Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade djupintervjuer, med särskild fokus på visuella gerillakampanjer, kartlägga de av byråerna benämnda karaktärsdragen för gerillakampanjer samt byråernas arbetssätt för dessa kampanjer.Fem semistrukturerade djupintervjuer genomfördes på respektive respondents arbetsplats utvalda genom ett kombinerat strategiskt och bekvämlighetsurval.Resultaten visade tydliga karaktärsdrag för en gerillakampanj. Utifrån dessa har följande definition tagits fram: en gerillakampanj kännetecknas av att den saknar köpt medieexponering och ofta karaktäriseras av en kreativ, ofta situations- och miljöanpassad, utformning som på egen hand väcker stort intresse eller uppmärksamhet relativt mot den nyttjade budgeten i syfte att skapa djupare relationer med mottagaren.Arbetssätten för en visuell gerillakampanj och vanliga gerillakampanjer skiljer sig inte nämnvärt mot arbetssätten för en traditionell reklamkampanj. Vid framtagandet av en gerillakampanj görs juridiska överväganden om huruvida lagöverträdelser kan komma att krävas. Det framkom även att spridningen i efterhand av en gerillakampanj var viktig för att få så stort genomslag som möjligt genom nyttjandet av traditionell media. / The aim of this study was to identify the advertising agencies considered characteristics of guerrilla campaigns and agencies' working process on guerrilla campaigns, with the particular focus on the visual guerrilla campaigns, using semi-structured interviews.Five semi-structured in-depth interviews were conducted. Respondents were selected strategically.The results showed distinct characteristics of guerrilla campaigns. Based on these, the following definition were conducted: a guerrilla campaign is characterised by the lack of bought media exposure, a creative, often situational and environmentally adapted design, that without assistance from other sales promotions produce high interest or attention relative to the utilized budget, in order to create a deeper relationship with the recipient.The working methods of a visual guerrilla campaign and a regular guerrilla campaign do not differ remarkably from a traditional campaign. The study also showed that the spread of a guerrilla campaign was important for its effectiveness.

Den här undersökningen har studerat hur Systembolagets plastpåses visuella kommunikation och marknadsföring sett ut och hur den har förändrats genom åren. Syftet var att skapa en förståelse kring förändringarna i relation till samhällets och marknadsföringens utveckling. Tanken var även att tillföra kunskap till historien om utvecklingen av visuell kommunikation och marknadsföring. Systempåsen har alltid varit en central del i företagets marknadsföring och funnits med i samma format under många årtionden, vilket gjorde området intressant för studiens syfte. Denna studie har genomförts med en kvantitativ innehållsanalys av Systembolagets plastpåse. För att behandla frågeställningen utgick studien från ett antal variabler som berört element, färg och kommunikation. Variablerna används för att identifiera förändringarna i plastpåsens visuella kommunikation och marknadsföring över tid, samt hur detta har förhållit sig till eller påverkades av samhälls- och marknadsföringsteoriers historia. Efter en förfrågan till Systembolaget blev empirin tilldelad, vilket bestod av över hundra systempåsar från 1970 till 2018. Vissa avgränsningar gjordes, såsom att enbart undersöka de Systembolagspåsar som är gjorda av plast och dess framsida. Detta på grund av att det är den sida som syns utåt och att det var då plastpåsen kom med den traditionella form som vi ser än idag. De resultat som gick att utläsa av studien var att en stor förändring skett från 70-talet till idag när det gäller påsens kommunikation. Uttrycken och budskapen har förändrats i takt med samhället och marknadsföringens utveckling. Det gick från ett rörigt uttryck till ett enhetligt. När påsen kom var det maffiga innehåll med stor variation. Under ett och samma årtionde varierade det till exempel mellan mängden bild, text och färg. Ett stort skifte skedde i uttrycken i början på 90-talet då ett och samma uttryck återanvändes och det gick att se ett tydligt samband mellan påsarna. Budskapen berörde aktuella ämnen från dess samtid under årtiondena, men framförallt anpassades budskapen efter marknadsföringens krav på en tydlig identitet och nya sätt att synas på. I och med utvecklingen mot ett samhälle där vi ständigt möts av nya reklambudskap. Budskapen gick därmed från att primärt kommunicera risker och säkerhet till att idag lägga ett större fokus på den egna verksamheten i sin kommunikation. / This study analyzed how the visual communication and marketing regarding Systembolaget’s plastic bags appearance and how it has changed over the years. The purpose with this study was to create an understanding regarding the alteration in relation to the changes in the development of society and marketing. The idea was to add knowledge to history regarding the development of visual communication and marketing. The plastic bag has always been a key part in Systembolaget’s marketing and has had the same overall formatthroughout the decades. What has been changed – on the other hand – is its graphic appearance. This leads to an interest to study how the design has developed in relation to societal changes, and thereby create a wider understanding of the history of visual communication and marketing as a field. This study has been conducted with a quantitative content analysis of Systembolaget’s plastic bags. Toaddress the question at issue this study used several variables that involved element, color and communication. This was to identify the changes of the plastic bag regarding visual communication and marketing over time, but also how it was related or affected by the history of society and marketing. After a query to Systembolaget the empirical data, which consisted of over a hundred plastic bags from Systembolaget between 1970 and 2018, was assigned to us. Certain delimitations have been done. We only examined the bags made of plastic, and only the front of the plastic bag. The results that could be read from the study were that there was a big change from the 70s until today, regarding the communication of the plastic bag. The expressions and messages has changed in the same pace as the development of society and marketing. When the plastic bag first came, the content had a big variation. The amount of images, text and color changed a lot during a decade. The message on the plastic bags concerned current topics from its present day. The main message went from communicating risks andsafety to today communicating Systembolaget’s vision as a company.

Just nu är miljontals människor världen över i akut behov av hjälp och stöd. Det finns idag en stor mängd humanitära välgörenhetsorganisationer som arbetar med just detta. Deras verksamhet är beroende av att privatpersoner går in och stöttar, vilket innebär att organisationernas kommunikation utåt är avgörande för att kunna nå dem. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur olika annonstyper inom humanitära välgörenhetsorganisationer påverkar människor. I en pilotstudie identifierades tre olika annonstyper som använts i denna studie. För att se om någon av annonstyperna fick en starkare respons användes en kvantitativ enkät där 70 respondenter svarade. För att undersöka hur bild och text i annonstyperna påverkade mottagare genomfördes nio kvalitativa intervjuer. I både enkät och intervjuer fick de som deltog se de tre olika annonstyperna och svara på frågor kring dessa. Resultatet av studien visar att de tre annonstyperna väcker olika känslor och reaktioner hos olika människor, samt att en för hög exponering av en viss annonstyp kan leda till att mottagaren inte påverkas i lika hög utsträckning. Detta tyder på att en varierad kommunikation är den mest effektiva för att humanitära välgörenhetsorganisationer ska kunna påverka så många människor som möjligt.

Denna uppsats behandlar frågorna om hur och varför ett typsnitt kan förmedla ett visst intryck, en känsla eller tonalitet på en webbsidas rubriker. Samt betydelsen av, som designer eller annan yrkesverksam inom området, att ha kännedom och medvetenhet kring typsnitt. Vi valde en kvalitav metod utifrån våra frågeställningar. Genom intervjuer och en fokusgrupp ämnar vi undersöka tre typsnitt från tre olika typsnittsfamiljer. Typsnitten vi specificerat oss på är Roboto (sans serif), La Parisienne (regular skript) samt Fifty four (display/dekorativ). Teoretiska utgångspunkter hämtas från tidigare studier inom ämnet, litteratur av sakkunniga samt data från empirisk undersökning som vi samlat in från intervjuer och en fokusgrupp. En webbsida, utvecklad i WordPress har varit ett praktiskt moment och har fungerat som en plattform för vår undersökning genom att presentera våra olika rubrikers typsnitt. Resultatet från vår undersökning visade att våra valda typsnitt på rubrikerna tolkades likvärdigt och att det är främst formen som avgör. Studien tydliggör även att typsnitt kan tolkas utifrån person och personlighetsdrag, genom grundkänslor, tidigare associationer, konnotation och majoritetens överensstämmande svar. Vi ser att kunskap om typsnitt har en central roll i den tidiga designprocessen. Med detta i åtanke blir det viktigt för designern att kunna behärska typografi och förstå dess kraft. / This essay addresses the questions about how and why a font can convey a certain impression, feeling or tonality on a website's headings. As well as the importance of being a designer or other professionals in the field, to have knowledge and awareness of fonts. We have chosen a qualitative method based on our questions. Through interviews and a focus group, we intend to study three fonts from three different fontfamilies. Roboto (sans serif), La Parisienne (regular script) and Fifty four (display /decorative). Theories are obtained from previous studies in the subject, we refer to literature by experts and the data comes from our empirical research that we have collected from our interviews and the focus group. We have developed a website in WordPress, that has been a practical element and has served as a platform for our research by presenting the fonts of our various headings. The results of this study showed that our selected fonts of the headlines were interpreted equally by our informants and everyone answers that it depends on what kind of a typeface it is. Fonts can be interpreted from many different perspectives, the form of a font affects people's interpretation a lot but also interpreted based on personality traits, through basic feelings, past associations, connotation and the majority's response which was consistent. The knowledge of fonts plays a central role in the early design process and it becomes important for a web designer to be able to master typography and understand its powers.

Denna uppsats behandlar ämne turiststudier och bildbanker med koppling till porträtteringen av Småland utifrån ett tyskt och ett svenskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att se ett resultat kring huruvida det finns skillnader i hur hemsidor med svensk eller tysk målgrupp porträtterar Småland. Detta sker genom en analys av deras olika val av motiv i sina fotograferingar och vad eventuella skillnader kan säga om representationen. En kvantitativ, kvalitativ och en komparativ undersökning har genomförts där sex hemsidor publicerade av tyska respektive svenska turistbyråer och med tysk eller svensk målgrupp har blivit analyserade. Materialen på hemsidorna kommer huvudsakligen från bildbanker. Utifrån statistik kunde slutsatser dras att hemsidor som främst riktar sig till tyska turister gestaltar Småland med Astrid Lindgrens figurer och älgar, medan de hemsidorna med svensk målgrupp främst fokuserar på storstäderna och matkulturen i regionen. Även lantlighet visar sig vara viktigt för de bådas gestaltningar. / This scientific essay deals with topic such as tourism studies and image banks with a connection to the portrait of Småland based on a German and a Swedish perspective. The purpose of this essay is to find a result of weather there is differences in how websites with German or Swedish targetgroup portray Småland. This is done through an analysis of their choices of motives in their pictures, and what these differences can tell us about the representation. One qualitative, one quantitative and one comparative survey has been done where six websites with Swedish or German targetgroup has been analyzed. The material is mostly from image banks. Conclusions could be drawn where the websites targeting Germans showed Astrid Lindgren’s figures and elks, and the websites with a Swedish targetgroup showed mostly the big cities and the food culture in the region. Also the rurality turns out to be important.

Denna uppsats består av en bildanalys av en visuell kampanj bestående av fem bild-par med två bilder var, eller diptyker, skapad av Greenpeace. Genom att granska faktorer som visuellt arbetsminne, symbolisk interaktion, socialisering, retoriska tilltal samt bildspråk och applicera dessa på en visuell kommunikation kan en med större enkelhet se hur dessa arbetar och interagerar. På så sätt får vi veta hur avsändaren kan använda sig av olika kommunikationsmetoder för att förmedla ett budskap likväl som hur mottagaren kan tänkas ta emot och tolka detta. Greenpeace har använt sig av etos, logos och patos för att föra fram sitt budskap, samt en kunskap om sin målgrupps generella socialisering för att tilltala de konnotationer som målgruppen innehar gällande klimatkrisen och dess konsekvenser.Genom att inte inkludera någon text utan istället fokusera på dessa konnotationer och tala till betraktarens intellekt så uppmanar Greenpeace till personlig uppfattning och tolkning. De har även använt sig av starka färger, kontraster och intressanta kompositioner för att fånga åskådarens blick, uppmärksamhet och intresse. / This essay consists of a analysis of a visual campaign consisting of five pairs of images with two images each, so called diptychs, created by Greenpeace. By examining factors like visual working memories, symbolic interaction, socialization, communication methods and visual language and applying these onto a visual communication one could with more ease see how these work and interact. Like this we find out how the sender could make use of different methods of communication to mediate a message as well as how the recipient could come to receive and interpret this. Greenpeace has used ethos, logos and pathos to deliver their message, and a knowledge about their target audiences general socialization to appeal to those connotations that the audience have about the climate crisis and its consequences. By not including a text but instead focus on these connotations and speaking to the observers intellect, Greenpeace calls for personal perception and interpretation. They have also used bright colors, contrasts and interesting compositions to catch the observers eye, attention and interest.

Displacing the Familiar is a practice-based research project focused around the exploration of digital materiality. This writing is intended to give the reader an exposé of the thought process that has emerged out of my crafting and practice. It also presents shorter technical insights and examples of software used. This project takes it starting point in the joy of unpacking the digital technology. The urge to explore and understand the underlying processes that renders visuals material on the screen. How can a visual practice concerned with digital materiality work?

The field of graphic design is an essential part of the contemporary media and communication  landscape, not least as a result of  digitalization where visual content plays a more important role than ever before. Although influential, little research has been conducted in regards to graphic design. The thesis concerns the field of graphic design in Stockholm and poses two research questions. First, which social dynamics and unwritten rules are possible to discern from the graphic design field of Stockholm? Second, what does the interplay between an agent's position in the field and his/hers individual opinion concerning good graphic design look like?  The theoretical framework is centered around Pierre Bourdieu's field theory and its core concepts such as fields, capital, habitus and doxa. These are fundamental cornerstones for the thesis as a whole and used as an analytical framework. Furthermore, six qualitative semi-structured interviews with different actors from within the field were conducted and later analyzed using qualitative content analysis. The results concluded that there are social dynamics and unwritten rules within the graphic design field of Stockholm concerning; talent, education, social climate, norms and values, visual guidelines and the purpose of graphic design. Moreover, all actors agree on one basic premise – if something is to be considered good graphic design it has to fulfill the basic purpose of graphic design. However, when it comes to how that premise is fulfilled, there is a clear interplay between an agent's position in the field and their opinion.

The aim of this study is to investigate ideology and discourses of nationalism in the election posters by the Swedish democrats. The purpose is to determine which type of political ideologies and if the posters showed signs of a nationalistic discourse in the Swedish democrats digital and traditional election posters for the general elections in 2018. The method used is qualitative content analysis based on semiotics. In the study, the verbal and visual elements of election posters are analyzed. The study reveals that the election posters used by the Swedish democrats showed signs of a nationalistic discrouse although to a varied degree. The digital posters contained a lot more signs of the nationalistic discourse than the traditional posters did. Ideology is present in both types of the election posters, although the traditionally printed ones showed more signs of socialism than the digital posters.

Emojis anses av många vara en viktig komponent för att ge digitala konversationer en känslomässig nyansering och bidrar med tonalitet. Användning och uppfattning av dessa symboler kan variera och i denna uppsats undersöker vi om detta beror på ålder, emojis design eller om det påverkas av andra faktorer. Vi har utfört en enkätundersökning för att undersöka hur människor använder emojis. Här frågade vi vilka enheter och plattformar används regelbundet vid digitala konversationer i dagens läge, i vilka sammanhang emojis används ochom emojis utformning bidrar till en varierad användning av dessa. Vidare har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med femton respondenter för att få djupgående svar om deltagarna anser att emojis används på olika sätt beroende på olika åldersspann mellan olika parterna, huruvida digitala kanaler kan påverka användningen av emojis samt vilka övriga faktorer som kan påverka både användning och uppfattning av emojis. Resultatet vi fick av denna studie tyder på att skillnader i användningen av emojis främst styrs av vilken relation finns mellan olika parterna, samt huruvida det existerar en åldersskillnad mellan dem. Yngre tenderar att använda ovanligare emojis oftare samt verkar mer benägna att testa nya emojis och nya plattformar, medan äldre individer i vår studie främst använder tydligare emojis på välbekanta plattformar för att inte riskera att misstolkas. Vidare kan olika plattformar avgöra hur användningen av emojis förefaller då samtliga tjänster har individuella tolkningar och betydelser på hur utformningen av emojis ska se ut. / Emojis are by many considered to be an important component in giving digital conversations an emotional nuance as well as tonality. The use and perception of these symbols can vary and in this study we investigate whether its usage depends on the users age, the design of the chosen emoji or if it’s due to other factors. We have conducted a survey to investigate how people use emoji, which devices and platforms are used in digital conversations and whether the design of emoji contributes to a varied use of them. Furthermore, we also conducted semi-structured interviews with fifteen respondents to get in-depth answers about whether the participants use emojis in different ways depending on different age ranges between separate parties, whether digital channels can affect the use of them and what other factors can affect both use and perception of emojis. The results we obtained from this study indicate that differences in the use of emojis are mainly governed by the relationship between the different parties, and that it matters whether there is an age difference between them. Younger people tend to use more unusual emojis more often and seem more willing to try new emojis and platforms, while older individuals mainly use plainer emojis on familiar platforms as they do not want to risk being misinterpreted. Furthermore, different platforms can determine how the use of emojis appears, as all services come with individual interpretations of what the design of emojis looks like and what they mean.