is also true in a virtual context.   Contribution of the thesis: The results reveal that relations are built virtually by using strategies for informal interaction. Our study contributes with two new insights. Firstly, how more spontaneous virtual informal meetings can be created in practice, which is relevant for organizations working in virtual contexts. Secondly, a new insight that has not been given attention in earlier research, that virtual informal meetings also have advantages that positively contributes to group cohesion.  Suggestions for future research: The results can be confirmed with studies in other types of organizations. Quantitative methods can result in larger generalizations.

Earlier research has identified challenges in leading global virtual teams (GVTs). However, when the Covid-19 pandemic hit the world globally, even GVTs had to shift to work from home instead of an office. Hence, the purpose of this thesis is to investigate how challenges of leading GVTs have been affected by the Covid-19 pandemic. Identified challenges, including before the pandemic and additional ones that were recognized during it, are introduced. The thesis implements semi-structured interviews with leaders of GVTs to get results in line with the purpose. The results indicate that existing challenges have changed depending on what industry the GVT works in and what restrictions members face due to the pandemic. Additionally, the new challenges that were experienced during the pandemic are distractions, work/life balance, and dealing with isolation. Further challenges are having the right equipment to work comfortably, recruiting and onboarding new staff / Tidigare undersökningar har identifierat utmaningar med att leda globala virtuella team (GVT). När Covid-19 pandemin drabbade världen över påverkade det till och med GVT, som därefter behövde arbeta hemifrån istället för på ett kontor. Denna uppsats syftar därmed till att undersöka hur utmaningar med att leda GVTs har påverkats av Covid-19 pandemin. Utmaningar med att leda GVTs har identifierats i tidigare studier och inkluderar både innan pandemin och nya som har uppstått under den. För att undersöka detta genomförs semi- strukturerade intervjuer med ledare av GVTs. Resultaten indikerar att befintliga utmaningar har förändrats beroende på vilken bransch teamet arbetar i och vilka restriktioner medlemmarna står inför på grund av pandemin. Dessutom är de nya utmaningarna som uppkommit under pandemin distraktioner, balansen mellan arbete och fritid, och att hantera isolering. Ytterligare utmaningar är att de anställda har rätt utrustning för att arbeta bekvämt, rekrytering och att introducera nyanställda.

The outbreak of the COVID-19 pandemic has strongly impacted the global workplace. A great number of organizations which had never before allowed their employees to work from home now do so. Many co-located, traditional teams have changed their work setting to virtual, and have become virtual teams. The aim of this study was to examine how team members have perceived communication in teams after the transition from traditional to virtual teams. Individual interviews were chosen as a study method. The collected data has been analyzed with help of a thematic analysis framework. The study results have indicated that the transition has impacted communication and coordination in virtual teams. The interviewed team members have experienced communication barriers. The crucial factor indicated by the interviewed team members as influencing teamwork has been lack of physical meetings and face-to-face communication. The affected areas are socializing, information and knowledge sharing and coordination. Accordingly, the study results have confirmed that, despite the continuous improvements in virtual communication tools, there is still value in face-to-face communication. Moreover, the study has showed that productivity in virtual teams has improved, which might be a result of experienced individual and team autonomy. The interviewed team members of virtual teams have assessed their digital readiness in terms of using different digital tools and services as good, which has allowed them to perform their duties effectively. The study results have contributed to the existed body of research on virtual teams and indicated the areas of further investigations. / Utbrottet av COVID-19 pandemin har kraftigt påverkat den globala arbetsmarknaden. En stor del av organisationer som aldrig tidigare tillåtit sina anställda arbeta hemifrån tillåter det nu. Många tidigare samlokaliserade, traditionella team har fått ändra sitt arbetssätt och bli virtuella team. Studiens syfte var att undersöka hur projektmedlemmar upplevt kommunikation i team efter omställningen från traditionella till virtuella team. Individuella intervjuer har valts som metod för att genomföra studien. Insamlade material har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultat av denna studie har påvisat att omställningen påverkat kommunikation och koordination i virtuella team. De intervjuade projektmedlemmarna har upplevt begränsningar i kommunikationen. Den avgörande faktorn som haft inflyttande över teamarbetet har visat sig vara avsaknad av fysiska möten och face-to-face kommunikation. De områden som berörs är social sammanhållning, informationsdelning och kunskapsdelning samt koordination. Därmed har resultatet visat att trots utvecklingen av digitala verktyg, ska vikten av face-to-face kommunikation inte underskattas. Studien har dessutom påvisat att produktivitet i virtuella team ökat, vilket kan vara ett resultat av projektmedlemmarnas upplevelse av individuell and team autonomi. De intervjuade projektmedlemmarna av virtuella team har bedömt sina kunskaper inom olika digitala verktyg som goda, vilket möjliggjort ett effektivt arbete. Resultatet av denna studie har bidragit till befintlig forskning om virtuella team och har identifierat områden som behöver undersökas närmare.

The development in today's labor market is characterized by digitalization and it is becoming increasingly common to work in teams where collaboration mainly takes place in digital forums. The new ways of working cause challenges regarding fellowship and social interaction in digital teams. Research shows that it is more difficult to achieve fellowship and affiliation to colleagues in teams that do not meet physically. Communication in digital teams is characterized by formal interactions, rather than informal ones, which complicates opportunities to socialize "around the coffee machine" in the same way as in a physical organizational context. The organization plays an important role in enabling successful digital work through organizational support structures such as training, guidelines, and well-functioning communication tools. The purpose of this study is to investigate how members of digital teams perceive digital teamwork, with a focus on how they experience social interaction and feelings of fellowship. The study further aims to provide insight into how organizations contribute to the digital teams through support structures. The study is based on qualitative, semi-structured interviews with people who are part of digital teams. The results from the interviews are explained with Gunnar Aronsson et al. 's team definition, Erving Goffman's dramaturgical perspective and Randall Collins' theory of interaction rituals. The study shows that there are difficulties in achieving feelings of fellowship in digital teams because communication consists mainly of formal interactions. Digital work is sometimes perceived as lonely. The study also shows that the organization plays a crucial role in providing opportunities for the digital teams to interact informally and thereby develop a fellowship. / Utvecklingen på dagens arbetsmarknad präglas av digitalisering och det blir allt vanligare med arbetsteam där samarbetet huvudsakligen sker i digitala forum. De nya arbetssätten medför utmaningar med avseende på gemenskap och social interaktion i teamen. Forskning visar bland annat att det är svårare att uppnå gemenskap och anknytning till kollegor i team som inte möts fysiskt. Kommunikationen i digitala team kännetecknas av formella interaktioner, snarare än informella, vilket komplicerar möjligheter att socialisera “runt kaffeautomaten” på samma sätt som i en fysisk organisationskontext. Organisationen spelar en viktig roll för att möjliggöra framgångsrikt digitalt arbete genom organisatoriska stödstrukturer som exempelvis utbildning, riktlinjer och välfungerande kommunikationsverktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur medlemmar i digitala team uppfattar det digitala teamarbetet, med fokus på hur de upplever social interaktion och känslor av gemenskap. Studien syftar vidare till att ge insikt i på vilket sätt organisationer bidrar till de digitala teamen genom stödstrukturer. Studiens datainsamlingsmetod är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som ingår i digitala team. Resultaten från intervjuerna förklaras utifrån Gunnar Aronsson et al:s teamdefinition, Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Randall Collins teori om interaktionsritualer. Studien visar att det finns svårigheter med att uppnå känslor av gemenskap i digitala team. Kommunikationen består huvudsakligen av formella interaktioner, vilket försvårar teammedlemmarnas möjligheter att lära känna varandra. Digitalt teamarbete upplevs ibland som ensamt. Det framgår även av studien att organisationen spelar en avgörande roll för att tillhandahålla tillfällen för de digitala teamen att interagera informellt och därigenom utveckla en gemenskap.