Architectures combining a field programmable gate array (FPGA) and a general-purpose processor on a single chip became increasingly popular in recent years. On the one hand, such hybrid architectures facilitate the use of application specific hardware accelerators that improve the performance of the software on the host processor. On the other hand, it obliges system designers to handle the whole process of hardware/software co-design. The complexity of this process is still one of the main reasons, that hinders the widespread use of hybrid architectures. Thus, an automated process that aids programmers with the hardware/software partitioning and the generation of application specific accelerators is an important issue. The method presented in this thesis neither requires restrictions of the used high-level-language nor special source code annotations. Usually, this is an entry barrier for programmers without deeper understanding of the underlying hardware platform. This thesis introduces a seamless programming flow that allows generating hardware accelerators for unrestricted, legacy C code. The implementation consists of a GCC plugin that automatically identifies application hot-spots and generates hardware accelerators accordingly. Apart from the accelerator implementation in a hardware description language, the compiler plugin provides the generation of a host processor interfaces and, if necessary, a prototypical integration with the host operating system. An evaluation with typical embedded applications shows general benefits of the approach, but also reveals limiting factors that hamper possible performance improvements.

I denna kvalitativa studie undersöks positiva aspekter av att vara verksam inom socialt arbete, hur erfarna socialarbetare beskriver sina drivkrafter och vilka faktorer som påverkar välbefinnande i arbetet. Intervjuer gjordes med fem socialarbetare som arbetat inom yrket i 30 år eller mer. Intervjumaterialet analyserades utifrån Antonovskys teori känsla av sammanhang (KASAM) och begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Under analysen framkom några områden som centrala för syftet. Dessa handlade om en god atmosfär på arbetsplatsen och i arbetsgruppen, relationer med klienten, vikten av humor, rörlighet som strategi samt hur påfrestning kan vändas till drivkraft. Resultaten visade att påfrestningar som en socialarbetare möter utgör en viktig del för att känna drivkraft och meningsfullhet i arbetet. Viktigt för att känna välbefinnande är en god arbetsgrupp, en god atmosfär på arbetsplatsen och relationer med klienter. / In this qualitative study, the positive aspects of social work and how experienced social workers describe their motivation and well-being, are examined. Five experienced social workers, who all had worked for 30 years or more, were interviewed. The theory Sense of coherence (SOC) by Antonovsky, and the constructs comprehensibility, manageability and meaningfulness, were used to analyze the material from the interviews. During the analysis a few themes appeared to be of more importance for the purpose of the study. These were: a good atmosphere at the workplace and among colleagues, relations with clients, the importance of humor, mobility as a strategy and how stress can be turned into motivation. The results showed that the stress the social worker meets, is a significant source for the ability to be motivated and feel meaningfulness in social work. A good atmosphere at the workplace and among colleagues and good relations with clients were of importance for a sense of well-being among the social workers in the present study.

Sjukskrivningar för psykisk ohälsa orsakade av dåliga arbetsförhållanden i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön är ett växande problem i samhället. Samtidigt finns lite forskning om arbetsförhållanden och hälsa ur ett salutogent perspektiv. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning upplevda arbetsförhållanden kan kopplas till självskattad hälsa ur ett salutogent perspektiv bland lagerarbetare på en arbetsplats. Studien är baserad på kvantitativa data. Univariat- och multipel linjär regressionsanalys har använts för att undersöka samband mellan arbetsförhållanden och hälsa. Resultatet visade på signifikanta samband mellan arbetsförhållanden och självskattad hälsa. Starkast samband fanns för stödjande arbetsförhållanden, tidsupplevelse och individuella inre upplevelser. Det innebär att det är betydelsefullt med ett gott socialt klimat på arbetsplatsen med tillgång till stöd från både arbetskamrater och arbetsgivaren, att arbetet upplevs som meningsfullt, att det finns utvecklingsmöjligheter, att personalens utbildning matchar kraven i arbetet och att tidsupplevelsen är positiv genom att arbetsuppgifterna hinns med under arbetstid utan stress. Självskattad hälsa ökade med ålder men det fanns inga signifikanta skillnader utifrån kön, anställningsform, utbildning eller etnisk bakgrund. Resultatet har diskuterats utifrån känsla av sammanhang (KASAM) och krav-kontroll-stödmodellen som teoretiskt perspektiv. / Sick leave due to mental ill-health, caused by poor working conditions in the social and organizational work environment is a growing problem in the society. There is a lack of research on working conditions’ impact on health from a salutogenic perspective. The purpose of this study is to investigate the extent to which perceived working conditions can be associated with self-rated health from a salutogenic perspective among warehouse workers at a workplace. The study is based on questionnaire data. Univariat- and multiple linear regressions were performed to investigate the relationship between working conditions and health. The result showed that there are significant associations between working conditions and self-rated health. The strongest associations were found with supportive working conditions, time experience, individual inner experinces, and health. This means that it is important to have a high social climate in the workplace with access to support from both colleagues and employer, that work is perceived as meaningful, to have opportunities for development, that personnel education matches the requirements for the job and that there is enough time to perform tasks without stress. Self-rated health increased with age but there were no significant differences by gender, employment status, education or ethnic background. The result has been discussed on the basis of sense of coherence (SOC) and the demand-control-support model as a theoretical perspective.

Bakgrund: Cancer är en svår sjukdom som blir allt mer vanlig och de emotionella upplevelserna vid sjukdomen är ofta oro och ångest. Det har visat sig att djur har en positiv påverkan på människan vid ohälsa. Terapi eller aktivitet med djur kan därmed främja den sjuka människans välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna cancerpatienters upplevelser av djur i vården, samt hur djuren påverkar cancerpatienters välbefinnande. Metod: Litteraturöversikt som är grundad på tio vårdvetenskapliga originalartiklar med både kvantitativ och kvalitativ design. Nio artiklar berör hundar och en berör hästar, en av de artiklar som berör hundar är även utifrån sjuksköterskans perspektiv. Databaserna som används är Cinahl Complete, Pubmed och Medline. Sökord som används är bland annat; Cancer, Oncology, Animal assisted therapy och Pet therapy. De teoretiska utgångspunkterna i arbetet är Antonovskys (2005) känsla av sammanhang (KASAM) och det salutogena synsättet på hälsa. Resultat: Det övervägande resultatet i litteraturöversikten visade att cancerpatienter hade positiva upplevelser av terapi med djur. Känslor så som ångest och oro minskade hos många av deltagarna när en hund var med vid terapi. Deltagarna kände även att de under vissa stunder glömde bort sin sjukdom när ett djur var närvarande. Diskussion: Resultatet diskuterades med de teoretiska utgångpunkterna Hälsa och KASAM relaterat till syftet samt relevant forskning som styrker eller motsäger djurens positiva inverkan på cancersjuka patienter.

Les systèmes sur puces actuels mettent à profit des architectures multiprocesseurs (MPSoC) afin de répondre aux exigences en termes de performances et de consommation. Cette dominance du logiciel nous contraint à débuter la validation et l'intégration avec le matériel dès les premières étapes des flots de conception. Les principales contributions de cette thèse sont (1) la proposition d'une méthodologie de conception de plateformes de simulation basée sur l'exécution native du logiciel, (2) une technique d'instrumentation permettant l'annotation du logiciel s'exécutant sur cette plateforme de simulation. Les plateformes de simulation ainsi développées permettent l'exécution de la quasi totalité du logiciel final (y compris le système d'exploitation) sur des modèles réalistes de l'architecture matérielle du système. Associées à la technique d'instrumentation, ces plateformes permettent de prendre en compte de manière précise des grandeurs physiques telles que le temps liées à l'exécution du logiciel.

Le but de ce travail est de construire un système transportable flexible à cout minimum pouvant aider a la réalisation d'un compilateur pour le langage de commande réseau, qui sera utilise par le réseau CYCLADES

Utifrån yrkesverksammas beskrivningar som analyseras med hjälp av tidigare forskning och teori syftar studien till att bidra med kunskap som kan främja arbetet med barn som anhöriga inom vuxenpsykiatrin. Denna kvalitativa studie baseras på empiriska studier från sjukvårdspersonal inom vuxenpsykiatrin inom landstinget Region Kronoberg. Studien visar att barn som anhöriga idag i första hand uppmärksammas genom att erbjuda stöd till föräldrarna, genom en orosanmälning till socialtjänsten eller genom en familjeintervention. Stödinsatserna utformas, enligt sjukvårdspersonalen, inte utifrån vilken psykisk sjukdom som är närvarande. Familjens övriga situation spelar, enligt sjukvårdspersonal, roll för om en insats ska erbjudas och huruvida det finns grund till oro. Arbetet med barn som anhöriga till en förälder med en psykisk sjukdom präglas av möjligheter i främjande av psykisk hälsa hos en tydligt utsatt riskgrupp, men hotas av resursbrister.

Idag finns det ett samband mellan ekonomi och hälsa, kopplat till utrikesfödda i Sverige. Det är ofta utrikesfödda som drabbas av ojämlikhet på arbetsmarknaden, som därefter påverkar ekonomin. Ett interventionsprogram (Grönkvistprogrammet) har utvecklats och implementerats i syfte att minska den ekonomiska stressen och främja hälsan på kort- och långsiktig väg av Landstinget Västmanland och Samhällsmedicinska enheten. Studien undersökte deltagarnas upplevelser av programmet. Teorierna KASAM samt Socialt stöd har kopplats samman med resultatet. Metoden i studien hade en kvalitativ ansats och tio deltagare har intervjuats i enskilda intervjuer. Resultatet påvisade att den ekonomiska betydelsen för deltagarna var av stor vikt och hade en viktig roll i det dagliga livet. Programmet hade även påverkat deltagarna genom, förändrade levnadsvanor, mer insikt om ekonomin och relaterade områden samt att de har mer självmakt efter programmet. Deltagarnas positiva upplevelser var att handledarna var kunniga och att materialet förekom på olika språk. Deltagarna hade även fått mer kunskap om Sverige generellt och deltagarna upplevde att spridning av den nya kunskapen var möjlig efter programmet. Utvecklingsmöjligheterna som framkom i resultatet var att programtiden kunde ha varit längre, fler moment i programmet som berör ekonomin, mer extern reklam för programmet samt fortsatt spridning av programmet till andra målgrupper. / Today there is a connection between the economy and health, linked to foreign-born personsin Sweden. There are foreign born who suffer from inequality in the labor market which subsequently affects the economy. An intervention program (Grönkvist program) has been developed and implemented in order to reduce the financial stress and promote health in the short and long-term way of Västmanland County Council and Community Medicine Unit. The study examined the participants' perceptions of the program. The theories SOC and Social support has been linked with the outcome. The method of study was a qualitative approach and ten participants were interviewed in individual interviews. The results demonstrate that the economic importance of the participants were of great importance and had an important role in daily life. The program also had affected the participants through,changing lifestyles, more insight about the economy and related areas and that they havemore empowerment after the program. The participant’s positive experiences was that the supervisors were knowledgeable and that material occurred in different languages. The participants also had gained more knowledge about Sweden and the participants generally felt that dissemination of the new knowledge was possible after the program. The development opportunities that emerged in the result was that the program time could have been longer, more program elements that affect the economy, more external advertising forthe program and the continued spread of the program to other target groups.

Bakgrund: Cancer är idag en vanlig sjukdom och vid sidan av en person med cancer finns närstående som kan riskera att glömmas bort. Att vara närstående kan vara en påfrestande upplevelse och riskerar att leda till ohälsa. Närstående bör involveras i vården och deras välmående bör tas hänsyn till. Syfte: Studiens syfte var att beskriva de närståendes upplevelse av stöd som fenomen, när en person i deras närhet drabbats av cancer. Metod: En deduktiv litteraturöversikt med KASAM som teoretisk utgångspunkt. För att besvara syftet användes kvalitativa artiklar. Sökningar i CINAHL gjordes och resulterade i 16 resultatartiklar. Resultat: Närstående upplevde den nya livssituationen som ofattbar, information kring sjukdom och behandlingsmöjligheter från vårdpersonal gjorde situationen mer begriplig. De närstående använde olika strategier för att anpassa sig till situationen och fann stöd i vänner och familj. Att närvara vid behandlingar ledde till delaktighet i vården vilket gjorde att de närstående upplevde ett syfte. Slutsats: Genom stöd kan en känsla av sammanhang upplevas trots närvaro av sjukdom. Att som närstående bli sedd och lyssnad till underlättar för att hantera den nya situationen och att finnas där för den sjuka personen. / Background: Cancer is a common disease and is often associated with death, although the treatments are getting better and the number of survivals is growing. In the shadow of a person with cancer there will always be loved ones who should not be forgotten.    Aim: The aim of the study was to describe the next of kin’s experience of support as a phenomenon, when a loved one is affected with cancer. Method: A deductive literature review with sixteen qualitative articles was made, using Sense of Coherence [SOC] as a theoretical approach. Searches for result articles was made in CINAHL. Result: Relatives experienced the new life situation as unimaginable, information from healthcare staff about the disease and possibilities of treatment made the situation understandable. Relatives used different strategies to adjust to the new situation and found friends and family to be a source of support. Being present during treatment gave the relative a sense of purpose. Conclusion: With support a sense of coherence can appear even in the presence of disease. To be seen and listened to makes it easier for the next of kin to handle the new situation and be able to be there for the ill person.

Bakgrund: Obstruktiv sömnapné (OSA) är en vanlig och mycket utbredd sjukdom förknippad med betydande hälsoproblem, samsjuklighet och mortalitet. De flesta vuxna med OSA är utan diagnos och behandling. Primärvårdens distriktssköterskor spelar en viktig roll vid identifiering och vägledning av patienter med misstänkt OSA. Syfte: Syftet var att beskriva distriktsköterskans erfarenheter av att identifiera och vägleda patienter med misstänkt OSA inom primärvården. Metod: En kvalitativ ansats i form av en kvalitativ manifest innehållsanalys genomfördes där sju distriktssköterskor intervjuades. Analysprocessen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: I studien framkom fem kategorier: att möta patienten, att ställa rätt frågor, anhörig som motivator, att vidta åtgärder och att samverka med övrig vård. Distriktssköterskorna beskrev att de mötte patienterna med misstänkt OSA oftast antingen via telefonrådgivning eller på diabetesmottagningen. Deltagarna i studien belyste att det var viktigt att ställa rätt frågor till patienter och känna till de vanliga tecknen på OSA. Det framkom även att anhöriga hade en viktig roll vid identifiering av patienter med misstänkt OSA och fungerade som motivator. I studien upptäcktes även strävan efter att vägleda patienter med misstänkt OSA. Slutsats: För att underlätta arbete med OSA patienter i primärvården behövs forskning med fokus på distriktssköterskor samt gemensamma riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt OSA anpassade för primärvårdspersonal. / Background: Obstructive sleep apnea (OSA) is a common and very spread disease associated with significant health problems, comorbidity and mortality. Most adults with OSA are without diagnosis and treatment. Primary care district nurses play an important role in identifying and guiding of patients with suspected OSA. Purpose: The purpose was to describe the district nurse's experience of identifying and guiding patients with suspected OSA in primary care. Method: A qualitative approach in the form of qualitative manifest content analysis was conducted where seven district nurses were interviewed. The analysis process was conducted according to Graneheim and Lundman's content analysis. Result: The study revealed five categories: to meet the patient, to ask the right questions, relative as motivator, to take workarounds and to interact with other care. District nurses described that they met the suspect OSA patients most often by telephone counseling or at the diabetes reception. The participants in the study illuminated the importance of how to ask the right questions to patients and to know the common signs of OSA. It was also found that relatives had an important role in identifying of patients with suspected OSA and they worked as motivators. The study also identified the strain for guiding patients with suspected OSA. Conclusion: In order to facilitate work with OSA- patients in the primary care, research is needed which is focusing on district nurses and common guidelines for investigating of patients with suspected OSA adapted for primary care staff.