Dagens samhälle är i en hastig utveckling och kompetenskrav på både företag och anställda utvecklas konstant. Det har därmed blivit ett problem för organisationer att säkerställa att de besitter rätt kompetens för att klara de krav som ställs på dem. Det blir därmed viktigt att identifiera alternativa lösningar till formella utbildningar för att skapa rätt kompetens. Ett sätt är genom det informella lärandet och vilken roll att ha roligt på jobbet har när det kommer till det informella lärandet. Syftet med uppsatsen är att analysera uppfattningarna hos erfarna HR-personer gällande fenomenet att ha roligt på jobbet och genom det få en djupare förståelse i relationen mellan att ha roligt på jobbet och det informella lärandet. Studien utfördes genom semi-strukturerade intervjuer av fem HR-personer med lång erfarenhet i branschen. De teorier som analysen utgår ifrån är Billetts teori om affordans och det individuella engagemanget samt Moreland och Levines teori om gruppsocialisering. Resultatet visade att fenomenet att ha roligt på jobbet har en stor betydelse på arbetet och det informella lärandet som existerar i arbetet.

Denna studie har haft som avsikt att undersöka hurdana upplevelser socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten inom enheten barn och unga har av att ”ta med jobbet hem”, vilka bakomliggande orsaker som finns till att de gör det, vilken påverkan ett emotionellt betungande arbete kan ha på socialsekreteraren samt vilka strategier de använder för att hantera arbetslivets olika påfrestningar. Studien har, genom sex olika intervjuer med en semistrukturerad form, hittat att de huvudsakliga anledningarna till att “ta med jobbet hem” är specifikt känsliga ärenden och tankar relaterade till administration. Studien visar även hur känslor ofta kan följa med hem efter arbetsdagen, till exempel utmattning och nedstämdhet. Intervjupersonerna uppgav däremot att de inte upplever att tankar på jobbet utanför arbetstid alltid behöver vara skadligt, så länge det inte övergår till ältande. Några strategier som vi fann var att ha olika tankemönster men även att ta pauser och utföra fysisk aktivitet såväl på arbetet som hemma. Genom hela studien var det tydligt att arbetsmiljön var väldigt viktigt för att må bra på arbetsplatsen, dels att kunna prata om jobbiga saker men att även kunna bolla idéer med sina kollegor och chefer. Under intervjuerna framkom det att socialsekreterarna har en positiv syn på yrket i sin helhet men däremot kom de med en del förslag på hur de tror att arbetsmiljön och arbetet i sig kan förändras för att förbättra välbefinnandet hos socialsekreterare. Förslagen var bland annat att ha en bra introduktion för nyanställda och att få mer tid för planering och reflektion på arbetstid. Eftersom socialsekreterarna beskriver att administrativa tankar ofta följer med hem drar vi slutsatsen att dessa förslag skulle kunna bidra till att socialsekreterare i mindre utsträckning tar med jobbet hem. Andra slutsatser vi drar inom studien är bland annat att det finns krav på effektivisering och prestation samt att socialsekreterare använder sig av både medvetna och omedvetna strategier för att hantera påfrestningar inom arbetet.

Children’s play has been a recurring theme throughout the history of picture books for children,  perhaps because of its utter relevance in young children’s lives. Pija Lindenbaum and Emma  Adbåge are two authors of Swedish contemporary picture books who often explore depictions of  play. The aim of this thesis is consequently to study depictions of children’s play in Lindenbaum’s  Vi måste till jobbet (2019) and Adbåge’s Gropen (2018), and if the depictions can be interpreted  as possibly empowering or subversive for the playing characters. With Play theory as a theoretical  ground and useful concepts for picture book analysis, the aim is to compare these two picture  books and how they each portray play.    The results of the study show that Lindenbaum and Adbåge, each in their own way, explore both  different depictions of play as well as the potential for empowering and subversive feelings for the  playing child. In Lindenbaum’s case we see a depiction of pretend play and its mental evolution in  children aged 3 to 8, as well as an acclaim to children’s playrooms as safe and potentially  liberating play arenas. Whereas Gropen is more of a conflict-oriented work, Adbåge also defends  children’s own spaces for play and the empowering feeling these arenas bring the playing children  in being free from adult interference.

<p>The aim of this study was to get knowledge of the communicationprocess between the branch head and the co-worker in communal geriatric care. To narrow it down we focused on how the branch head experience the communicationprocess in conflictsituations between co-workers and what she or he usually do to resolve the conflict. We made qualitative interviews with ten of the branch heads in communal geriatric care, in four communes. The questions we had in mind throughout the study was based on four keywords (communication, leadership, conflict and conflict management) of which we created a narrative story from every interviewing person to get hold of the experience and knowledge behind their interviews. In our analysis as theoretical perspectives we used system theory, communication theory, attribution theory and the philosophy of Dialogue by Martin Buber. Our result show that the communication between both co-workers and the branch head is the most important tool for conflict management. Here lies a well functioning dialogue where the co-workers get the chance to question, be heard and mark their limit. Based on the interviews we saw that no matter how the branch head treat and lead the co-workers, conflict will rise. However, there are a few things pointed out as important to ease the effect on conflict and that is to communicate with straight and forward messages, inform the co-workers what goal the organization has and strive after a mutual relationship between everyone in the organization. The response then show a group of prosperous co-workers that accept the fact that they can have different opinions and yet work in harmony together and come to decisions that benefit the client. Most of our interviewing persons believe that leadership is about self-reflection, humbleness to oneself and others and to know the right time when to set clear boundaries.</p>

The aim of this study was to get knowledge of the communicationprocess between the branch head and the co-worker in communal geriatric care. To narrow it down we focused on how the branch head experience the communicationprocess in conflictsituations between co-workers and what she or he usually do to resolve the conflict. We made qualitative interviews with ten of the branch heads in communal geriatric care, in four communes. The questions we had in mind throughout the study was based on four keywords (communication, leadership, conflict and conflict management) of which we created a narrative story from every interviewing person to get hold of the experience and knowledge behind their interviews. In our analysis as theoretical perspectives we used system theory, communication theory, attribution theory and the philosophy of Dialogue by Martin Buber. Our result show that the communication between both co-workers and the branch head is the most important tool for conflict management. Here lies a well functioning dialogue where the co-workers get the chance to question, be heard and mark their limit. Based on the interviews we saw that no matter how the branch head treat and lead the co-workers, conflict will rise. However, there are a few things pointed out as important to ease the effect on conflict and that is to communicate with straight and forward messages, inform the co-workers what goal the organization has and strive after a mutual relationship between everyone in the organization. The response then show a group of prosperous co-workers that accept the fact that they can have different opinions and yet work in harmony together and come to decisions that benefit the client. Most of our interviewing persons believe that leadership is about self-reflection, humbleness to oneself and others and to know the right time when to set clear boundaries.

Syftet med vår studie är att undersöka om de privata angelägenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig från de privata angelägenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda på vad det är för privata angelägenheter de ägnar sig åt och om det är någon skillnad på vad de gör beroende på vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att ägna sig åt under arbetstid på denna arbetsplats vill vi därför ta reda på hur både medarbetarna och cheferna förhåller sig till organisationens personalpolicy. Vår teoretiska referensram består av två huvudsakliga områden. Det första inleds med en grundläggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bättre bild av vad privata angelägenheter är, och vilka former av både organisatoriskt olydnad och privata angelägenheter som finns. Vidare berörs också hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad. Den första delen av teorin avslutas med orsaker som kan ligga till grund för konflikt på arbetsplatsen. Den andra delen av teorin består av resonemang kring vad som kan ligga till grund för att de anställda ägnar sig åt privata angelägenheter under arbetstid. Orsaker kan exempelvis vara bristande autonomi och tillit, samt att den anställde behöver en paus. Sedan avslutas den teoretiska referensramen med åtta propositioner för situationer där anställda bör tillåtas använda internet för personligt bruk. Med denna uppbyggnad strävar vi efter att ge läsaren en god insikt i ämnet. Eftersom vi ville undersöka individernas handlingar utförde vi en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi intervjuade två grupper, en grupp medarbetare och en grupp med chefer. Vi valde två grupper för att i efterhand kunna jämföra om det är någon skillnad mellan vilka privata angelägenheter som förekommer i respektive grupp. Vi kom fram till att det förekommer samma typer av privata angelägenheter i båda grupperna. Båda grupperna ägnar sig åt att prata med kollegor samt att surfa privata ärenden på internet under arbetstid. Det som skilde sig var att det framkom att medarbetarna också ägnar sig åt att ringa privata samtal samt att skicka privata sms och mail vilket inte framkom under intervjuerna med cheferna. Cheferna hade en mycket generös inställning till utförandet av privata angelägenheter under arbetstid, de ansåg att det var helt okej att ägna sig åt detta så länge de anställda utförde arbete som behövdes för dagen. Vi kom också fram till att det inte fanns någon personalpolicy angående detta, men att de flesta trodde att en sådan fanns. Vi kunde därför inte besvara hur de anställda förhöll sig till den. Det fanns två anledningar till att respondenterna ägnade sig åt att prata med kollegor och surfa privata ärenden under arbetstid. De uppgav att det var för att de var i behov av en paus från sitt arbete samt att de menar att tala med kollegor främjar ett trevligt arbetsklimat.

Sverige är ett mångkulturellt land där det finns människor från olika delar av världen. Migrationen till Sverige har funnits sedan 60-talet och migranterna som har migrerat till Sverige har försökt att anpassa sig till den svenska arbetsmarknaden för att kunna skapa ett bättre liv. Många invandrare har lyckats att ta olika positioner på den svenska arbetsmarknaden, det är många som jobbar inom olika yrkesområde såsom; ledare, lärare, ingenjörer och så vidare. Men frågan är, hur har dessa invandrare lyckats att integrera sig i den svenska arbetsmarknaden? Vem har hjälpt dem med integrationen och hur gick de tillväga med jobbsökandet i det nya främmande landet? Studien fokuserar på att undersöka hur den albanska och arabiska målgruppen, som har invandrat till Sverige i vuxen ålder använt sig av sina nätverk för att hitta sina första jobb i Sverige. Studiens frågeställningar är: 1) Hur har intervjupersonerna gått tillväga för att få deras första jobb i den svenska arbetsmarknaden? 2) Vilken betydelse har sociala nätverk och socialt kapital haft för informanterna när det kommer till integrationen i arbetsmarknaden? I studien används teoretiska begrepp som socialt kapital och socialt nätverk. Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ metod och en egocentrisk nätverksanalys, där det genomfördes åtta kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien visar hur två målgrupper; albansktalande och arabisktalande invandrare har använt sig av sina nätverk och socialt kapital för att få information om lediga jobb. Resultaten av studien visar att det finns skillnader mellan hur den albanska respektive den arabiska målgruppen använt sig av sina nätverk och social kapitalt för att tillträde i den svenska arbetsmarknaden. Den arabisktalande målgruppen har använt sig av ett kontaktnätverk som består av personer från samma land medan den albanska målgruppen har integrerat sig på arbetsmarknaden med hjälp av sin socialt kapital som de har skaffat under deras första praktik i Sverige.

Interactions are formed and shaped differently from culture to culture. This thesis focuses on this phenomenon and in the first part deals with (from a theoretical view) the question, how the interplay between language-use and culture can be described. A cross-disciplinary approach within the scope of cross-cultural communication research is developed as is a semiotic concept, based on mainly linguistic, interactional and anthropological theories and methods. In order to describe different culture-specific interactional styles the semiotic field called embedding culture is outlined as an important resource for participants organizing talk-in-interactions. In the second part of this book the relevance of this approach is applied and tested. With the aid of various video recordings of ‘lunch-talks’ among colleagues at a restaurant in Sweden and Germany, this specific type of action and their cultural patterns are analyzed in order to describe cultural-specific styles in face-to-face-interaction. The methodological problem of recorded interaction is pointed out and the role of the camera highlighted. As the analyzed data is mainly based on interactions between men also gender-aspects are discussed. Furthermore, the scenario, time aspects and the customs and rituals of interactions at table are taken into account as relevant features of the embedding culture, all going into a culture-specific style of interaction. The results of the empirical study are, finally, correlated with other, not interaction-based analyses in the field of cross-cultural communication, and the specific national-cultural dimensions are critically discussed. / Interaktioner utformas och gestaltas olika från kultur till kultur. Avhandlingen fokuserar på denna aspekt och behandlar först ur ett teoretiskt perspektiv hur detta fenomen kan beskrivas. Med en tvärvetenskaplig ansats inom ramen av den s.k. interkulturella kommunikationsforskningen (cross-cultural communication) kombineras kulturanalytiska med lingvistiska och samtalsanalytiska teorier och metoder. Ett semiotiskt koncept utarbetas med hjälp av vilka olika kulturspecifika interaktionsstilar kan beskrivas. Det semiotiska fältet som koncipierats kallas för Einbettungskultur (’inbäddningskulturen’). I den andra delen används och prövas detta koncept. Med hjälp av ett flertal videoinspelade lunchsamtal i Sverige och Tyskland analyseras konkreta exempel på kommunikativ praxis och deras kulturella mönster i jämförbara interaktionssituationer. Det beskrivs hur den kulturspecifika interaktionsstilen vid lunchen bland svenska arbetskollegor kan skilja sig från det tyskspråkiga sättet att gestalta samma interaktionstyp. Inspelningssituationen problematiseras och kamerans roll i interaktionen diskuteras. Eftersom analyserna huvudsakligen baseras på samtal mellan män tas genusperspektivet upp. Vid sidan av själva samtalen analyseras även scenariot, tidsaspekten och ritualiseringen av interaktionen vid bordet som tre aspekter av inbäddningskulturen som tillsammans bidrar till en kulturspecifik interaktionsstil. Resultaten av den kulturella analysen som tar sin utgångspunkt i en konkret och jämförbar interaktionssituation i olika kulturer relateras avslutningsvis till andra, icke-interaktionsbaserade analyser inom den interkulturella kommunikationsforskningen och nationalkulturella beskrivningar problematiseras.