Bakgrund: Skolsköterskors roll har förändrats över tid och det har skett ett skifte från ett patogent till ett salutogent synsätt. Skolsköterskors hälsofrämjande arbete anses vara nyckeln till förbättrad hälsa hos barn- och ungdomar. Trots tydliga beskrivningar om den hälsofrämjande samt förebyggande inriktningen finns uppfattningar bland skolsköterskor om att de förväntas fylla en annan funktion. Detta kan skapa utmaningar i arbetet vad gäller samarbete och kommunikation samt påverka känslan av sammanhang. Syfte: Att belysa skolsköterskors uppfattningar av att arbeta i en skolkontext. Metod: För att uppnå syftet valdes fenomenografisk metod med induktiv ansats. Dataanalysen bygger på tio individuella intervjuer med skolsköterskor som genomfördes digitalt via plattform Teams eller Zoom. Resultat: Resultatet av studien presenteras genom fyra beskrivningskategorier, vilka beskriver skolsköterskornas uppfattningar av att arbeta i en skolkontext; Skolsköterskeuppdraget, Arbetsmiljön, Verksamheten och Yrkesrollen. Konklusion: Studiens resultat påvisar att skolsköterskor uppfattar en oförståelse hos skolpersonal gällande deras uppdrag, vilken påverkar arbetssituationen i form av otillfredsställande arbetsmiljö och samarbetsproblem samt möjligheten till hälsofrämjande arbete. För att ge bättre förutsättningar för ett gott samarbete och positiv arbetsmiljö behöver skolsköterskornas uppdrag tydliggöras gentemot skolpersonal. Trots detta finns en arbetsglädje bland skolsköterskorna som överskuggar det negativa och som gör att de uppfattar arbetet som roligt, fritt och trivsamt. / Background: The role of the school nurse has changed over time and there has been a shift from at pathogenic to a salutogenic approach. The school nurse´s health promotion work is considered to be the key to improved health among children and young people. Despite clear descriptions of the health promoting and preventive focus, there are perceptions among the school nurses, that they are expected to fulfill a different function. This can create challenges in the work in terms of cooperation and communication and affect the sense of coherence. Purpose: To shed light on school nurses perceptions of working in a school context. Method: To achieve the purpose, a phenomenographic method was chosen. The data analysis is based on ten individual interviews with school nurses that were conducted digitally via the Teams or Zoom platform. Results: The findings of the study are presented trough four descriptive categories, which describes the school nurses perceptions of working in a school context; The school nurse assignment, The work environment, The operation and The professional role. Conclusion: The result of the study show that school nurses perceive a misunderstanding among school staff regarding their assignments, which affects the work situation in the form of an unsatisfied work environment and collaboration problems as well as the possibility of health promoting work. In order to provide better conditions for good collaboration and a positive work environment, the school nurses assignments need to clarified towards school staff. Despite this, there is a job satisfaction among school nurses that overshadows the negative and that makes them perceive the work as fun, free and pleasant.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen världen över. Samtidigt som antalet drabbade ökar, minskar dödligheten bland annat relaterat till bättre behandlingsmetoder och tidigare upptäckt av cancern. Därmed kommer fler kvinnor leva med ett eller två bröst borttagna efter mastektomi, vilket kan påverka kvinnornas upplevda hälsa. Syfte Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av hälsa efter mastektomi vid bröstcancer. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes med hjälp av en integrerad dataanalys. Inkluderade artiklar är publicerade mellan 2016 - 2021 och hittades i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Med grund i de 15 inkluderade artiklarna identifierades tre kategorier: välbefinnande, identitet och kroppsbild, med tillhörande subkategorier. Det framkom att kvinnorna upplevde en försämrad livskvalitet och att stödet var viktigt för acceptans. Upplevelsen av en ny identitet som kvinna var genomgående och även påverkan på upplevd femininitet och sexualitet. Ingreppet resulterade i en förändrad kroppsbild, där acceptansen infann sig en tid efter operation. Slutsats Majoriteten av de kvinnor som genomgått mastektomi vid bröstcancer upplever en försämrad hälsa efter operation. Detta i form av en försvagad kvinnlig identitet, en sämre upplevd kroppsbild samt en minskad känsla av välbefinnande. / Background Breast cancer is the most common cancer disease worldwide. While the number of new patients increases, the mortality decreases. This due to better treatment options as well as an earlier discovery of the breast tumor. Therefore, more women will live with one or two breasts removed after a mastectomy, which may effect their experience of health. Aim The aim was to illuminate women's experiences of health after mastectomy in breast cancer. Method A non-systematic literature review was conducted using an integrated analysis. Included articles were published between 2016 - 2021 and were found in the databases PubMed and CINAHL. Results Based on the 15 included articles, three themes were identified: well-being, identity and image, with associated sub-themes. It showed that women experienced a lower quality of life and that the support was of essence for acceptance. The experience of a new identity as a woman was common and also the effect on femininity and sexuality. The surgery resulted in a changed body image, where acceptance appeared a time after surgery. Conclusions The majority of women who have undergone mastectomy for breast cancer experience a decreased health after surgery. This in the form of a weakened female identity, a worse perceived body image and a reduced feeling of well-being.

To asses the short- and medium-term breastfeeding effects on women´s postpartum health a prospective cohort study was performed with a base-line questionnaire at 1-5 days post partum and a follow-up questionnaire at 5-6 months pp. The sample consisted of two groups: the formula-feeding group (n = 15) and the breastfeeding group (n = 69). 1-5 days after delivery painful perineum (44.2%), backache (24.4%) and sore nipples (23.3%) were the most common complaints in the total sample whereas 5-6 months after delivery tiredness/ exhaustion (49.4%), haemorrhoids (27.7%) and painful perineum (24.1%) were on top of the list of complaints. During the first five days after delivery 28.6% of the whole breastfeeding group had sore nipples, at month 5-6 this proportion had raised to 34.8%. A large proportion (20.3%) of the breastfeeding group developed mastitis in the five months after delivery. Increase of complaints within the first 5-6 months after delivery tended to be higher in the breastfeeding group. Women who continued breastfeeding and introduced complementary foods within 5-6 months tended to have a worse subjective health status than the formula group and the group of exclusively breastfeeding mothers. In the Formula group the SOC-Score declined from 52.7 to 48.7. In the breastfeeding group the SOC-Score increased from 50.9 to 51.6. Besides wide spread health problems like exhaustion, haemorrhoids, painful perineum and backache, many breastfeeding women additionally have to deal with sore nipples and mastitis. On the other hand there is evidence that women can profit from breastfeeding in the sense of mastering a challenge, which is expressed in a higher SOC-Score comparing to formula feeding women.

Batteries are becoming popular in the trend of electrification. Performance andlifespan of a battery pack are closely related to how it has been utilized. Withproper balancing control to slow down aging process, variances of capacity andresistance between battery cells can be maintained at a better level. Among balancing methods, dissipative balancing is still the most common method for itssimplicity in control, low cost and high speed. Non-dissipative balancing methods like converter-based and capacitor-based are of researchers’ interest becauseof less heat generated and superior efficiency. In this thesis, the converter-based balancing method is investigated. A modular multilevel converter (MMC) with Pulse-Width Modulation (PWM) pattern iscompared with another MMC with Nearest-Level Modulation (NLM). The speedto balance six battery sub-modules, output power and battery current harmonicsare examined.

No description available.

Världshälsoorganisationen definierar palliativ vård som ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten hos patienter och deras familjer som står inför problem som följer med en livshotande sjukdom. Den palliativa vården ska bygga på ett förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan. Detta sker genom att stödja individen så att den kan leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut oavsett ålder och diagnos. Socialstyrelsen skriver att såväl internationella som svenska studier visar att många vill dö i sina hem. I Sverige utgörs omvårdnadspersonalen i hemtjänst och på särskilda boenden av undersköterskor och vårdbiträden. Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att vårda personer i livets slutskede i hemmiljö utifrån begreppet KASAM. En forskningsöversikt gjordes och till grund ligger 14 stycken vetenskapliga artiklar. En deduktiv ansats användes i denna forskningsöversikt med KASAM som ett teoretiskt ramverk. Resultatet visade att det fanns faktorer som gör tillvaron strukturerad och hanterbar för omvårdnadspersonalen. Dessa faktorer var: att det fanns en upplevelse av tydliga mål och arbetsuppgifter, att det fanns stöd från chefer och kollegor samt att det fanns en känsla av att tillhöra en grupp. Resurser som finns eller behöver finnas hos omvårdnadspersonalen framkom också. Dessa var: kollegor, organisationen, att kunna hantera känslor och sorg, närstående samt kunskap och kompetensutveckling. Det fanns en stark vilja att hjälpa patienten och en nöjdhet över vården som omvårdnadspersonalen gav och många gånger kände de sig som en del av familjen. Omvårdnadspersonalen som arbetar med vård i livets slut har stort engagemang och vilja att ge högkvalitativ vård. Nära relationer till både patient och närstående skapas, vilket är en förutsättning för att ge personcentrerad vård, men som även leder till svåra känslor av sorg och förlust när patienten avlider. De hamnar också i situationer där de förväntas bemöta svåra, emotionella och existentiella frågor, vilket de saknar kompetens för och är något som upplevs orsaka obehag hos omvårdnadspersonalen. / World Health Organization define palliative care as in an approach that improves the quality of life of patients and their families who are facing problems associated with life-threatening illness. Palliative care should be based on an approach that is characterized by a holistic view of humans. This is done by supporting the individual so that it can live with dignity and with the best possible well-being to end of life regardless of age and diagnosis. The National Board of Health and Welfare writes that both international and Swedish studies show that many want to die in their homes. In Sweden, the nursing staff in homecare and long-term facilities constitutes of enrolled nurses and healthcare assistants. The purpose of the study was to describe nursing staff's experience of caring for patients in the end of life in the home environment based on the concept Sense of Coherence (SOC). A research overview was made, based on 14 scientific articles. A combination of deductive and inductive approach was used in this research overview, with KASAM as a theoretical framework. The results showed that there were factors that make life structured and manageable for nursing staff. These factors were that there was an experience of clear goals and tasks, that there was support from managers and colleagues and that there was a sense of belonging to a group. Resources that exist or need to exist at nursing staff also emerged; these were colleagues, the organization, being able to handle emotions and grief, close relationships, as well as knowledge and skills development. There was a strong will to help the patient and satisfaction with the care that nursing staff gave and many times they felt a part of the family. Nursing staff who work with care at the end of life have great commitment and willingness to provide high quality care. Close relationships with both patient and relatives are created, which is a prerequisite for providing person-centered care, but also leads to severe feelings of sadness and loss when the patient dies. They also end up in situations where they are expected to respond to difficult, emotional and existential issues, which they lack competence for, and which is perceived to cause discomfort to nursing staff

Blybatterier är ett uppladdningsbart batteri som har utvecklats i över 100 år och används i ett brett spektrum där det krävs en långvarig och pålitlig strömkälla. Däremot har blybatterier en begränsad livslängd och kapacitet som styrs av underhållet av batteriet. En faktor som påverkar batteriets kapacitet är sulfatering, vilket sker när batteriet urladdas och stått med en låg laddningsstatus under en lång tid. När transporter av blybatterier sker är det därför viktigt att ha tillförlitliga och säkra processer för att säkerställa batteriets kvalitet genom hela transportkedjan. Syftet med denna studie var att ta fram konceptmodeller genom att undersöka och identifiera olika metoder för att säkerställa kvaliteten på blybatterierna under långa transporter. Konceptmodellernas syfte var även att öka livslängden på blybatterierna med hänsyn till användarvänlighet och miljöpåverkan. Följande forskningsfrågor har besvarats: I. Hur kan företag inom tillverkningsindustrin säkerställa kvalitet på ett blybatteri under långa transporter?II. Hur kan urladdning av blybatterier undvikas genom övervakning av batteriet? En fallstudie har genomförts på Volvo CE, ett globalt företag som verkar inom interkontinentala och regionala transporter. I Pedeneiras, Brasilien, etablerades en produktionsanläggning år 1995 för anläggningsmaskiner som sedan levereras till återförsäljare i Nord- och Sydamerika samt Australien. Anläggningsmaskinerna har ett 24 V-system som innehåller två stycken seriekopplade 12 V blybatterier. Transporten för anläggningsmaskinerna från produktionsanläggningen till återförsäljare kan ta upp till två månader vilket innebär att batterierna riskerar att självurladdas och blir permanent skadade. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på Volvo CE i Eskilstuna, Volvo GTT samt produktionsanläggningen i Pederneiras, för att samla in relevant data. Parallellt har en litteraturstudie utförts för att utforska tillgängliga teknologier samt tekniker för att underhålla laddningen och mäta batteriets status. Studien resulterade i tre stycken konceptmodeller som bygger på den empiriska data samt teknologier som framkom under litteratursökningen. Konceptmodell I är ett förslag på implementering av ett individuellt serienummer på blybatterierna. Denna lösning skapar transparens genom att kunna spåra batterierna, identifiera och logga batteriets status när maskinen har lämnat produktionsanläggningen. Genom att sammankoppla detta med digitala verktyg möjliggörs spårning av det individuella batteriet. Konceptmodell II innebär att en batterisensor placeras på batteriet som med fjärrstyrning möjliggör övervakning av batteriets status och position. Detta innebär att batteriet kan övervakas på distans i realtid och användaren varnas automatiskt om batteriets spänning är för låg. Detta innebär att batteriet kan laddas upp innan det förlorat sin kapacitet vilket har en positiv inverkan på miljön samt användarvänligheten. Konceptmodell III är en utökning av föregående koncept men innebär att underhållsladdningen automatiseras med solpaneler och laddningsregulator. Lösningen tar hänsyn till både användarvänligheten och miljöpåverkan genom att säkerställa att batteriet inte urladdas.

To achieve the established environmental goals, a significant transformation is requiredin the Swedish transport sector. This includes a shift away from fossil fuels and a greateremphasis on electrifying a larger portion of the vehicle fleet. The goal of this study is toevaluate the impact on the local distribution grid when integrating a high power chargeradjacent to a mobile battery storage system. In addition an investigation of the energyflows was conducted to assess the continuous operations of charger, battery and electricitygrid. The introduction of high power loads leads to higher power peaks in the system,which may affect the stability with respect to the voltages, currents and harmonics in thegrid. This thesis was conducted in collaboration with Gävle Energi AB, which is a local energycompany that is active in the area around Gävle. In total two models were created inorder to simulate both the energy flows and grid stability. The first model was conductedin MATLAB and used to evaluate the energy flows for the scenarios of low and high load.The second model was conducted in OpenDSS to evaluate the grid stability for a total of6 scenarios. The scenarios are as follows: the initial electricity grid, the grid with a highpower charger integrated and the grid with both a high power charger and a solar parkintegrated, for both low and high load cases. The results of the study showed that high power loads affected the local electricity gridmost during low load since it entailed high load peaks during that period. The effect ofintegrating a high power charger in a grid with radial grid topology is that the voltageis reduced and harmonics increased in loads connected to the same node. The effect ofintegrating a solar park instead increases the voltage and reduces the harmonics in loadsconnected to the same node. The energy flow evaluation showed that the battery hadthe potential to be continuously used for both the low and high load cases. However,during low load the battery had the potential to provide frequency regulating services tomaximize the income.

Bakgrund: Stomi innebär att tarmen löper ut på bukväggen och orsaken till stomibildningen är varierande. Stomin kan vara permanent eller temporär och kan anläggas från tunntarmen och kallas då ileostomi eller tjocktarmen vilket benämns som kolostomi. Sjuksköterskan ansvarar för att utbilda och informera personen och dess anhöriga om stomin där målet är att uppnå egenvård. Inom stomivården är det viktigt att arbeta utifrån en personcentrerad vård för att få en ökad förståelse för personernas upplevelser och öka personens autonomi. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med en stomi. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning har genomförts. Databassökningen utgår från tre databaser (Cinahl, PubMed och PsycInfo) där sökningarna baserats på fritextord såväl som ämnesord. Efter sökningen påbörjades urvalsprocessen och sedan kvalitetsgranskades artiklarna utifrån en kvalitetsgranskningsmall från SBU med en följande analys vilket resulterade i två kategorier och sex underkategorier. Resultat: Det första kategorierna som identifierades var “Upplevelsen av förändrat liv”, med underkategorierna “förändrad kroppsbild”, “förlust av kontroll”, “påverkan på relationer och social isolering”, “ett avbrott i livet” och “positiva upplevelser och acceptansens utveckling”. Andra kategorin var “det professionella bemötandet”. Konklusion: Avslutningsvis identifierades det att stomibildningen påverkade personens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande och upplevelsen av att leva med en stomi varierade från person till person och acceptansen av att leva med en stomi utvecklades med tiden. / Background: A stoma means that a part of the intestines come out on the abdominal wall and the reasons a person receives a stoma is very variable. A stoma can be permanent or temporary and can be established from the small intestine and is called ileostomy, if the stoma is established from the colon it is called colostomy. Nurses have the responsibility to educate and inform the person and their relatives about the stoma and that the end goal is to be able to perform self-care on the stoma. Within stoma care it’s important that the work is based on person centered care to achieve a better understanding for the person's experience where the result will be an increased autonomy. Aim: The aim of the literature review was to illustrate an adult person's experience of living with a stoma. Method: The literature review was conducted with a qualitative method. The search for studies was made in three databases (Cinahl, PubMed and PsycInfo) the search was based on freetext words and subjectwords. After the search the selection process started and the qualitative examination with SBU review template. After the analysis which resulted in two main categories and six subcategories. Results: The first category that was identified was “The experience of a changed life” with the subcategories “Changed body image”, “The loss of control”, “An interruption of life” and “Positive experiences and the development of acceptance”. The second category that was identified was “The professional treatment”. Conclusion: It was identified that the stoma formation affected the person's physical, psychological and social well-being. But with time the person will learn to accept the stoma and adapt it to their daily life.

Anestesisjuksköterskan hamnar i sitt yrkesutövande i många svåra situationer och utsätts ibland för kritiska händelser. Ofta är tid till reflektion och återhämtning knapphändig och stress kan uppstå. Vid brist på stöd kan omvårdnaden påverkas negativt. Få studier finns som belyser just denna yrkeskategori och dess behov. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskors uppfattning om debriefing efter händelser som upplevs som kritiska. Studien har en kvalitativ ansats där sju intervjuer genomfördes med anestesisjuksköterskor, på tre operationsavdelningar i Skåne. Intervjuer analyserades utifrån Elo och Kyngäs induktiva innehållsanalys, och resultaten presenterades i fem huvudkategorier: betydelse av debriefing, behov av debriefing, alternativ till debriefing, organisationens betydelse samt debriefingens utformning. Resultaten visade att betydelsen och behovet av debriefing är stort då många situationer då debriefing behövs kan uppstå. Det är viktigt att debriefingen är rätt strukturerad och att arbetsledningen ger det stöd som krävs. Även negativa aspekter av debriefing belystes och vissa fall så kan alternativa stödsystem vara tillräckligt. I diskussionen integrerades resultaten med Antonovskys känsla av sammanhang (KASAM). Fler studier på just denna yrkesgrupps uppfattningar och upplevelser behövs för att belysa fler aspekter i ämnet, men även för att undersöka förekomst och grad av behov på fler operationsavdelningar på fler sjukhus. Även alternativa stödformer är av intresse att belysa. / Working as a nurse anaesthetist could mean getting involved in many difficult and critical events. There´s usually not much time to reflect and recuperate and sometimes stress could be experienced. A potential lack of support could have a negative impact on the caregiving. There are few studies about the nurse anaesthetist´s requirements regarding this topic. The purpose of the study was to explore nurse anaesthetist´s perceptions of debriefing after the events that are perceived as critical. The study had a qualitative approach where seven interviews with nurse anaesthetist´s were carried out in the setting of three surgical wards in Skåne. The interviews were analyzed following the inductive content analysis of Elo and Kyngäs, leading to five main categories: The importance of debriefing, the need of debriefing, alternative to debriefing, the importance of the organization, and the structure of the debriefing. The result showed a great importance and need of debriefing since many situations where debriefing is needed could arise. The structure of the debriefing is important, as well as the support of the staff management. Some negative aspects of debriefing emerged and sometimes alternative support systems could be sufficient. During the discussion the theory of Antonovsky´s Sense of coherence (SOC) was integrated. There´s a further need to explore more aspects of this precise group of nurses and their perceptions and experiences and also to examine the prevalence and degree of need of debriefing at other surgical wards and hospitals. It would also be of interest to illuminate alternative support systems.