År 2020 slog coronapandemin till mot världen med full kraft, orsakad avviruset SARS-CoV-2. Nyheter och information om pandemins utvecklingpräglade informationsflödet tillsammans med åtskilliga visuella elementmed informativa syften. Antal insjuknade i sjukdomen COVID-19 samtett snabbt växande antal dödsfall i kombination med nyheter om ensjukvård nära bristningsgränsen rapporterades kontinuerligt i olikainformationskanaler. En bild som ofta förekom tillsammans medinformation om pandemin var en 3D-gestaltning gjord av två grafiskaformgivare på uppdrag av amerikanska Centers for Disease Control andPrevention (CDC). Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hurett urval mottagare upplevde CDC´s 3D-gestaltning av viruset SARS-CoV-2. Metod: Metoden som användes för studien var semiotiskbildanalys där den denotativa nivån undersöktes objektivt med hjälp avanpassade frågor och den konnotativa nivån byggde på intervjuer medelva respondenter. Resultat: Ur intervjuerna framkom både ikoniska- ochsymboliska tecken som främst indexerade negativa upplevelser hosrespondenterna, kopplade till både personliga- och samhälleligaperspektiv.

Instagram är en social medieplattform som är populär i dagens samhälle. Det är en plattform som påverkar många människor på olika sätt. Ett sätt är att skildra en "ideal kroppsbild" eftersom instagramanvändare försöker skildra sig själva på bästa möjliga sätt. Detta resulterar i höga standarder som de flesta inte kan uppfylla. Som ett motstånd mot detta skapades hashtaggen "Instagramvsreality". Hashtaggen skapades för att visa verkligheten bakom några av Instagram-inläggen som ibland är redigerade eller inte visar hela bilden. I den här studien undersökte vi om meddelandet bakom Instagram-inlägget med hashtaggen Instagramvsreality och Instavsreality kom fram genom den visuella kommunikationen och hur det påverkade respondenterna. / Instagram is a social media platform that is becoming a big part of today's society. It is a platform that affects a lot of people in different ways. Research shows that one way is by portraying an “ideal body image” since Instagram users try to portray themself in the best manner possible. This results in high standards that most people cannot fulfill. As resistance to this, a body positivity movement came to life and with this the hashtag “Instagramvsreality”. The hashtag was created to show the reality behind some of the Instagram posts which are at times edited or do not show the whole picture. In this study, we investigated if the message behind the Instagram post with the hashtag Instagramvsreality and Instavsreality was understood through the visual communication and how it affected the respondents. The results show that most of the responders understand both the message with the message behind the Instagram posts and the bigger message behind the hashtag. While they are not affected by the hashtags encouraging message.

Uppsatsens syfte är att undersöka och utveckla förståelse för hur USA:s civila rymdmyndighet NASA:s grafiska kommunikation bidrar till att stärka och bibehålla dess legitimitet. Detta analyseras utifrån ett visuellt material bestående av fem utvalda bilder som publicerats av NASA i olika typer av medier. Analysen sker i två steg, först genom en semiotisk bildanalys som sedan utvecklas vidare i en kritisk diskursanalys. Resultatet visar på likheter mellan de olika medierna i det visuella materialet som syftar till att stärka centrala teman i NASA:s kommunikation. Det högteknologiska och vetenskapliga, människan och mångfald samt möjligheter och optimism är alla teman som används på olika sätt och syftar till att bibehålla och stärka NASA:s legitimitet och handlingsfrihet. Resultatet tas slutligen upp i en diskussion, där det grafiska, det politiska och det historiska kopplas samman.

Syftet är att undersöka den visuella kommunikationen i ett urval av GeBlods bilder för att förstå dels vilka visuellt retoriska element som används och dels hur GeBlod hanterar utmaningen att kombinera information med reklam. Materialet omfattar sex bilder som analyseras med hjälp av teorier inom visuell retorik, färg, form och typografi. Resultatet visade att bilderna i stor utsträckning saknar ett personligt narrativ och emotionell valens, att det uppstår en paradox i framhävandet av den röda färgen, och att när känslor som rädsla och ångest är närvarande och medicinska delar av blodgivningsprocessen åskådliggörs så motverkas ofta möjligheten att kombinera information med reklam. Slutsatsen är att GeBlod ännu inte hittat en hållbar lösning på utmaningen att i en och samma bild kombinera information med reklam. Dessa insikter kan ligga till grund för en mer genomarbetad visuell kommunikation från GeBlod för att motverka den ständiga blodbristen. / The purpose of this study is to examine the visual communication in a selection GeBlod's images to understand which visual rhetorical elements are used and how GeBlod manages the challenge of combining information with advertising. The material comprises six images analyzed using theories of visual rhetoric, color, form and typography. The result showed that the images largely lack a personal narrative and emotional valence, that a paradox emerges when emphasizing the color red, and that the possibility of combining information with advertising is often counteracted by demonstrating medical elements of the blood donation process when emotions such as fear and anxiety are present. The conclusion is that GeBlod has not yet found a a sustainable solution to the challenge of combining information with advertising in one and the same image. These insights can form the basis for a more thorough visual communication from GeBlod in order to counteract the constant blood shortage.

Den kristna traditionen är djupt rotad i vårt samhälle. Kristna högtider är allmänna helgdagar och vigslar, dop och begravningar i kyrkan tillhör det vanliga. Trots detta är Sverige idag ett av världens mest sekulariserade länder och bara 10% av svenskar menar att religion spelar en viktig roll i deras liv. Medlemsantalet och antalet gudstjänstbesökare i Svenska kyrkan sjunker för varje år. Målet med detta arbete är att visa på hur visuell kommunikation kan användas för att förändra förutfattade meningar om kristendomen och bygga broar mellan åsikter och ideologier. I Normkreativ kyrka tar jag avstamp i den klassiska kristna bildkonsten för att skapa en ny upplevelse av välbekanta bibliska motiv. På så sätt vill jag skapa förståelse för min personliga trosuppfattning och visa på hur kristendomen kan göras relevant i Sverige idag.

Problemformulering: Det är intressant att undersöka hur företag som bedriver spelverksamhet i Sverige kommunicerar visuellt eftersom deras reklam blivit allt vanligare under de senaste åren. I och med de nya lagar som börjar gälla från den 1 januari 2019 är ämnet i aktiv utveckling och därför aktuellt.  Syfte: Syftet med denna undersökningen är att analysera vilka visuella element och teman som används i reklamfilmer för företag som ansökt om att få bedriva casinoverksamhet i Sverige med start 1 januari 2019. Metod och material: Urvalet består av fem reklamfilmer publicerade åren 2016-2018, på den Youtube-kanalen med flest visningar tillhörande de företag som beviljats licens för att bedriva spelverksamhet online i sverige från den 1 januari 2019. Genom en semiotisk innehållsanalys bestående av tre delar, denotation, konnotation och retorik har reklamfilmerna analyserats och tolkats. Huvudresultat: Resultaten visar att det finns starka gemensamma teman, i synnerhet inom val av färgpalett i filmerna. Vidare så visade resultaten att filmerna spelar på känslomässiga budskap mer än informativa.

Denna studie undersöker hur kvinnor representeras i reklam. Syftet med denna studie är att ta reda på hur Lindex i två olika kampanjer representerar kvinnor i sin reklam för underkläder för kvinnor. Undersökningen fokuserar på om representationen i kampanjerna förhåller sig till stereotyper eller femvertising. Uppsatsen grundar sig på teorier om representation och semiotik samt vad stereotyper är. Metoden som har använts är en semiotisk analys. Resultatet visar att de två olika kampanjerna skiljer sig åt trots att de marknadsförts i samma produktkategori. Den första kampanjen visar många tecken som tyder på att reklamkampanjen är mer stereotypiskt, eftersom den representerar många förutfattade meningar om vad som är snyggt och attraktivt. Den andra kampanjen visar varierande kroppar och åldrar. Reklamen blir inte stereotypisk men är ändå inom ramen för vad som anses vara attraktivt, då alla kvinnor i bilden har fixat hår, har mjuk kropp, lagom mycket rynkor om de är äldre och så vidare. Detta tyder på att kvinnor måste vara attraktiva, för att representeras i reklam. Den första kampanjen blir en negativ syn hur kvinnor borde vara och upprätthåller kvinnliga skönhetsideal medan den andra kampanjen gör att fler kan relatera till personerna då de visar upp fler människor i olika kroppar, åldrar och etnicitet

Syftet med studien är att genom en kvalitativ semiotisk analys se på vad som definierar god smak. Utifrån Bourdieeus (1986) teorier om klass och smak vill jag se på Jeffrree Stars kapital och undersöka vilka markörer det finns för god smak.Min frågeställning lyder: Hur ser Jeffree Stars kapital ut? Vad är det för markörer som representerar god smak i Jeffree Stars fält och hur visualiseras det? För detta ändamål har jag analyserat 5 bilder från Jeffree Stars Instagramkonto, med 15,5 milj. följare. Mitt utfall blev att Jeffree Star har positionerat sig starkt inom sitt fält på Instagram som promotor för sitt eget sminkföretag. Detta innebär att han skapat en doxa, där han propagerar för vad som är god smak, genom att visa upp de kapitalvaror han erhållit genom sin framgång. Detta sker genom self-branding, där gränserna mellan det privata och företaget suddas ut. Vidare framkommer det att Bourdieus teorier idag kan vara svåra att applicera, då det idag sker ett snabbare informationsflöde genom internet och andra parametrar styr bedömningen av kompetens, somi detta fallet antalet följare på Instagram.

Following the introduction of digital- and social media, the landscape has changed for museums and other cultural institutions. The focus has shifted from the objects in their collections, to the public they serve. Predominantly text-based social media has previously been researched but within visual and multimodal communication (of which Instagram is a large part) research is far less common - especially how art institutions make use of Instagram as a communication channel. Through qualitative interviews with communications officers in charge of social media from four different art institutions in Sweden, an analysis of strategic documents and the application of Russmann and Svenssons (2016) model for researching Instagram on specific Instagram posts, this study finds that there are vast differences not only in what is posted in Instagram, but also how and why these four art institutions make use of Instagram in their communication with their audiences. Surprisingly, it was not too uncommon for there not to exist any strategic documentation and a clear vision of what to publish on Instagram and why it is used. The study also warrants further research on not only Instagram as a whole, but also more specifically on art institutions’ use of the platform.

Människor i informations samhället är omringade av teknologier och medium som ständigt sänder information av alla slag till sina användare. Visualisering av denna information blir då en kritisk aspekt för den vardagliga användaren. Detta kandidatarbetet syftar till att utmana visuell kommunikation av information och data. Genomförandet av frågeställningen sker med hjälp av designperspektivet minimalism och metoden prototypande. Vi presenterar relevant forskning och metoder som skapar en utgångspunkt för en designprocess som experimenterar med visuella gestaltningar i olika design situationer. Genom utmanandet av metoder för visuell kommunikation ville vi få fram experimentella gestaltningar som bearbetar och förmedlar information till en mottagare. Resultatet av designprocessen är en prototyp som testar visualiseringar och möjliga interaktiviteter i den valda kontexten. / People in the information society are surrounded by technologies and mediums that constantly transmit information of all kinds to their users. The design of this informationbecomes a critical aspect for the everyday user. This bachelor thesis aims to challenge visual communication of information and data. The question is carried out using methods such as prototyping and the design perspective minimalism. We present relevant research and methods that create a starting point for a design process that experiments with visual designs in a design situation. Through the challenge of methods of visual communication, we want to develop experimental designs that process and convey information to a recipient. The result of the design process is a prototype that tests visualizations and possible interactivity in the chosen context.