Sammanfattning Inledning: I inledningen beskrivs att många slutar idrotta eller inte börjar alls och att en stor del av det beror på hur föreningsverksamheten bedrivs. För att bryta denna trend behövs ändring genom nya former för idrottande. Strategi 2025 är ett förändringsarbete med målet att fler ska vilja idrotta i förening genom hela livet. För ett livslångt idrottande krävs att det traditionella synsättet förändras. Idrotten ska utvecklas så att barn, unga, vuxna och äldre ska vilja delta i förening genom hela livet. Syfte: Syftet är att undersöka och få en ökad förståelse för om nya och ändrade spelformer genom Innebandy Flex kan bidra till att sänka trösklarna hos ungdomar och vuxna att spela innebandy i föreningsverksamhet. Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna användes kvalitativ metod i form av fokusgrupper och videoobservationer. Urvalet var baserat på spelare som aktivt spelar Innebandy Flex i föreningsregi. För att analysera resultatet användes kvalitativ innehållsanalys. Diskussionen knyts an till teorin om känsla av sammanhang-KASAM. Resultat: Resultatet visade att det blev något fler mål och målgörare, samt passningar inom laget med Innebandy Flex regler. Det blev färre slag på klubborna och gav mer tid med bollen, däremot ökade tempot när de spelade med vanliga traditionella regler, vilket skapade stressigare situationer. Spelarna tränade Innebandy Flex för glädje, gemenskap och träning. Det bästa med Innebandy Flex var enligt spelarna kravlösheten och flexibiliteten. Slutsats: Av denna studie framkom att Innebandy Flex är öppet för alla oavsett kunskap, erfarenhet och ambitionsnivå. Enligt respondenterna verkar det snarare vara själva upplägget kring Innebandy Flex som är av intresse, inte lika mycket reglerna i sig. Innebandy Flex kan vara ett sätt att förlänga ungdomars och vuxnas idrottande och kan bidra till att sänka trösklarna för att få fler att spela innebandy. Nyckelord: Innebandy Flex, KASAM, sänkta trösklar / Abstract Introduction: The introduction describes that many people stop playing sport or do not start at all and that a large part of this is due to the way in which clubs and associations operate. To break this trend, change is needed through new forms of sport. Strategy 2025 is a process of change with the aim that more people will want to play sport in an organisation throughout their lives. Lifelong participation in sport requires a change in the traditional approach. Sport will be developed so that children, young people, adults and the elderly want to participate in an organisation throughout their lives. Purpose: The aim is to investigate and gain a better understanding of whether new and modified forms of play through Floorball Flex can help to lower the thresholds for young people and adults to play floorball in club activities. Method: To answer the purpose and questions, qualitative methods were used in the form of focus groups and video observations. The sample was based on players who actively play Floorball Flex in organisational activities. To analyse the results, qualitative content analysis was used. The discussion is linked to the theory of sense of coherence-SOC. Results: The results showed that there were slightly more goals and goal scorers, as well as passes within the team with Innebandy Flex rules. There were fewer hits on the sticks and more time with the ball, however, the pace increased when they played with regular traditional rules, which created more stressful situations. The players practised Floorball Flex for fun, community and training. The best thing about Innebandy Flex, according to the players, was the lack of demands and flexibility. Conclusion: This study found that Floorball Flex is open to all regardless of knowledge, experience and ambition level, which creates inclusiveness. According to the respondents, it seems to be more the actual organisation of Floorball Flex that is of interest, not so much the rules themselves. Floorball Flex can be a way of extending the sporting life of young people and adults and can help to lower the thresholds for getting more people to play floorball. Keywords: Floorball Flex, SOC, lowered thresholds / Innebandy Flex

Bakgrund Smärta som varar längre än tre månader klassas som långvarig. Denna smärta kan leda till funktionsnedsättning och ökar behovet av vård och sjukskrivning. Långvarig smärta påverkar personer fysiskt och psykosocialt. Det kan leda till ångest och depression. Copingstrategier är de metoder som en individ kan använda sig av för att hantera sin smärta. Syfte Syftet var att belysa erfarenheter av copingstrategier hos patienter med långvarig smärta. Metod Designen för detta arbete var en icke-systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningarna gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och CINAHL. De 12 artiklar som inkluderades i resultatet granskades med stöd av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Den dataanalysmetod som användes i denna litteraturöversikt var en integrerad analys. Resultat Resultatet delades in i tre huvudkategorier: fysiska copingstrategier, mentala copingstrategier och sociala copingstrategier. De huvudfynd som hittades var att träning som copingstrategi kunde vara mycket hjälpsamt för smärthantering men kunde även leda till ökad smärta och ångest. Vila och planering gjorde mycket för patienters energi. Andlighet och inställning bidrog till en ökad acceptans. Relationer, emotionellt stöd och sysselsättning visade sig vara effektiva copingstrategier. Slutsats Många olika typer av copingstrategier användes av patienter, men det framkom att ingen copingstrategi passade alla. Denna litteraturöversikt visade att det kan vara svårt för vården att rekommendera copingstrategier. Dock visade det sig att en sjuksköterska behöver vara lyhörd i mötet med patienter med långvarig smärta och bör kunna förmedla kunskap kring copingstrategier. Vidare kan sjuksköterskan fungera som stöd och guida patienter till att hitta de strategier som fungerar för dem. / Background Pain that lasts longer than three months is classified as chronic. This pain can lead to disability and increases the need for healthcare and sick leave. Chronic pain can affect individuals physically and psychosocially. It can lead to anxiety and depression. Coping strategies are the methods an individual can use to manage their pain. Aim The aim was to illustrate experiences of coping strategies in patients with chronic pain. Method The design of this study was a non-systematic literature review. Literature searches were conducted in the databases PubMed, PsycInfo, and CINAHL. The 12 articles included in the result were reviewed using the assessment tool from Sophiahemmet University. The data analysis method used in this litterature review as an integrated analysis. Results The results were divided into three main categories: physical coping strategies, mental coping strategies and social coping strategies. The key findings were that exercise as a coping strategy could be very helpful for pain management but could also lead to increased pain and anxiety. Rest and planning significantly benefited patients' energy. Spirituality and mindset contributed to increased acceptance. Relationships, emotional support, and employment were shown to be effective coping strategies. Conclusions Many different types of coping strategies were used by patients, but it emerged that no coping strategy suited everyone. This literature review showed that it can be challenging for healthcare providers to recommend coping strategies. However, it was found that a nurse needs to be responsive in the encounter with a patient with chronic pain and should be able to convey knowledge about coping strategies. Furthermore, the nurse can serve as a support and as a guide to aid patients in finding the strategies that work for them.

Användandet av empati i socialt arbete med barn och unga spelar en essentiell roll och beskrivs i tidigare forskning som en nyckelkomponent för att skapa meningsfulla klientrelationer. Dock finns en baksida med användandet av empati, vilket framträder i fenomen som empatitrötthet, sekundär traumatisering och utbrändhet. Forskningen på ämnet förbiser ofta socialarbetare inom HVB-verksamhet som yrkesgrupp, vilket gör att deras upplevelser inte utforskas i samma utsträckning som socialarbetare på myndighet. Denna studie syftar till att undersöka hur olika sätt att hantera empati påverkar känslan av sammanhang och meningsfullhet i det sociala arbetet med barn och ungdomar inom HVB-verksamhet, samt vilka svårigheter och möjligheter som uppstår genom användningen av empati. Studien utgår från den teoretiska modellen KASAM och dess huvudbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Studien tillämpar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer från tio stycken socialarbetare inom HVB-verksamhet. Genom tematisk analys identifierades tre huvudteman: (1) att använda och uttrycka empati i arbetet, (2) hantering av känslor i klientmöten och (3) svårigheter med att hantera empatin på ett meningsfullt sätt i klientmöten. Resultatet visar att användningen av empati påverkar känslan av sammanhang och meningsfullhet på olika sätt beroende på hur empatin används, hanteras och begripliggörs. Att skapa balans i användandet av empati ansågs centralt av samtliga respondenter. Flertalet beskrev att när de var nya i yrkesrollen saknade de förmågan att balansera och kontrollera sitt användande av empati, vilket gjorde att arbetet upplevdes mer psykiskt påfrestande. För att empati ska bidra till meningsfulla relationer och vara en resurs i klientmöten, krävs att socialarbetare kan hantera och begripliggöra sina egna känslor i mötet med klienterna. Intervjupersonerna gjorde detta genom att reflektera och ventilera med kollegor, skapa tid för en meningsfull fritid samt sätta gränser för sin empati. Dessa faktorer var avgörande för att skapa en känsla av sammanhang och samtidigt skydda mot empatitrötthet eller utbrändhet. / The use of empathy in social work with children and young people is essential and described in previous research as a key component for creating meaningful client relationships. However, there is a downside to the use of empathy, manifesting in phenomena such as compassion fatigue, secondary traumatic stress, and burnout. Research often overlooks social workers within residential care homes (HVB) as a professional group, resulting in their experiences not being explored to the same extent as those of social workers in public agencies. This study examines how different ways of managing empathy affect the sense of coherence and meaningfulness in social work with children and adolescents within HVB and the difficulties and opportunities that arise from the use of empathy. The study is based on the theoretical model of Sense of Coherence (SOC) and its main concepts: comprehensibility, manageability, and meaningfulness. The study employs a qualitative approach with semi-structured interviews from ten social workers within HVB. Through thematic analysis, three main themes were identified: (1) using and expressing empathy in work, (2) managing emotions in client meetings, and (3) difficulties in managing empathy in a meaningful way in client meetings. The results show that using empathy affects the sense of coherence and meaningfulness differently depending on how empathy is used, managed, and understood. Creating balance in their use of empathy was considered central by all respondents. Many described that when they were new to the profession, they lacked the ability to balance and control their empathy, making the work more mentally demanding. For empathy to contribute to meaningful relationships and be a resource in client meetings, social workers need to manage and understand their own emotions when interacting with clients. The respondents achieved this by reflecting and discussing with colleagues, making time for meaningful leisure activities, and setting boundaries for their empathy. These factors were crucial for creating a sense of coherence while also protecting against compassion fatigue or burnout.

Bakgrund: I Sverige drabbas ungefär ett barn om dagen av cancer. Barncancervård är komplext och ansvaret hos sjuksköterskan är stort och kräver kunskap. Sjuksköterskor som arbetar med barncancer upplever arbetet emotionellt intensivt och är utsatta för emotionell stress. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors känslomässiga upplevelse av att vårda barn med cancersjukdom. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes till studien. Genom en semistrukturerad intervjuguide intervjuades 11 sjuksköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fyra kategorier och sju underkategorier. Resultat: Resultatet redovisas utifrån studiens fyra kategorier: Känsla av meningsfullhet, Känsla av otillräcklighet, Behov av begriplighet och Hanterbarhet eftersträvas. Konklusion: Sjuksköterskor påverkas emotionellt både positivt och negativt av att vårda barn med cancersjukdom. Det är emotionellt krävande men också givande och glädjefyllt. Arbetet kräver erfarenhet och kompetens. Det är viktigt att uppmärksamma sjuksköterskors känslomässiga upplevelse inom barnonkologi för att de ska trivas och stanna kvar i yrket. / Background: In Sweden, approximately one child per day is diagnosed with cancer. Pediatric oncology care is complex, and the responsibility of the nurse is significant and requires expertise. Nurses working with pediatric cancer experience intense emotion and are exposed to emotional stress. Aim: The aim of the study was to describe nurses' emotional experiences of caring for children with cancer. Method: A qualitative study based on interviews with inductive design was used for the study. Eleven nurses were interviewed using a semi-structured interview guide. The material was analyzed through qualitative content analysis which resulted in four categories and seven subcategories. Result: The results are presented based on the study’s four categories: Sense of meaningfulness, Sense of inadequacy, Need for comprehensibility and Strive for manageability. Conclusion: Nurses are emotionally affected both positively and negatively by caring for children with cancer. It is emotionally demanding, but also rewarding and joyful. The work requires experience and competence. It is important to recognize nurses' emotional experiences to ensure them to thrive and stay in the profession.

Bakgrund: Att leva med humant immunbristvirus (HIV) är en global hälsofråga. 39 miljoner personer lever med HIV idag varav 53% är kvinnor. HIV är en kronisk virusinfektion som kräver behandling resten av livet. Som grundutbildad sjuksköterska och som en del av vårdteamet är det viktigt att kunna ge omvårdnad samt ha kunskap om hur livet för personer med kronisk sjukdom kan underlättas. HIV-positiva kvinnor kan drabbas av intersektionellt stigma där stigmatiseringen förstärks av flertalet orsaker än enbart HIV-diagnosen. Det finns ett behov att öka hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap kring bemötandet av kvinnor med HIV som utsatt grupp för att kunna främja jämlikhet och jämställdhet i vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnor med HIV och deras upplevelser av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturstudien grundar sig på 12 kvalitativa primärstudiers resultat som kvalitetsgranskades i enlighet med SBU:s granskningsmall. Därefter genomfördes en analys som mynnade ut i resultatet. Samtliga studier inhämtades i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Tre kategorier och sju subkategorier identifierades. De tre huvudkategorierna benämndes: “Den oempatiska vårdrelationen”,”Känslan av smittsamhet” och “En hel person”. Konklusion: Att bli oempatiskt bemött, känslan av att hälso- och sjukvårdspersonal såg kvinnorna som smittsamma samt att få utstå diskriminering till följd av sin HIV-diagnos var olika dimensioner av kvinnornas upplevelser. Känslor av skam, otrygghet och att vara onormal var återkommande känslor vilket indikerade på en bristande omvårdnadskompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal. Hälso- och sjukvårdspersonalens bristande eller otillräckliga kunskap om HIV kunde resultera i att negativa stereotyper och fördomar befästes, vilket försvårade uppbyggandet av en god vårdrelation. / Background: Living with human immunodeficiency virus (HIV) is a global health issue. There are 39 million people living with HIV today, 53% of whom are women. HIV is a chronic viral infection that requires lifelong treatment. As a registered nurse and as part of the multiprofessional team, it is important to be able to provide care and to have knowledge of how the lives of people with chronic illness can be made easier. HIV-positive women can suffer from intersectional stigma, where the stigma is reinforced by several factors other than the HIV diagnosis alone. There is a need to increase the knowledge of the health care staff regarding the treatment of women with HIV as a vulnerable group in order to promote equality and gender equality in care. Aim: The purpose of the literature review was to investigate women with HIV and their experiences of interaction with health care professionals. Method: The literature review was based on the results of 12 qualitative primary studies that went through quality assessment in accordance with SBU. An analysis was then carried out, which led to the results. All studies were obtained from the databases Cinahl and Pubmed. Results: Three categories and seven subcategories were identified. The three main categories were named: ”The unempathic professional-patient relationship”, ”The feeling of contagiousness” and ”A whole person”. Conclusion: Being treated unempathetically, the feeling that healthcare professionals saw the women as contagious, and having to endure discrimination as a result of their HIV diagnosis were different dimensions of the women's experiences. Feelings of shame, insecurity and being abnormal were recurring feelings, which indicate a lack of nursing competence on the part of healthcare staff. The health care staff's lack of or insufficient knowledge about HIV could result in the reinforcement of negative stereotypes and prejudices, which made it difficult to build a good professional- patient relation.

Bakgrund Under de senaste årtiondena har synen på familjen genomgått en betydande förändring, där traditionella normer gradvis har ersatts av en mångfald av familjekonstellationer. Samtidigt har betydelsen av familjecentrerad omvårdnad ökat inom hälso- och sjukvården, där sjuksköterskor spelar en central roll i att integrera familjens perspektiv och erfarenheter i vårdprocessen. Särskilt inom neonatalvården där föräldrar och spädbarn står inför unika utmaningar vilket gör familjecentrerad omvårdnad särskilt relevant inom dessa verksamheter.  Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars erfarenheter av familjecentrerad omvårdnad inom neonatalvården.   Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes för att sammanställa relevant forskning inom ämnet. Totalt granskades 12 vetenskapliga artiklar som omfattade flera länder, inklusive England, Nederländerna, Italien, Japan, Danmark, Nya Zeeland, Indien och USA. Artiklarna analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat Resultatet delades in i två huvudkategorier: Erfarenheter av delaktighet samt Erfarenheter av stöd. Det framkom att föräldrar upplevde ökad känsla av kontroll och trygghet när de involverades i vården och de uppskattade stöd från vårdpersonal. Uppmuntran och handledning från sjuksköterskor bidrog till föräldrarnas självförtroende och förmåga att vårda sina spädbarn. Positiva interaktioner och hud-mot-hud betonades som betydelsefulla för anknytningen till spädbarnet. Även om utmaningar som bristande kommunikation och vårdmiljöns begränsningar identifierades, indikerade resultaten övergripande att familjecentrerad omvårdnad kan stärka föräldrarnas delaktighet och välbefinnande.  Slutsats Föräldrars erfarenheter av att känna delaktighet och stöttning i vårdprocessen verkar vara avgörande för deras välbefinnande och upplevelse av vården. Detta understryker betydelsen av att främja och stödja föräldrars aktiva engagemang inom vårdsammanhang, där sjuksköterskor spelar en central roll genom att aktivt involvera och stödja familjen. / Background Over recent decades, the perception of family has undergone a significant change, with traditional norms gradually being replaced by a diversity of family constellations. Concurrently, the importance of family-centered care has increased within healthcare, with nurses playing a central role in integrating the family's perspective and experiences into the care process. Particularly in neonatal care, where parents and infants face unique challenges, making family-centered care especially pertinent in these settings. Aim The aim of this literature review was to highlight parents' experiences of family-centered care in neonatal healthcare. Method A non-systematic literature review was conducted to compile relevant research on the topic. A total of 12 scientific articles were reviewed, encompassing several countries, including England, the Netherlands, Italy, Japan, Denmark, New Zealand, India and the USA. The articles were analyzed using integrated analysis. Results Findings were divided into two main categories: Experiences of involvement and Experiences of support. It was found that parents experienced increased sense of control and security when involved in the care and they appreciated support from nursing staff. Encouragement and guidance from nurses contributed to parents' confidence and ability to care for their infants. Positive interactions and skin-to-skin were emphasized as significant for bonding with the infant. Although challenges such as poor communication and limitations in the healthcare environment were identified, the results overall indicated that family-centered care can enhance parents' involvement and well-being. Conclusions Parents' experiences of feeling involved and supported in the care process seem to be crucial for their well-being and experience of care. This emphasizes the importance of promoting and supporting parents' active engagement in healthcare contexts, where nurses play a central role by actively involving and supporting the family.

This study looks at how career guidance counselors in high school experience the degree of autonomy in their work. We have interviewed eight career guidance counselors in high school and use semi-structured interviews designed based on the concept of autonomy and the three dimensions of the Sense of coherence-theory: comprehensibility, manageability and meaningfulness. The interviews have then been analyzed through a thematic analysis based on SOC and the concept of autonomy. The empirical evidence shows that all respondents experience that they have a high degree of autonomy. We also see that the respondents experience and manage autonomy in the career guidance role in three different ways and have thus been able to distinguish three different SOC types among our respondents. Six of them are type 1, which have high values ​​on all three dimensions of SOC. One is type 4, which means low comprehensibility, low manageability and high meaningfulness. One is type 7 with low comprehensibility, high manageability and low meaningfulness. We show that the professional role is an example of flexible work, which in today's society is something that is sought after. / Denna studie tittar på hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan upplever graden av autonomi i arbetet. Vi har intervjuat åtta studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan och använder oss av semistrukturerade intervjuer utformade utifrån autonomibegreppet och KASAM-teorins tre dimensioner: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Intervjuerna har sedan analyserats genom en tematisk analys utifrån KASAM och begreppet autonomi.  Empirin visar att alla respondenter upplever att de har en hög grad av autonomi. Vi ser även att respondenterna upplever och hanterar autonomi i studie- och yrkesvägledarrollen på tre olika sätt och har därmed kunnat urskilja tre olika KASAM-typer bland våra respondenter. Sex av dem är typ 1, vilka har höga värden på KASAM:s alla tre dimensioner. En är typ 4 vilket innebär en låg begriplighet, låg hanterbarhet och hög meningsfullhet. En är typ 7 med låg begriplighet, hög hanterbarhet och låg meningsfullhet. Vi visar att yrkesrollen är ett exempel på flexibelt arbete, vilket i dagens samhälle är något som eftertraktas.

Bakgrund Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ofta debuterar i barndomen. ADHD har tidigare setts som avtagande med stigande ålder. Forskning visar dock att symtomen kvarstår för många även som vuxna. Den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen påverkar flera områden i livet, såsom personliga relationer, utbildning, yrkesliv och medvetenhet kring risktagande.Vuxna med ADHD har högre nivåer av psykisk ohälsa. Syfte Att belysa erfarenheter av mötet med vården vid ADHD hos vuxna personer. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes, baserad på 12 vetenskapliga artiklar, varav två med kvantitativ metod och tio med kvalitativ metod. Artiklarna valdes ut genom databassökning i PubMed, CINAHL samt PsycInfo och kvalitetsgranskades med Sophiahemmets Högskolas granskningsmall för kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalysmetod användes för att sammanställa och analysera de inkluderade artiklarna i litteraturstudien. Resultat Resultatet belyser vuxna personers upplevelser av mötet med vården i relation tilldiagnosen ADHD och dess symtom. Upplevelserna indikerar att det finns en bristande förståelse och tillgång till information om ADHD och dess behandlingsalternativ, vilket leder till känslor av maktlöshet och frustration hos patienterna. Det finns även en rapporterad brist på professionell attityd och kontinuitet i vården, vilket försvårar vårdupplevelsen för personer med ADHD. Förbättringar i tillgången till information, utbildning och stöd inom vården föreslås för att bättre stödja individer med ADHD. Slutsats Studien visar att vårdrelationen för vuxna med ADHD präglas av bristande kunskap och kommunikation. Trots detta kan en ADHD-diagnos innebära lättnad och självinsikt för patienterna. Livsstilsinterventioner och stödjande åtgärder kan öka patienternas autonomi och självförtroende. Det finns dock utmaningar i vården och diagnosprocessen, inklusiveotillräcklig kunskap och fördomar bland vårdpersonal. Det finns ett behov av förbättringar för att säkerställa en mer effektiv och patientcentrerad vård för vuxna med ADHD / Background Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a neurodevelopmental disorder that often debuts in childhood. ADHD has previously been seen as declining with age. However, research shows that the symptoms persist for many even as adults. The neuropsychiatric disability affects several areas of life, such as personal relationships, education, professional life and awareness of risk-taking. Adults with ADHD have higher levels of mental health conditions. Aim To highlight experiences of the encounter with care for ADHD in adults. Method A non-systematic literature review was conducted, based on 12 scientific articles, two with quantitative method and ten with qualitative method. The articles were selected through database searches in PubMed, CINAHL and PsycInfo and were quality reviewed in accordance with Sophiahemmet University's review template for quality review. An integrated data analysis method was used to compile and analyze the included articles in the literature study. Results The results illustrate adults' experiences of the encounter with health care in relation to ADHD-diagnosis and symptoms. The experiences indicate that there is a lack of understanding and access to information about ADHD and its treatment options, which leads to feelings of powerlessness and frustration among the patients. There is also a reported lack of professional attitude and continuity of care, which complicates the care experience for people with ADHD. Improvements in access to information, education and support in health care are proposed to better support individuals with ADHD. Conclusions The study shows that the care relationship for adults with ADHD is characterized by a lack of knowledge and communication. Despite this, an ADHD diagnosis can bring relief and self-awareness to patients. Lifestyle interventions and supportive measures can increase patients' autonomy and self-confidence. However, there are challenges in the care and diagnosis process, including insufficient knowledge and bias among healthcare professionals. There is a need for improvements to ensure more effective and patientcentered care for adults with ADHD.

Female academics in higher education institutions face numerous challenges in the continuously ch~nging landscape of South African Higher Education. Numerous mergers between different institutions, increasing job demands, ever increasing class sizes and the unique demands of role conflict, inherent to the female role, contribute to the manifestation of stress and burnout (80) in this population group. The research is conducted from a salutogenic paradigm, seeking to find ways of avoiding the negative consequences of 80 and contributing towards the positive experience of Work Engagement (WE) for the female academic. The research also explores the effect of the individual academics' Sense of Cohrence (SOC) on the experience of BO and WE. The research is quantitative in nature. A psychometric instrument was sent to all the permanently employed female academics employed by Unisa and TUT, measuring their levels of 80, WE and SOC. The completed questionnaires were statisticaily analysed. The findings included average levels of 80, with definite signs that the experience of 80 is on the increase. The Cy sub-dimension of BO showed increased levels. The WE scores of the female academics were just above average. The SOC scores of the female academics were low. The main recommendations were that University management need to take cognisance of the symptoms of BO that are present in this population. Strategies need to be put in place to address these issues and the experience of WE need to be treasured and grown through definite actions from Management. Female academics also need to take personal responsibility for their own wellness and act on the initial signs of 80, rather than dismissing it as mere tiredness or lack of energy. There are also a number of recommendations on actions to be taken to experience WE in the academic work that the population undertake on a daily basis / Industrial & Organizational Psychology / D.Litt. et Phil. (Industrial & Organizational psychology)

Pour assurer une énergie électrique de qualité et de façon permanente, il existe des systèmes électroniques d’alimentation spécifiques. Il s’agit des Alimentations Sans Interruptions (ASI). Une ASI comme tout autre système peut tomber en panne ce qui peut entrainer une perte de redondance. Cette perte induit une maintenance corrective donc une forme d’indisponibilité ce qui représente un coût. Nous proposons dans cette thèse de travailler sur deux composants parmi les plus sensibles dans les ASI à savoir les condensateurs électrolytiques et les batteries au plomb. Dans une première phase, nous présentons, les systèmes de surveillance existants pour ces deux composants en soulignant leurs principaux inconvénients. Ceci nous permet de proposer le cahier des charges à mettre en œuvre. Pour les condensateurs électrolytiques, nous détaillons les différentes étapes de caractérisation et de vieillissement ainsi que la procédure expérimentale de vieillissement standard accéléré et les résultats associés. D’autre part, nous présentons les résultats de simulation du système de surveillance et de prédiction de pannes retenu. Nous abordons la validation expérimentale en décrivant le système développé. Nous détaillons les cartes électroniques conçues, les algorithmes mis en œuvre et leurs contraintes d’implémentation respectifs pour une réalisation temps réel. Enfin, pour les batteries au plomb étanches, nous présentons les résultats de simulation du système de surveillance retenu permettant d’obtenir le SOC et le SOH. Nous détaillons la procédure expérimentale de vieillissement en cycles de charge et décharge de la batterie nécessaire pour avoir un modèle électrique simple et précis. Nous expliquons les résultats expérimentaux de vieillissement pour finir avec des propositions d’amélioration de notre système afin d’obtenir un SOH plus précis. / To ensure power quality and permanently, some electronic system supplies exist. These supplies are the Uninterrupted Power Supplies (UPS). An UPS like any other system may have some failures. This can be a cause of redundancy loss. This load loss causes a maintenance downtime which may represent a high cost. We propose in this thesis to work on two of the most sensitive components in the UPS namely electrolytic capacitors and lead acid batteries. In a first phase, we present the existing surveillance systems for these two components, highlighting their main drawbacks. This allows us to propose the specifications which have to be implemented for this system. For electrolytic capacitors, we detail different stages of characterization ; the aging accelerated standard experimental procedure and their associated results. On the other hand, we present the simulation results of monitoring and failure prediction system retained. We discuss the experimental validation, describing the developed system. We detail the electronic boards designed, implemented algorithms and their respective constraints for a real time implementation. Finally, for lead acid batteries, we present the simulation results of the monitoring system adopted to obtain the SOC and SOH. We describe the aging experimental procedure of charging and discharging cycles of the batteries needed to find a simple and accurate electric models. We explain the aging experimental results and in the end we give suggestions for improving our system to get a more accurate SOH.