Problemformulering och syfte: En forskare tror att virtuella influencers har en ljus framtid, vilket kan innebära att mänskliga influencers roll påverkas. Dessutom säger forskning att det finns en problematik i fenomenets trovärdighet, faktumet att overkliga aktörer inte uppfattas trovärdiga ser vi kan utgöra ett problem för användandet av virtuella influencers. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur virtuella influencers agerar på Instagram, hur specialister inom influencer marketing ser på detta fenomen och hur kunskap, nätverk och parasociala relationer påverkar trovärdigheten hos en influencer. Metod och material: I den här studien har två metoder använts. En kvantitativ innehållsanalys har genomförts på två virtuella influencers Instagramkonton; lilmiquela och bermudaisbae. Resultatet från innehållsanalysen har använts för att vidare undersöka studiens frågeställningar genom fyra intervjuer. Huvudresultat: Studiens resultat visar att (1) virtuella influencers beter sig som verkliga människor på Instagram, (2) trovärdigheten kan vara en utmaning hos virtuella influencers, beroende på hur ärlig kommunikationen är runt de overkliga och verkliga faktorerna och (3) specialister inom branschen har en nyfiken inställning till virtuella influencers och kan tänka sig att arbeta tillsammans med virtuella influencers.

Virtuell egendom avser objekt som existerar inom ramen för ett datorspel. Denna typ av egendom innehar fyra grundläggande egenskaper; avsaknad av fysisk form, beständighet,rivalitet och interaktivitet. Kombinationen av egenskaper kan anses vara unik för virtuell egendom. Däremot delas flera egenskaper med annan egendom. Avsaknaden av fysisk formdelas framför allt med immaterialrätter. De andra tre egenskaperna delas med till exempel lösöre. Virtuell egendom saknar alltså fysisk form. Det finns flera grunder för att virtuell egendom ändå ska uppfattas som egendom. Först och främst finns det en rättighet att knyta virtuell egendom till, nämligen ett ägande. Vidare syftar virtuell egendom ofta till att efterhärma fysisk egendom. Egendomen förefaller således kunna omfattas av egendomsbegreppet medstöd av objektfiktion. Stöd för att virtuell egendom kan omfattas av egendomsbegreppet finns också i rättspraxis. Virtuell egendom är lös egendom. Det kan inte sättas likhetstecken mellan virtuell egendom och någon annan existerande egendomstyp. Det kan däremot inte heller med säkerhet slås fast att virtuell egendom utgör sui generis. Detta eftersom virtuell egendom delar många grundläggande egenskaper med annan egendom, vilket gör virtuell egendom möjlig att jämföra med annan egendom. Virtuell egendom kan både utmätas och ingå i konkurs om egendomen är möjlig att avskilja och inte är förlagd med ett överlåtelseförbud från spelföretaget, det vill säga den ursprungliga ägaren. En separatist till virtuell egendom kan grunda sitt anspråk på äganderätt. Huruvida virtuell egendom är tillräckligt specifik och identifierbar, samt om den kan anses vara bibehållen, är beroende av vilken typ av virtuell egendom som avses. Specialitetsprincipen kan således endast aktualiseras på sådan virtuell egendom som utifrån en särskild bedömningär specifik och identifierbar. Separationsrätt på grund av bibehållen äganderätt till virtuell egendom är även möjlig att erhålla med stöd av LRV, om egendomen går att identifiera och avskilja. Separationsrätt på grund av förvärvad äganderätt torde också vara möjligt för sammatyp av virtuell egendom. Aktuellt sakrättsmoment för virtuell egendom torde, likt immaterialrätter, vara avtalet. Den sakrättsliga hanteringen av virtuell egendom förefaller lämplig, även om viss kritik kan riktas mot att traditionsprincipen inte är möjlig att tillämpa.

Syfte: Tidigare forskning visar att den virtuella miljön medför utmaningar för den virtuella ledaren, samt betonar vikten av ledarskapskompetenser för att leda den virtuella gruppen. Vi ser att det finns en begränsad mängd forskning om projektledning i virtuella projektgrupper i förhållande till ledarskapskompetenser. Studien syftar följaktligen till att öka förståelsen för hur projektledare använder sina ledarskapskompetenser för att hantera de utmaningar som uppstår i virtuella projektgrupper. Metod: Studien antar en kvalitativ forskningsmetod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med projektledare som har lett eller leder virtuella projektgrupper. En tematisk analys har tillämpats där koppling har gjorts mellan betydande teman i resultatet och tidigare forskning inom området.Resultat & slutsats: Resultatet visar att virtuella projektledare upplever utmaningar i form av kommunikation, gruppsammanhållning och digitala verktyg. Det framkommer även av resultatet att den virtuella projektledaren möter dessa utmaningar genom att vara lyhörd, tydlig och flexibel, samt antar olika lösningar som kan förbättra arbetet i den virtuella miljön. Examensarbetets bidrag: Studien om virtuell projektledning bidrar till det företagsekonomiska ämnet och ledarskapsteorin med ökad kunskap för hur utmaningarna för den virtuella projektledaren kan se ut i förhållande till den virtuella projektledarens kompetenser. I form av praktiskt bidrag kan studien vara användbar för nuvarande eller framtida projektledare som önskar tillskansa sig djupare förståelse inom ämnet. Förslag till fortsatt forskning: För djupare förståelse inom ämnet kan framtida forskning undersöka huruvida olika branscher påverkar upplevelsen av det virtuella projektledarskapet, i och med vårt begränsade urval. Det hade även varit intressant att titta på om upplevelsen av den virtuella miljön skiljer sig hos virtuella projektledare beroende på erfarenhet. / Aim: Previous research shows that the virtual environment poses challenges for the virtual leader and emphasizes the importance of leadership competencies to lead the virtual group. We see that there is a limited amount of research on project management in virtual project groups in relation to leadership competencies. The study therefore aims to increase the understanding of how project managers use their leadership competencies to handle the challenges that arise in virtual project teams. Method: The study adopts a qualitative research method, where semi-structured interviews have been conducted with project managers who have led or are leading virtual project groups. A thematic analysis has been applied where a connection has been made between significant themes in the results and previous research in the field. Result & Conclusions: The results show that virtual project managers experience challenges in the form of communication, group cohesion and digital tools. It also emerges from the results that the virtual project manager meets these challenges by being responsive, clear, and flexible, and adopts various solutions that can improve the work in the virtual environment. Contribution of the thesis: The study of virtual project management contributes to the business economics subject and leadership theory with increased knowledge of what the challenges for the virtual project manager can look like in relation to the virtual project manager's competencies. In the form of a practical contribution, the study can be useful for current or future project managers who wish to gain a deeper understanding of the subject. Suggestions for future research: For a deeper understanding of the subject, future research may examine whether different industries affect the experience of virtual project leadership, due to our limited selection. It would also have been interesting to look at whether the experience of the virtual environment differs in virtual project managers depending on experience.

Forskningsfrågor: Hur påverkar ledares interna kommunikation medarbetarnas sociala arbetsmiljö vid ett hembaserat arbetssätt?   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ledares interna kommunikation påverkar medarbetarna inom organisationer som skiftat från ett traditionellt arbetssätt till ett hembaserat arbetssätt. Studien har således i avsikt att bidra med insikter om hur den interna kommunikationen kan användas av ledare i en allt mer växande virtuell arbetsmiljö, på ett sätt som är förenligt med att behålla det sociala arbetsmiljöansvaret gentemot medarbetare.   Metod: Studien genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt, där primärdata samlades in via semistrukturerade intervjuer och sekundärdata via vetenskapligt granskade artiklar inom studiens ämnesområde. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av en tematisk kodning, som låg till grund för den tematiska analysmetoden som ledde till uppsatsens slutsats.    Slutsats: Det krävs mer personlig och öppen kommunikation internt, för att uppnå ett tryggt socialt klimat, som minskar missförstånd och ökar känslan av meningsfullhet och gemenskap även vid hemarbete. Att vidta åtgärder bara för “görandets skull” har inte upplevts framgångsrikt, utan det måste finnas en större mening i det som görs, för att det ska uppnå ett önskvärt resultat. Gamla traditionella socialiseringsmetoderna är svåra att helt och hållet efterlikna. Att ersätta den arbetsmiljö som varit på kontoret blir därmed svårt eller rent av omöjligt och nya sätt måste därav identifieras i den nya hembaserade arbetsmiljön.

Syfte och problemformulering: Krisen Covid-19 tvingade många organisationer att omorganisera sina verksamheter på kort tid, vilket har lett till många förändringar. Krisen har också gjort att många organisationer behövt förändra sina arbetsätt till det mer virtuella. Digitalisering är idag något som är väldigt vanligt i dagens samhälle och något som organisationer arbetar kontinuerligt med. Trots detta saknar verksamheter kunskap och är inte förberedda för att arbeta virtuellt på ett effektivt sätt. Att övergå till att arbeta virtuellt innebär inte bara ett byte från den fysiska arbetsmiljön, utan det förändrar också hur ett team kommunicerar och samarbetar med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka hur olika ledare i Region Västernorrland har arbetat med sitt ledarskap, till följd av krisen Covid-19. Samt på vilket sätt det har påverkat ledarstilen. Metod och material: I denna studie har vi använts oss av en kvalitativ metod med intervjuer. Slutsats: Studiens slutsats är att Covid-19 har påverkat Region Västernorrlands ledares sätt att leda samt deras ledarstil. Studiens resultat visar på att ledarna under en kris fokuserar på en tydligare kommunikation. Dessutom visade studien på att det finns utmaningar att underhålla relationer, i samband med distansarbete och logga in och logga ut kulturen.

Syftet med denna studie är att undersöka om samt hur chefer inom en medelstor kommun upplever att deras ledarskap har förändrats och anpassats, i och med en plötslig och icke- planerad omställning till distans. För att undersöka detta utfördes nio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer samt avdelningschefer inom en medelstor kommun. Studien genomsyras av en egen sammanfattningsmodell som grundar sig i tidigare forskning gällande effektivt ledarskap på distans. Vår sammanfattningsmodell innefattar kategorierna; situations- och individanpassat ledarskap, fokus på grupp och individ, skapa och bibehålla relationer, kunskaper om virtuell kommunikation samt tydlighet via riktlinjer. Den egna modellen används vid insamling av material samt analys för att undersöka om någon förändring skett inom ledarskapet, och i så fall hur, vid en plötslig och icke-planerad omställning till distans. Analys, resultat och slutsats påvisade att det skett en förändring och att ledarskapet anpassats vid den plötsliga förändringen till distans. Resultatet påvisade även att vid den plötsliga omställningen till distans utmanades många aspekter inom ledarskapet, vilket bland annat berörde kommunikation samt individanpassning. Däremot visade det sig vara en läroprocess till att hitta nya arbetssätt för att handskas med dessa utmaningar.

Studiens huvudsakliga målsättning är en djupare granskning av somliga aspekter av distansundervisning, närmare bestämt virtuella laborationer, inom fysikämnet på gymnasienivå och dess inverkan på elevers utveckling och deras inställning gentemot ämnet. Även lärares uppfattning av, och förhållningssätt gällande, virtuella laborationer granskas och ställs i förhållande till elevernas upplevelser. I fokus ligger elevers kunskapsutveckling och förståelse av fysikaliska fenomen och deras begreppsförståelse, det vill säga deras förståelse av, inom ämnet relevanta, begrepp och koncept. Underlaget som denna granskning baseras på, studiens empiri, har inhämtats via en kombination av både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Detta i form av informationsinsamling via enkät respektive semistrukturerade intervjuer där frågeställningen närmare förtydligas och deltagarna får möjligheten att vidare utveckla och detaljera sina svar. Resultaten som framkommer från undersökningen analyseras därefter med utgångspunkt i relevant tidigare forskning och Deweys teori om pragmatism. Då studiens omfång är tämligen begränsad med avseende på antalet deltagande elever och lärare genomförs även en kortare litteraturstudie i syftet att möjliggöra en djupare utvärdering av resultaten. Av studien framkommer att både elever och lärare är eniga om vikten av laborationer och praktiska undervisningsmoment inom fysikämnet och vidare anser att traditionella, alltså fysiska, laborationer är mer givande och medför en större positiv inverkan på elevers inlärning. Vidare ansåg eleverna att de mest betydande aspekterna av laborationer var tydliga instruktioner, möjligheten till samarbete med andra elever samt stöd och vägledning från lärare, vilket även affirmeras av lärarna. Skiljande åsikter framföres dock gällande huruvida virtuella laborationer i framtiden kommer kunna utvecklas tillräckligt för att vara en lämplig ersättning för fysiska laborationer, där lärare ställer sig mer kritiska till detta medan eleverna anser det vara möjligt.

The science of curiosity is not fully understood, yet it seems to be a key component of nature which drives both humans and animals to seek out new information. Humans actively seek out to solve problems for the sake of solving them, with evidence suggesting that the seeking and obtaining of new knowledge is itself inherently rewarding. This study uses new methods to collect data to investigate how humans react when presented with novel environments and a problem to solve. Information gain was tracked using Shannon’s entropy, a measure of how effective a communication is at communicating its message across. The study investigates if participants feelings of satisfaction will increase the more information they receive, as measured by a change in Shannon’s entropy. A total of 44 participants with complete data were recruited accross two conditions A and B, with A containing a complete knowlege graph to determine what knowledge is gained through interactions with the environment and B containing more uncertainty so that the participant can be observed building their own knowledge-graph. Participants entered a virtual enviroment named Omosa where they were told about a mystery involving the deaths of herbivores on the island. Participants were given free reign to explore and investigate for a minimum 6 minutes. In increments of 90s, participants were asked questions about what they thought was killing the herd and how confident they were of their answer. After 6 minutes final questions were presented collecting player satisfaction and trait curiosity. Additional meta-data including trajectory and interactions were also collected. No significant results were gleaned due to high drop out and incomplete data. Methodology could be altered in future renditions to increase participation and reduce drop out. / Vetenskapen om nyfikenhet förstås inte helt, men det verkar vara en nyckelkomponent i naturen som driver både människor och djur att söka ny information. Människor försöker aktivt lösa problem för att lösa dem, med bevis som tyder på att att söka och få ny kunskap i sig är givande i sig. Denna studie använder nya metoder för att samla in data för att undersöka hur människor reagerar när de presenteras för nya miljöer och ett problem att lösa. Informationsvinster spårades med hjälp av Shannons entropi, ett mått på hur effektiv en kommunikation är för att kommunicera sitt budskap. Studien undersöker om deltagarnas känslor av tillfredsställelse kommer att öka mer information de får, mätt med en förändring i Shannons entropi. Totalt rekryterades 44 deltagare med fullständig data enligt två villkor A och B, där A innehöll en fullständig kunskapsgraf för att bestämma vilken kunskap som erhålls genom interaktioner med miljön och B som innehåller mer osäkerhet så att deltagaren kan observeras bygga sin egen kunskaps grafen. Deltagarna gick in i ett virtuellt miljö med namnet Omosa där de fick höra om ett mysterium som involverade djur av växtätare på ön. Deltagarna fick fri tid att utforska och undersöka i minst 6 minuter. I steg från 90-talet ställdes deltagarna frågor om vad de trodde dödade besättningen och hur säkra de var på svaret. Efter 6 minuter presenterades de sista frågorna för att samla spelarnas nöjdhet och dragkänslighet. Ytterligare metadata inklusive bana och interaktioner samlades också in. Inga signifikanta resultat samlades in på grund av högt bortfall och ofullständig data. Metodik kan ändras i framtida versioner för att öka deltagandet och minska bortfallet.

Virtual Reality in the construction industry has begun to get its foothold, the use of thetechnique is somehow mixed up of being a show-off tool for visual presentations and not reallycontributing to economic improvements. The project aims to investigate if virtual reality couldcontribute to profitability when used in the construction-design phase to prevent design errorsfrom occurring which later leads to cost overruns in the specific project. The information wasmainly collected through literature studies and a 10-question survey. Phone-interviews are laterexecuted with experienced construction engineers that is familiar with the new technique tocomplement parts of the survey that didn’t cover enough facts. The results of this study showthat using virtual reality during the construction-design phase when projecting schools, hospitals,residence and hotels leads to less expenses throughout the project by preventing design errorsfrom occurring thanks to the virtual visualisation the technique offers. Dealing with designerrors in the early stage of the project could therefore help companies to reduce unexpectedexpenses and present more accurate cost estimates.

Titel: Spindlar i osynliga nät – En kvalitativ studie om ledarskap på distans och distansarbete på ett IT- företag ur chefer och medarbetares perspektiv Bakgrund: Idag blir det allt mer vanligt att organisationer övergår att bli virtuella. I studien definieras detta som organisationer där chefer och medarbetare arbetar på fysiskt avstånd från varandra, och kommunicerar genom tekniska signaler. Flertalet forskare menar att detta medför både möjligheter och utmaningar. Ofta framförs det att kunskap och användning av teknik är lösningen på dessa utmaningar. Av denna anledning fann jag det intressant att undersöka vilka föreställningar det finns kring ledarskap på distans och distansarbete hos chefer och medarbetare på ett företag inom IT-branschen, där vanan vid användning av teknik är stort, i detta fall Visma Spcs. Problemformulering: Vilka föreställningar finns det kring ledarskap på distans och distansarbete hos chefer och medarbetare på Visma Spcs? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga vilka föreställningar det finns kring ledarskap på distans och distansarbete hos chefer samt medarbetare inom IT-branschen. Metod: Studien är gjort utifrån en kvalitativ forskningsmetod.  Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts för att undersöka vilka föreställningar finns det kring ledarskap på distans och distansarbete hos chefer och medarbetare på Visma Spcs. Slutsats: Efter tolkning av det insamlade materialet har jag fått en förståelse för att vana vid teknik bidrar till att utmaningarna på distans kan hanteras på ett enklare sätt, att de trots detta kvarstår till viss del i IT- företag. Det drogs också en slutsats att en virtuell arbetsstruktur efterfrågar en mer specifik medarbetare än specifik chef.