Forskning visar att organisationer inom snabbt förändrade branscher behöver förutse och hantera förändringar. Scenarioplanering är en planeringsmetod som kan identifiera trender för att organisationer ska lättare kunna ta strategiska val. Tidigare forskning visar även att scenarioplanering också genomförts virtuellt där intressenterna varit på olika geografiska platser. Studien syftar på att ge ökad förståelse om hur digitala kommunikationsverktyg som Zoom.us påverka arbetet med scenarioplanering när arbetsprocessen genomförs virtuellt. Via kvalitativa metoder som fokusgrupper, enkäter och observationer samlades in data kring deltagarnas upplevelse av scenarioplanering och virtuell scenarioplanering. Materialet analyserades sedan via innehållsanalys. Studiens resultat visar att tidigare erfarenhet av scenarioplanering underlättade arbetsprocessen med virtuell scenarioplanering. Slutsatser som dragit är att kommunikationen delvis påverkades negativt av det digitala kommunikationsverktyget Zoom.us vilket försvårade den virtuella scenarioplaneringen. Trots detta väljer deltagarna att hellre arbeta med virtuella samarbeten och virtuell scenarioplanering snarare än traditionell scenarioplanering igen i framtiden. / Research shows that organizations in rapidly changing industries need to anticipate and manage change. Scenario planning is a planning method that can identify trends for organizations to make strategic choices more easily. Previous research also shows that scenario planning has also been carried out in a virtual way where the stakeholders vary in different geographical locations. The study aims to increase understanding of how digital communication tools such as Zoom.us affect the scenario planning work when the work process is carried out in a virtual way. Through qualitative methods such as focus groups, surveys and observations, data were collected about the participants experience of scenario planning and virtual scenario planning. The material was then analyzed via content analysis. The study's results show that previous experience of scenario planning facilitated the work process with virtual scenario planning. Conclusions drawn are that communication was partially negatively affected by the digital communication tool Zoom.us, which made the virtual scenario planning more difficult. Despite this, participants choose to work with virtual collaborations and virtual scenario planning rather than traditional scenario planning again in the future.

Studiens syfte var att belysa pedagogers uppfattningar kring lärplattan, med utgångspunkter i det teoretiska begreppet handlingserbjudande och genom detta se vad som blev tillåtet och inte tillåtet för vidare lärande och utforskande i den virtuella världen inom lärplattan. Utgångsläget till denna studie var den kunskapslucka som genom den tidigare forskningen tydligt framkom. Forskning visar att pedagoger har brister på kunskaper vad gäller de digitala verktygen, med grund i detta vill vi med denna studie försöka bidra med kompetens och förståelse med fokus på lärplattan. Åtta intervjuer har genomförts med pedagoger från olika förskolor. Resultatet visade att pedagoger ser lärplattan som en viktig del av verksamheten men att många inte riktigt vet hur de ska använda sig av den för att ett lärande ska ske. Studien visar att pedagogernas upplevda kompetens påverkar det synsätt och förhållningssätt som de har till lärplattan. I studien beskrivs även pedagogernas syn på integreringen av lärplattan i både val av aktiviteter och den plats som lärplattan tilldelas i verksamheten samt de handlingserbjudanden som där kan beskrivas avvisade eller uppmuntrade av pedagogen. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

No description available.

Virtual durability simulations have been explored in the automotive industry to complement physical testing in designing durable vehicles. Simulations are useful to check the validity of the design before even building the prototype of the vehicle. They are also useful in checking the effect of changes in vehicle design to the durability of the vehicle. Buses are designed and tested for durability before they are sold to customers. Bus manufacturers use special test tracks consisting of different kinds of maneuvers/obstacles to test the buses for durability. Proving ground durability test schedules defines the combination of different test track maneuvers/obstacles at which the bus is to be run. The test schedules are created to achieve accelerated fatigue damage in the bus comparable with the fatigue damage occurring in typical customer usage. This thesis is an attempt to check if a proving ground durability test schedule can be simulated in a computer. A Multibody dynamic model of the bus with its constituent subsystems is modeled in a multibody simulation software MSC ADAMS. Sub-systems like bus chassis frame and axle are modeled as flexible as their dynamic properties are assumed to influence the simulation results. The virtual bus is run on the virtual version of the test tracks. Loads at suspension torque rods, anti-roll bars, axles and displacement of dampers are extracted from the simulation. The load signals are post-processed to derive fatigue damage. The simulation model is compared with the test results of a single standard test track maneuver. The simulation model is tuned by adjusting the parameters to match with the test results of the given maneuver. Finally, the tuned model is used to run the bus in a test schedule. Results achieved at the end of the thesis shows that well-tuned simulation model is necessary for simulating test schedules with enough accuracy. Comparison with test results are to be treated with caution as the conditions of the test bus should be exactly same as the simulation model; which is difficult to achieve. Future extension of the work involves improving the accuracy of simulations and using simulations to iterate new kinds of maneuvers/obstacles to improve existing test schedules. / Virtuell hållfasthetsprovning utnyttjats inom fordonsindustrin för att komplettera fysisk provning med avseende att konstruera hållfasta fordon. Simuleringar är användbara för att kontrollera designen innan första prototypen har byggts men även för att kontrollera hur hållfastheten påverkas av olika fordonskoncept. Bussar utvecklas och provas så att de ska klara målen för hållfasthet innan de säljs. Busstillverkarna använder speciella provbanor bestående av olika hinder och manövrar för att testa hållfastheten. Tillsammans med speciella provningsprogram som specificerar vilka provbanehinder och manövrar som bussen ska provas enligt kan hållfastheten säkerställas. Dessa provprogram är framtagna för att den accelererade utmattningen på provbanan ska matcha den utmattning bussen utsätt för hos kund. Denna avhandling undersöker huruvida provprogram kan utvecklas digitalt via simuleringar. Multidynamiska modeller av bussens delsystem modelleras i programvaran MSC ADAMS. Delsystem som buss chassi ram och axlar modelleras som flexibla då deras dynamik egenskaper anses påverka simuleringsresultaten. Den virtuella bussen provas på en digital provbanan. Krafterna i reaktionsstag, kränghämmare, axlar och förskjutningen i stötdämpare beräknas. Dessa kraft- och förskjutningssignalser används senare för att beräkna utmattning. Simulerade resultat av ett hinder jämförs med resultat från fysisk provning för att därefter justera vissa parametrar för att virtuella resultat ska matcha fysiska. Efter att modellen är optimerad kan slutligen delskadan för ett helt provprogram simuleras. Resultat visar på att en väll optimerad simuleringsmodell är nödvändig för att simulera fram provprogram med bra noggrannhet. Att jämföra simulerade resultat med fysiska ska göras med viss aktsamhet då den fysiska bussen bör vara identisk med den virtuella; vilket är mycket svårt att uppnå. Framtida arbete inom ämnet bör innefatta förbättringar av simuleringsnoggrannheten och använda simulering för framtagandet av nya hinder/manövrar för att förbättra befintliga provprogram.

Denna studie undersöker förändringen från cellkontor till aktivitetsbaserat kontor. Syftet med detta arbete är att undersöka hur det är att arbeta i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Arbetet syftar också till att undersöka hur relationen mellan medarbetare och chefer präglas av kontorsmiljön. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer och gruppintervjuer genomförts med tio informanter från Skellefteå Kommun som alla arbetar i ett aktivitetsbaserat kontor. Dessa intervjuer har sedan transkriberats och bearbetats med kvalitativ innehållsanalys som metod. Teoretiska begrepp som presenteras är virtuell kontext, målvägsteori, LMX-teori, psykologiska kontrakt och Employer Branding. De huvudsakliga fynden är att en konflikt uppstår hos individen i att vara social och samtidigt välja rätt zon för uppgiften, dock varierade anledningen till konflikten mellan chefer och medarbetare. Arbetet visade också att chefer bör kunna lita på sina medarbetare, men att gränsen mellan tillit och kontroll inte är självklar och ett medvetet förhållningssätt krävs.

Vattenkraften är en viktig del av den svenska elförsörjningen och tillgodoser cirka 45 % av det årliga elbehovet i landet. Vattenkraften utnyttjar höjdskillnaden mellan inflödet och utflödet för att driva turbiner och producera el. I Sverige finns omkring 200 dammar med en fallhöjd större än 15 m och för höga nivåer vid någon av dessa skulle leda till ett dammbrott med omfattande konsekvenser. Ett viktigt område som det investeras mycket i idag är dammsäkerhet vilket går ut på att undvika okontrollerade översvämningar av dammen. Kännedom av fallhöjd och flöde är nödvändiga inom vattenkraft för att kunna beräkna producerad effekt och även vid dimensionering av dammar, vattenvägar och generatorer. Mättningar på inflödet till ett vattendrag anses vara mycket komplicerat och tidskrävande däremot kan utflödet genom utskoven beräknas med matematiska samband. Utskov avser öppningar i dammen som används för att avbörda vatten. Det finns således olika typer av utskov och det som påverkar valen är aspekter som kostnad, väderförhållanden, avbördningsförmåga, etc. För att undvika en möjlig överströmning av en damm dimensioneras ofta utskoven med avseende på vilken mängd vatten de bör avbörda. Ett krav som ofta ställs är att det ska vara möjligt att avbörda en vattendrags högsta vattennivå (HHQ). Några av de mest förekommande varianter av kontrollerade utskov i Sverige är valsdammar, luckdammar och bottenutskov.   Nivån i vattenmagasinet mäts upp med hjälp av sensorer som är placerade på olika platser vid dammen och uppmätta höga nivåer leder till att olika larmfunktioner löser ut. Regleringen av vattennivån sker då genom att avbörda vatten på ett kontrollerat sätt genom utskoven.  Genom att simulera regleringsprocessen av vattennivån i en virtuell miljö kan olika scenarier som kan uppstå vid magasinhantering testas på ett ekonomiskt sätt och hitta lämpliga reglerstrategier. Simuleringar är också en av de verktyg lyft fram inom industri 4.0 vilket kan bidra till framtidens lösningar inom automatiseringsprojekt. I arbetet studeras de olika beståndsdelar i ett vattenkraftverk och en tilltänkt metod presenteras för skapning av en virtuell modell av nivåregleringsprocessen i Siemens SIMIT, styrning av modellen via en virtuell PLC-enhet och visualisering av processen på en HMI-skärm. / Hydropower is an important part of the Swedish electricity supply and meets about 45% of the annual electricity needs in the country. Hydropower uses the height difference between inflow and outflow to power turbines and produces electricity. In Sweden, there are about 200 dams with a drop height greater than 15 m, and too high levels at any of these dams would lead to a dam break with extensive consequences. An important area in which a lot is invested today is dam safety, which is about avoiding uncontrolled flooding of the dam. Knowledge of drop height and water flow is necessary for hydropower to calculate the power produced and when dimensioning dams, waterways, and generators. Saturations on the inflow to a watercourse are very complicated and time-consuming, however, the outflow through the spillway can be calculated with mathematical correlations. Spillways refer to openings in the dam that are used to carry away water volumes. Thus, there are different types of spillways, and what influences the choices are aspects such as cost, weather conditions, etc. To avoid possible flooding of a dam, the spillways are often dimensioned with respect to the amount of water they should carry away. A requirement that is often made is that it must be able to carry away the highest water level (HHQ) of a watercourse.  The level in the water reservoir is measured with the help of sensors that are in different places by the dam and measured high levels lead to different alarm functions being triggered. The regulation of the water level then takes place by carrying away water in a controlled manner through the spillway. By simulating the regulation process of the water level in a virtual environment, different scenarios that can arise during reservoir management can be tested in an economical way and find suitable control strategies. Simulations are also one of the tools highlighted in industry 4.0, which can contribute to future solutions in automation projects. In the work, the various components of a hydropower plant are studied, and an intended method is presented for creating a virtual model of the level control process in Siemens SIMIT, controlling the model via a virtual PLC unit and visualizing the process on an HMI screen.

Virtuellt simulerad utbildning har existerat länge och tillämpas i olika sammanhang, exempelvis vid utbildning av piloter genom flygsimulatorer - en väletablerad form av virtuell simulering. En mindre utforskad tillämpning av virtuell simulering i utbildningssyfte är inom räddningstjänsten. Räddningstjänsten löser dagligen krävandeoch varierade uppgifter som ställer stora krav på kompetens hos personalen. För att hålla en god kvalité på utbildningen är varierade och frekventa övningsmoment viktiga. Att flytta delar av övningsverksamheten som traditionellt sker på övningsfält och i klassrum till en virtuellt simulerad miljö kan ge fördelar som mer resurseffektiv och mer frekvent träning med högre variation i de olika övningsmomenten. Syftet med studien är att undersöka existerande tillämpningar av virtuellt simulerad utbildning inom räddningstjänsten. Intryck har samlats in från nyckelpersoner i räddningstjänstverksamheter som idag bedriver övningsverksamhet i virtuellt simulerad miljö. Genom semi-strukturerade intervjuer och icke-deltagande, ostrukturerade observationer använder denna studie en kvalitativ metod för att hitta bland annat framgångsfaktorer, utmaningar, och fördelar inom simulerad utbildning. Resultatet från denna studie visar på att det finns stora möjligheter inom tillämpningen av virtuellt simulerad utbildning för räddningstjänsten. En välfungerande implementering av virtuellt simulerad utbildning kan skapa bättre förutsättningar inom övningsverksamheten, samt förbättra bland annat verksamhetens förmåga att samverka med andra räddningstjänster och förutsättningarna för att utbilda styrkeledare. Både instruktörer och övande ser positivt på att simulera delar av utbildningen inom räddningstjänsten virtuellt.

Undersökningen utgår från museiutställningen kungliga brudklänningar på slottet i Stockholm. Denna utställning var tillfällig och lades ned i april 2017. Det övergripande syftet är att kartlägga vad som kan genomföras för att väcka intresse och skapa mening hos en bredare målgrupp inkluderande yngre personer att ta del av utställningen, och skapa mening efter att den har lagts ned. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur, varför, och vem museiutställningen kungliga brudklänningar, efter att den har lagts ned, kan intressera med hjälp av virtuell verklighet (VR). I denna undersökning genomförs en litteraturstudie och intervjuer samt observationer på utställningen kungliga brudklänningar. Detta ligger till grund för att utveckla en VR-applikationsprototyp där huvudsakliga delar av utställningen ingår. Slutligen utvärderas applikationen med avseende på teknisk interaktion samt hur det virtuella besöket erfarits för att bedöma huruvida VR kan skapa intresse för och utveckla utställningen för en bredare målgrupp. Resultatet visar att applikationen har god teknisk interaktion, men den ursprungliga utställningen uppmanar inte till erfarande och applikationen lyckas inte utveckla den i detta avseende. Applikationen blir inte mer intressant för en yngre målgrupp än dess innehåll. Med hjälp av aspekter av seriösa spel och social interaktion samt framtida studier kring ämnet med fler respondenter och ett utökat perspektiv kanske dessa begränsningar kan övervinnas. Om teknisk interaktion och social interaktion kan integreras kan också upplevelsen utvecklas och få ett meningsfullt sammanhang vilket möjliggör erfarande och bättre behållning av det virtuella besöket / This master thesis investigates the museum exhibition Royal Wedding Dresses at the Stockholm castle. This exhibition was temporary and closed in April 2017. The overall purpose is to map what can be done in order to raise interest and create meaning in a broader audience including younger people to take part in the exhibition, and create meaning of it after it has been closed down. An additional purpose is to investigate how, why, and whom the museum exhibition Royal Wedding Dresses can interest using virtual reality (VR), after the end of the exhibition. In this survey, a literature study, interviews and observations are performed regarding the exhibition Royal Wedding Dresses. This is the basis for developing a VR application prototype where major parts of the exhibition are included. Finally, the application is evaluated for technical interaction and how the virtual visit has been evaluated, to assess whether VR can create interest in, and develop, the exhibition for a wider audience. The result indicates that the application has good technical interaction, but the original exhibition does not encourage the visitor to experience it, and the application is unable to develop it in this regard. The application will not be more interesting for a younger audience than its content. With the help of aspects of serious gaming and social interaction, as well as future studies on the subject with more respondents and an expanded perspective, it may be possible to overcome these limitations. If technical interaction and social interaction can be integrated, the experience can also be developed and be put in a meaningful context that encourages experience and better retention of the virtual visit.

When circumstances for university libraries changed drastically due to the covid-19 pandemic in 2020, video mediated reference service was used to maintain availability for library users. Many libraries used Zoom for this service. This thesis aims to investigate librarians' reference work via video calls, through a case study of a university library in Sweden. The study gathers librarians' experiences of communicating with users via Zoom, to gain knowledge about the work's characteristics and to discover possible strategies for managing video call services, and their inherent strengths and weaknesses, in a university library context. The study is based on six semi-structured interviews with university librarians who work at the Zoom desk. All respondents have many years of experience of working at a traditional reference desk, which enables valuable comparisons between the two working methods. The results reveal several advantages of Zoom, one of the biggest being the separate and undisturbed space that the Zoom desk represents. As a result of that, the respondents point out that Zoom has come to be used for in-depth reference service. By analyzing the interviews through the sociologist Erving Goffman’s theoretical framework of social interaction, and theories of social presence, we also hope to increase the understanding of the dynamics in video mediated communication.

Efter COVID-19 pandemin blev utbildning på distans ett mer förekommande konceptoch fördelarna med en utbildning på distans uppdagades. För att även kunna hålla depraktiska delarna på distans kan en lärmiljö i virtuell verklighet (Virtual Reality, VR)vara en lösning. I den här uppsatsen kommer möjligheten att bygga en lärmiljö i VRundersökas samt om det går att instruera en användare att utföra specifika arbetsmoment.Slutligen undersöks möjligheten om det går att spåra framsteg gjorda i lärmiljön frånen utomstående lärplattform. En plan för implementeringen gjordes och implementera-des sedan i spelmotorn Unity för användning i VR-headsetet Oculus Quest. Resultatetblev att det är fullt möjligt att skapa en lärmiljö i VR och dessutom på ett bra sättvisa instruktioner för specifika arbetsmoment på en produkt. Det kräver dock en visshandpåläggning på produkt och tillhörande verktyg för att identifiera när en instruktionutförts. Resultatet visade även att det är fullt möjligt att se framsteg i en utomståendelärplattform via gränssnittet “Experience API” (xAPI). / After the COVID-19 pandemic remote learning became a more common concept andthe benefits of remote learning were discovered. A solution to be able to conduct remotelessons on practical elements could be a learning environment i Virtual Reality (VR).This thesis will explore the possibility of building a learning environment in VR andsee if it is possible to instruct a user to perform specific tasks. Finally the possibilityof tracking the users progress in the learning environment from a third party learningplatform is explored. A plan for the implementation was made and implemented in thegame engine Unity for use with the Oculus Quest VR-headset. The result showed thatit is possible to create a learning environment in VR as well as being able to displayinstructions for performing specific tasks on a product in a good way. It does howeverrequire a certain manual work to be done on the product and the accompanying toolsto identify when an instruction has been completed. The result also showed that it isfully possible to track the progress from a third party learning platform via the interface“Experience API ” (xAPI).