I denna studie följer man fem olika personers erfarenheter av att ha flyttat från Nordmakedonien till Sverige för att arbeta. Studiens mål är att ta reda på vilka utmaningar individerna upplevde på den Nordmakedonska arbetsmarknaden samt orsakerna som lett till att individerna valt att lämna sitt hemland i hopp om en bättre framtid i Sverige. Fortsättningsvis så är även målet med studien att ta reda på hur flytten till Sverige har gått, vilka utmaningar de har stött på i det nya landet både socialt och i arbetslivet. Insamlingen av det empiriska materialet gjordes genom semistrukturerade intervjuer med mina fem intervjupersoner. Den metoden ansågs mest anpassad för att få fram ett individperspektiv och för att ge utrymme för individerna att berätta sina erfarenheter ur sitt egna perspektiv. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av Framing Theory som syftar på att få fram en definition av problemet ur individens perspektiv, även att se till orsakerna ur individens perspektiv, få fram deras moraliska bedömningar av problemet och orsakerna och till sist se vilka hjälpmedel som föreslås av individerna.  Resultatet av studien visade vissa samband och vissa olikheter bland individerna. Alla individerna beskrev en skillnad på om man arbetade inom den privata eller statliga sektorn på den Nordmakedonska arbetsmarknaden. Den privata sektorn beskrivs som mer rättvis där kompetens är det som avgör dina möjligheter för ett arbete. Medan den statliga sektorn beskrivs som orättvis och präglad av politisk korruption som begränsade möjligheterna framför allt för en av mina respondenter. Däremot är detta något som alla respondenter direkt eller indirekt har erfarenhet av. Andra utmaningar på den Nordmakedonska arbetsmarknaden som nämndes var dåliga arbetsvillkor och rädsla för arbetslöshet. En annan orsak som nämndes av två av respondenterna var helt enkelt att de hade tröttnat på sina yrken och kände att de behövde en förändring. Den absolut främsta orsaken som nämndes av alla respondenterna var viljan att ge sina barn en bättre framtid med friheten att kunna utforska sina intressen och kunna bli vad de vill utan att begränsas av arbetsmarknaden.  Väl i Sverige beskrevs språket som en stor utmaning av flera av respondenterna. Andra utmaningar som lyfts fram är kulturella skillnader. Att lära sig språket beskrivs som en stor hjälp både för att det gett fler möjligheter inom arbetslivet och för att komma in bättre i samhället och kulturen. Stöd från familj och vänner är även något som nämns vara till hjälp för att handskas med utmaningarna. / In this study you will follow five different people's experiences of moving from North Macedonia to Sweden for work. The aim of the study is to find out what challenges the individuals experienced in the North Macedonian labor market as well as the reasons that led the individuals to leave their home country in the hope of a better future in Sweden. Furthermore, the aim of the study is to find out how the move to Sweden went, what challenges they have encountered in the new country both socially and in the working life. The collection of the empirical material was done through semi-structured interviews with my five interviewees. This method was considered most suited as the goal of the study is to  highlight the individual’s perspective and to allow the individuals to tell their experiences. The empirical material was then analyzed with the help of the Framing Theory, which aims to obtain a definition of the problem from the individual's perspective, as well as explaining the causes from the individual's perspective, to obtain their moral judgements of the problem and the causes. Lastly the framing theory wants to find out what remedies are suggested by the individuals. The results of the study showed certain connections and differences among the individuals. All individuals described a difference in if you work in the private or the governmental sector in the North Macedonian labor market. The private sector is described as more fair where competence is what determines your opportunities for a job. While the governmental sector is described as unfair and characterized by political corruption, which limits opportunities especially for one of my respondents. However, this is something that all respondents directly or indirectly have experienced. Other challenges in the North Macedonian labor market mentioned were poor working conditions and fear of unemployment. Another reason mentioned by two of the respondents was simply that they are tired of their jobs and felt that they needed a change. The most common reason mentioned by all the respondents was the desire to give their children a better future with the freedom to explore their interests and become what they want without being limited by the labor market. When arriving to Sweden, the language was described as a major challenge by several of the respondents. Other challenges highlighted are cultural differences. Learning the language is described as a great help. Both when it comes to being given more opportunities in the work life and to feel more a part of the society and culture. Support from family and friends is also something that is mentioned to be helpful when dealing with the challenges.

Social workers tend to find themselves in threatening situations associated with their clients. Threat and violence against social workers is not a new phenomenon but can instead be described as “a part of the work”. When clients turn to social services for help, they are automatically at a disadvantage and in order to receive help they need to submit themselves to a lot of demands. This can lead to a feeling of power impotence and not having power over your own life. If a person has a feeling of not being in power over his or her own life it can contribute to clients apprehending the social system as unfair and the frustration that comes with this feeling can lead to violent acts in hope of regaining the power. Studies also show that violence against social workers is something that is increasing and to deal with this organisations have developed certain guidelines for social workers to follow. The aim of this study is to examine these different guidelines in the organisations and to see how they affect the social worker, the client and their relationship. This study reviews different articles that discuss the issue and the study also reviews the guidelines for tackling this issue in seven different organisations. The result of the study shows that the guidelines contains tools for both organisation and the socialworker to manage threat and violence.The result also shows that the social worker is victimized but at the same time both power and advantage lies in the hands of the social worker.

Studien avser att undersöka socialsekreterares berättelser om hur de upplever samt hanterar arbetsrelaterad stress på individnivå. Två forskningsfrågor användes i studien för att kunna svara på syftet. Hur beskriver professionella socialsekreterare sina upplevelser av arbetsrelaterad stress? Hur beskriver de att de hanterar stress i relation till arbetet? Sex intervjuer gjordes med sex yrkesverksamma socionomer. För att förstå och se resultatet genom ett teoretiskt perspektiv har Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd-modell och Lazarus och Folkmans copingstrategier tillämpats. Information från tidigare forskning har också använts för att tolka resultatet. Resultatet visar att alla socialsekreterarna upplever arbetsrelaterad stress som på olika sätt påverkar individerna negativt. Resultatet visar också att informanterna hanterar och försöker hejda stress genom olika typer av copingstrategier. Strategierna kan ha en positiv likväl negativ påverkan på den psykiska hälsan. Stöd från kollegor och chefer visar sig också vara betydelsefullt för hanteringen och minskningen av stress / This study intends to investigate the narratives of social workers of how they experience and handles work-related stress on an individual level. Two research questions have been used in this study to be able to answer the purpose. How professional social workers describes about their experience of work-related stress? How professional social workers describes about how they handle stress in relation to work? Six interviews were made with six professional social workers. To understand and see the result through a theoretical perspective, Karasek and Theorell’s demand, control and support model and Lazarus and Folkman’s coping strategies have been applied. The information from state of knowledge has also been used to interpret the result. The results show that all of the social workers experienced work-related stress and that affects the individuals in a negative way. The results also show that the informants handle and reduce stress through various coping strategies. The strategies can have a positive but also negative impact on the mental health. The support from colleagues and supervisors turns out to be important to handle and reduce stress.

Mental illness as a part of work-related fatigue may in some cases lead to longperiods of sick leave. This in turn often has major consequences for the individual, the workorganisation and the society. Present study examines the relationship between personality andwork-related fatigue. The participants (N=142) answered a web survey containing generalbackground questions and 16 statements about personality and work-related fatigue. Theresults indicated a negative correlation between neuroticism and emotional exhaustion.Furthermore the results implicated positive correlation between extraversion,conscientiousness and openness and personal accomplishment. The results implicated lack ofcorrelations between personality and depersonalization. The conclusion in the present studyindicated correlation between personality and work-related fatigue. The results are partly inline with previous research. / En del av den psykiska ohälsan handlar om utmattning relaterat till arbetet som ivissa fall leder till långa perioder av sjukskrivningar. Detta i sin tur innebär ofta storakonsekvenser för individen, arbetsorganisationen och samhället i sig. Föreliggande studieundersökte sambandet mellan personlighet och arbetsrelaterad utmattning utifrån tidigareforskningsresultat. Deltagarna (N=142) besvarade en webbenkät med påstående ompersonlighet och arbetsrelaterad utmattning. Resultatet visade att det fanns ett negativtsamband mellan neuroticism och känslomässig utmattning. Vidare visade resultatet att detfanns positiva samband mellan extraversion, samvetsgrann och öppenhet och personligprestation. Det fanns inget samband mellan personlighet och cynism. Slutsatsen i föreliggandestudie visade att det finns ett samband mellan personlighet och arbetsrelaterad utmattning,dock är resultatet endast delvis i linje med tidigare forskning

Bakgrund: Covid-19 viruset som upptäcktes först i Kina år 2019 orsakade stor smittspridning och många sjukdomsfall i världens befolkning. Inom akutsjukvården skedde en stor ökning i antalet patienter samtidigt som sjukvårdsbemanningen var låg. Arbetsrelaterad stress kan uppstå när personer upplever ökade krav, ovanpå kravet att sjuksköterskor ska besitta aktuell kunskap och främja hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress inom akutsjukvården under covid-19-pandemin. Metod: Allmän litteraturöversikt, baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats vilka analyserades med en tematisk analys. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress under covid-19-pandemin kan beskrivas utifrån fyra teman: Bristande kunskap om covid-19 och intensivvård, Ökat ansvar, ökade krav och stor arbetsbelastning, Svårigheter att arbeta iklädd skyddsutrustning, och Stöd och strategier för att hantera arbetssituationen. Sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress till följd av den ökade vårdtyngden och stressiga arbetsmiljön, vilket resulterade i psykiska påfrestningar.   Slutsats: Arbetsrelaterad stress uppstår till följd av hög arbetsbelastning, underbemanning, okunskap kring covid-19 och intensivvård. Detta påverkar sjuksköterskors psykiska mående och hållbarheten i vårdandet. Vidare forskning bör lägga fokus på arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården i Sverige samt andra vårdområden utöver akutsjukvården. / Background: Covid-19 was detected in China 2019 and spread rapidly with many confirmed cases. In emergency care there was a large increase in the number of patients and staff shortage. Work-related stress occurs when people experience increased demands, on top of pre-existing demands to possess the latest knowledge and promote health as nurses. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of work-related stress in emergency care during the covid-19 pandemic.  Method: A literature review based on 12 scientific studies with qualitative methods, analyzed with thematic analysis. Results: Nurses' experiences of work-related stress during the covid-19 pandemic can be described with four themes: Insufficient knowledge of covid-19 and intensive care, Increased responsibility, increased demands and high workload, Difficulties working while wearing personal protective equipment and Support and strategies to cope with the work situation. Nurses experienced work-related stress due to increased workload and stressful work environment, resulting in psychological distress. Conclusions: Work-related stress is caused by high workload, staff shortage, ignorance of covid-19 and intensive care. This affects the well-being of nurses and sustainability in nursing. Further research should focus on work-related stress in Swedish healthcare and other areas than emergency care.

Studiens syfte var att undersöka om faktorerna krav, kontroll och socialt stöd kunde predicera upplevd stress i arbetet hos lärare, samt om det fanns någon skillnad i upplevelsen av stress i arbetet mellan förskollärare och grundskollärare. Studiengenomfördes vid en organisation inom Gävleborgs län och datan samlades in via en digital enkät. Vid analys av datan genomfördes sedan en multipel regressionsanalys.Resultatet visade att prediktorerna krav och socialt stöd i arbetet samt yrke signifikant kunde predicera upplevd stress hos lärare. Resultatet visade även att det fanns en skillnad mellan yrkesgrupperna i upplevd stress, denna var dock av mindre storlek. Krav, kontroll och socialt stöd har påvisats ha effekt på upplevd stress i arbetet genom tidigare forskning vilket denna studies resultat delvis bekräftar. För organisationen där studien genomfördes bör det anses positivt att ingen större skillnad förelåg mellan yrkena, dock har denna studie inte undersökt om yrkesgrupperna kunde anses vara stressade. / The study’s purpose was to investigate whether the factors demand, control and social support could predict perceived stress at work by teachers, and whether there was any difference in the experience of stress between preschool and primary school teachers. The study was conducted at an organization within Gävleborg. The data was collected via a digital survey and analyzed by a multiple regression. The results showed that demands, social support and profession significantly could predict perceived stress in teachers. The results also showed that there was a difference between the professions, which was smaller in size. Previous research has shown that demands, control and social supports have an effect on perceived stress at work, which this study partly confirm. For the current organization it should be considered positive that there was no major difference between the professions. Although this study has not investigated whether the professions can be considered stressed.

Titel: Mellanchefers upplevda personalarbete - En kvalitativ studie om hur mellanchefer upplever personalarbete i relation till stress Syfte: Studiens övergripande syfte är att öka förståelsen för hur personalarbetet upplevs för mellanchefer i relation till stress. Metod: En induktiv studie med en kvalitativ forskningsansats användes för att skapa en ökad förståelse för fenomenet. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer. Slutsats: Studien har kunnat visa en större förståelse för hur mellanchefer upplever sitt personalarbete. Det vi har kommit fram till och kunnat dra slutsatser kring är vikten av balans mellan faktorerna krav, kontroll och stöd i mellanchefernas arbete. Vi har även kunnat konstatera att mellancheferna har en hög arbetsbelastning gällande sina arbetsuppgifter och att stress upplevs i perioder. Vidare har vi kunnat fastställa att tack vare den goda balansen mellan de tre faktorerna, där möjligheten till att ha kontroll och stöd är de utmärkande faktorerna, upplevs personalarbetet i relation till stress som till stor del god. Nyckelord: Mellanchef, personalarbete, arbetsrelaterad stress, krav, kontroll, stöd

Studiens syfte är att belysa projektledares upplevelser och agerande för arbetsrelaterad hälsa i projekt inom offentlig sektor. Via explorativa intervjuer med nio projektledare från sju olika myndigheter beskrivs allt från det organisatoriska klimatet och förutsättningarna för hälsa i projekt samt deras eget bidrag i sin roll. Resultatet visade på upplevelser av bristande förutsättningar inom organisationerna i stort beskrivna i temat ”Som ett löv för vinden”. Otydlighet i vem som bär ansvaret för hälsa på arbetet illustreras via temat ”Var det inte din tur att vattna?”. Deras reflektioner kring det egna bidraget och goda förutsättningar som finns inom projektets ramar beskrivs som ”Den goda jordmånen”. Slutsatser som dras är att det finns behov av att hitta ett systematiskt sätt att främja och belysa hälsa, tydliggöra ansvar och öka kunskapen om hur hälsa uppnås och vinsterna med dessa. / The aim of the study was to investigate the experiences and actions for work related health in projects within government agencies. By exploratively ask nine project managers from seven different governments of work-related health they describe everything from the climate of the government and conditions for health and their own contribution in their own role as a leader. The results showed that there is an experience of deficient conditions within the government described as “Like a leaf to the wind”. Unclarity when it comes to responsibility for health at work illustrated in the theme: “wasn’t it your turn to nourish the soil?”. Their own thoughts of their contribution and the good conditions within the project described as “The good soil”. The conclusions of the study showed that there is a need of finding a systematic way of working with and spread light to health, make responsibilities even more clear and raise the knowledge how to contribute to health at work and the profits of it.

Background: Work-related stress can negatively affect the health of newly graduated nurses, whichcan have consequences such as a shortage of nurses. If factors are identified that can lead to work-related stress, it also opens up the possibility of preparing newly graduated nurses for the work-related stress that may occur in their new profession. Aim: The aim was to investigate factors that can lead to work-related stress in newly graduated nurses. Method: A literature review with a qualitative approach that included 10 articles. Results: Factors that can lead to work-related stress in newly graduated nurses were presented with two themes: work environment and transition. Four subthemes were formed to describe the experiences of newly graduated nurses: responsibility, feeling inadequate, self-confidence and competence. Conclusion: Work-related stress can be linked to the work environment and affect patient safety, it canalso lead to mental illness or that nurses leave the profession during the transition period. Work-relatedstress in the first years of the new profession may be linked to a lack of support from colleagues andmanagers. With the help of a satisfactory introduction and mentoring program, where experiencednurses act as support for the newly graduated nurses, work-related stress can be reduced. / Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan påverka nyexaminerade sjuksköterskors hälsa negativt vilket kan få konsekvenser så som sjuksköterskebrist. Identifieras faktorer som kan leda till arbetsrelaterad stress öppnar det också upp möjligheten att förbereda nyexaminerade sjuksköterskors för den arbetsrelaterade stressen som kan förekomma i deras nya profession. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som kan leda till arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor.   Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som inkluderade 10 artiklar. Resultat: Faktorerna som kan leda till arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor presenterades med två teman vilka är arbetsmiljö och transition. Fyra subteman bildades för att beskriva nyexaminerades sjuksköterskors upplevelser dessa var: ansvar, att känna sig otillräcklig, självförtroende och kompetens. Slutsats: Arbetsrelaterad stress kan kopplas till arbetsmiljön och kan påverka patientsäkerheten samt omvårdnadsarbetet, den kan också leda till att nyexaminerade sjuksköterskor upplever psykisk ohälsa eller lämnar sjuksköterskeyrket under transitionsperioden. Arbetsrelaterad stress hos nyexaminerade sjuksköterskor under de första åren i det nya yrket kan vara kopplat till bristande stöd från kollegor och chefer. Med hjälp av en tillfredställande introduktion och mentorprogram, där erfarna sjuksköterskor/handledare agerar stöd till de nyexaminerade sjuksköterskorna, kan känslan av arbetsrelaterad stress hos de nyexaminerade sjuksköterskorna minska.

Background: Nurses’ responsibility is complex and primarily aimed at promoting health, prevent disease and patient’s suffering as well as restore health. In addition, nurses are in contact with the patient’s relatives as well as they are team leaders. Stress is a clear element in today's society and common in the caring professions and it can have a negative effect on the care. Psychological illness is common among nursing students and it might be due to concerns about their future profession. Aim: The aim was to describe the newly graduated nurses' experience of work-related stress. Method: A literature review has been conducted in which 14 scientific articles have been analyzed by similarities and differences. The key findings were identified, put under main headings and subheadings and is presented in the result. Results: Newly graduated nurses experienced a lack of clinical and academic knowledge during the first three years of their professional career. These were the most common work related stress factors. Nurses were also stressed about the responsibilities and requirements that follows the professional role. Time management and work overload were two other factors that contributed to work related stress.  Discussion: Nurses felt they have difficulties coping with the demands that followed their professional role. Heavy workload, time constraints and lack of knowledge were factors that contributed to nurse´s experience of not being able to exert control of their work. When the demands are high and there is little ability to exert control, the risk of unhealthy stress will increase. Support from employees and managers can reduce stress in working life.