Det övergripande syftet med studien är att belysa pedagogers syn på barn i behov av stöd. För att undersöka syftet har intervjuer genomförts med pedagoger, förskolechefer och en specialpedagog. De svar som framkom vid intervjuerna har sedan utgjort grunden för studien. Den teoretiker som är av betydelse för ämnet är Lev S. Vygotskij. Utifrån hans teori är barn i behov av stöd beroende av vuxnas hjälp för att kunna uppleva lärande situationer och utvecklas i den av honom benämnda proximala utvecklingszonen. Vygotskij intresserade sig också för kopplingen mellan en tanke och ett begrepp och dess betydelse. Att betydelsen av ett begrepp kan ändras över tid visar den inställning som finns till begreppet problembarn. Ett begrepp som, trots att det har funnits med i över 100 år, har fasats ut och inte längre finner acceptans bland intervjudeltagarna. Hur innehållsrikt ett begrepp kan vara märks när man tittar närmre på begreppet professionellt förhållningssätt, vilket är tätt förbundet med pedagogers syn på barn i behov av stöd. Studien visar att den här gruppen med barn är beroende av engagerade pedagoger som har tillräckliga kunskaper och resurser. Samtidigt framkommer även betydelsen av att pedagogerna själva får stöd och handledning.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur samverkan kan skapa förutsättningar för en utvecklnade miljö i förskolan.Resultatet visar att föräldrar, pedagoger och ledning alla ser samverkan som ofrånkommligt för att verksamheten ska utvecklas på ett positivt sätt. det är nödvändigt arr skapa en delaktighet för hur förskolans miljö kan förbättras utifrån de olika perspektiv vi har undersökt. Det handlar om att ge och ta för att få en helhet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare och andra yrkesgrupper såg på barn i behov av stöd, samt att undersöka hur deras förhållnings- och arbetssätt i relation till barn i behov av stöd främjar dessa barns delaktighet i planerade aktiviteter. Utefter vårt syfte undersöktes i vår studie vad förskollärare och andra yrkesgruppers syn på barn i behov av stöd var, vilka strukturella faktorer som påverkade förskollärares och andra yrkesgruppers arbetssätt med barnen i de planerade aktiviteterna, samt vilka kommunikativa stöd som förskollärare och andra yrkesgrupper använder för att alla barn ska kunna delta i de planerade aktiviteterna. Studien tog avstamp i det sociokulturella perspektivet och metoderna som användes för att fastställa resultatet var semistrukturerade intervjuer och observationer.  Förskolan där studien ägde rum ligger i ett socialt heterogent område. De huvudsakliga resultaten visade på att förskolan där studien ägt rum såg de flesta informanterna barn i behov av stöd som de barn vilka var i behov av särskilt stöd, men vid eftertanke ändrade de flesta informanter sina svar till att alla barn någon gång är i behov av stöd. Observationerna visade att barnen fick stöd i form av olika scaffoldingstekniker. Även kommunikativt stöd i form av språklig mediering, bildstöd och teckenstöd användes av aktörerna för att främja barnens delaktighet och appropriering. Dock visade studien att vid personalbrist blev förskolepersonalen stressad vilket ledde till att barnen fick mindre stöd i de planerade aktiviteterna.

Klein Barkenstrand, Elin och Skeppstedt Mattei, Agnes (2024). Formuleringarnas makt och konstruktioner av genus: en diskursanalys av handlingsplaner i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Studien syftar till att bidra med kunskap om förskolans handlingsplaner, för barn i behov av särskilt stöd, för att möjliggöra en likvärdig utbildning. Det görs genom att synliggöra dokumentationens funktion inom verksamheten och skillnader utifrån kön. Frågeställningar: ● Hur beskrivs de barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd? ● Vilka metoder beskrivs för att möta de barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd? ● Vilka föreställningar om flickor och pojkar ger texterna uttryck för? ● Vilka beteenden hos flickor och pojkar beskrivs som önskvärda och uppmuntras? Teori Studiens vetenskapsfilosofiska ansats är social konstruktionism som betonar att vår förståelse av världen alltid påverkas av den kontext vi befinner oss i, såväl kulturellt som historiskt. Studien tar vidare avstamp i diskursteori med inspiration från Foucault. Hirdmans teori om genussystemet och Foucaults begrepp Governmentality används också. Analysen utifrån det sistnämnda begreppet görs genom Deans (2010) tolkning som innefattar: synliggörande av problemet, styrningstekniker, kunskaper och rationaliteter samt subjektspositioner. Resultat Genom analys av handlingsplanens beskrivningar och ord framkommer det att svårigheter med samspel är överrepresenterat vid bedömning av barn i behov av stöd. Vidare är vuxenstöd en återkommande metod för att möta dessa barn. De ordval som används och handlingsplanens mall påverkar vilket stöd som ges. Texterna ger uttryck för att det finns skilda föreställningar om flickor och pojkar. Flickor beskrivs bland annat som kärleksfulla och beroende medan pojkar som hårdhänta, uttråkade och självständiga. Beteenden som anses önskvärda skiljer sig dock inte åt mellan könen, för båda könen handlar det om att kunna visa känslor, vara omsorgsfulla och lagom aktiva. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogen är i stor utsträckning med i upprättandet av förskolans handlingsplaner. Ständig reflektion krävs kring de formuleringar som görs i dokumentationen. Genom att specialpedagogen bidrar med sin kompetens till pedagogerna, i form av handledning med reflektion i centrum, kan värderande ord och skillnader utifrån kön i handlingsplanerna minska. Genom dessa insatser kan förutsättningarna skapas för att dokumentet verkligen blir ett pedagogiskt verktyg som främjar en likvärdig utbildning.

Studien syfte var att ta del av förskollärares erfarenheter av dokumentation och bedömning för barn i behov av stöd. Vi ville undersöka om förskollärare upplever svårigheter i sitt arbeta med att dokumentation och bedömning för barn i behov av stöd. Vi ville fortsättningsvis undersöka om förskollärarna önskade förändringar till sitt arbete med dokumentation och bedömning för barn i behov av stöd. I studien genomfördes åtta kvalitativa intervjuer tillsammans med förskollärare. Under intervjuerna fick vi ta del av olika efterenheter av hur förskollärarna i sin yrkesprofession upplevde dokumentation och bedömning för barn i behov av stöd. I resultatet beskrev förskollärarna att de saknade kunskap, dokumentationsmallar och stöd från sin specialpedagog, för att dokumentera på individnivå i utbildningen. De uttryckte samtidigt en osäkerhet att dokumentera och bedöma barn i behov stöd. De önskade mer kunskap av specialpedagogisk relevans, både inom förskollärarutbildningen samt i sin nuvarande yrkesprofession. Sammanfattningsvis går det att se från studiens resultat att det saknas likvärdighet i utbildningen, för att dokumentera och bedömda barn i behov av stöd. En anledning kan vara att det inte finns tydliga riktlinjer för utbildningen att bedöma barns behov och det bidrar till att dokumentationen inte skrivs för alla barns behov. Specialpedagogisk kunskap behövs i utbildningen för alla barn samt inom förskollärarprogrammet.

Denna kvalitativa intervjustudies syfte var att öka kunskapen om pedagogers uppfattningar gällande inkludering av barn i behov av stöd i förskolan. Problemformuleringen för studien är inkludering och pedagogers uppfattningar. Vår avgränsning är pedagogernas perspektiv, inställningar och uppfattningar gällande inkludering av barn med behov av stöd i förskolan. De tre frågeställningar som väglett är: vad anser pedagoger i förskolan att inkludering innebär? vad har pedagoger för uppfattningar gällande inkludering av barn i behov av stöd i förskolan? vad för utmaningar finns det i arbetet med inkludering av barn i behov av stöd? Genom en tematisk analys och med stöd av Nilholms (2005) tre perspektiv på specialpedagogik: det kompensatoriska perspektivet och relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet kunde tre huvudteman identifieras; inkludering ser olika ut utifrån barnens behov, pedagogers inställning och uppfattningar till inkludering av barn i behov av stöd, samt utmaningar i arbetet gällande inkludering av barn i behov av stöd. Resultatet visade på att flera pedagoger har svårt att definiera vad ett barn i behov av stöd är och menade i stället att alla barn på något sätt är i behov av stöd. De utmaningar som framkom i arbetet med inkludering av barn i behov av stöd var bland annat stora barngrupper och för lite personal. Utifrån studiens resultat kunde slutsatsen dras att pedagogerna ansåg att alla barn oavsett behov av stöd ska ges möjlighet att delta i förskolan. Därtill att uppfattningen om vad barn i behov av stöd är kan variera, och att det är för stora barngrupper samt för lite personal i förskolan. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

This study shows how two different schools use dogs as a method of education. The purpose was to find out what kind of pedagogical thoughts my informants have about children' slearning in their connection with dogs, and in which way the interaction between the children and the dogs could affect the learning ability. I also wanted to find out what kind of possibilities and restrictions the dogs could give to the education according to my informants but also to find out how the projects were financed. To be able to answer these questions I put together a qualitative study, I had four interviews with people that were involved in the projects in one way or the other. To analyse the empirical material I looked up different theories about teaching, communication, interaction and motivation. My results showed that both schools have applied the method of “teaching dogs” as a form of resource for students with special needs. One of the two schools only applies the method on one class consisting of six students and their teachers, who are remedial teachers. The other school cooperates with a company that educates therapy dogs. The dog handlers, who don't have a remedial teacher's education, come every week with one or two dogs. All students in the school who are in need of extra support can work with the dogs after an investigation made by the health department at the school. All my informants believe that the project has given positive results such as the notification that students are more motivated, communicate and interact better with each other and the teachers. The students are also happier and have a higher regularity of attendance in school than before. But the project requires a lot of money and also needs to be thought through thoroughly because of allergies and the risks of dogs causing any kind of physical damage. Another risk is that the dog causes the student to lose focus in their studies instead of helping them concentrate. But if the teacher is aware of these downsides it seems that the problemscan be solved.

The aim of this study is to qualitatively point out a variation of perceptions among the including strategies in swedish sign language environments. The environments involve both preschools and special schools, because preschools are the first step of a lifelong learning process that is coherent with schools. Including involves not only being there physically in the environment but also being able to communicate via technical options and visual availability. The study is grounded on 11 semi structured interviews via telephone which are analyzed by a phenomenographic method. The respondents are preschool teachers, teachers, specialized educators, head of preschool and nannies. The method includes a pilot interview before the actual interviews to make sure that the questions are of good quality. Discussion related to swedish preschool curriculum and children's own perspective occurs throughout the study. But also an angle on the data via visual and auditory perspectives. In our study we have been able to see diversity in the respondents perceptions on including strategies. This means that there are varying direct inclusion opportunities for the children in the current environments. A diversity that may or may not be equivalent to children's individual needs. Proposals for further research is presented with alternatives for both qualitative and quantitative studies. The conclusion of the study is that strategies for inclusion are perceived differently depending on the staffs view of inclusion. With different perspectives of the concept, different including strategies are also used with children in practice and in the environment. It is advantageous in the Swedish sign language environment to access children’s own language, which includes an accessible environment that should be based on the child’s needs. A common aspect points to children’s inclusion to the extent that staff offer children inclusion. Regardless of children’s existence in the environment, children’s inclusion cannot take place unless staff are deliberately working to include all children despite requirements.

Syftet med min undersökning är att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv på barn i behov av särskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingår också att undersöka pedagogers syn på vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att få öppna och detaljerade beskrivningar från pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av särskilt stöd är barn som avviker från kamraterna i kunskaps- och mognadsnivå samt barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade två perspektiv på barn i behov av särskilt stöd. Det första är det kategoriska perspektivet och innebär att dela upp barn i kategorier, t.ex. barn med inlärningssvårigheter. Det andra perspektivet är det relationella perspektivet som innebär att miljön och verksamheten runtomkring avgör om ett barn är i behov av särskilt stöd eller inte. Pedagogerna menar att de inte har speciella hjälpmedel för barn i behov av särskilt stöd. För att motivera barnen använder pedagogerna kreativa metoder, till exempel låter de dem skriva i sand, på griffeltavlan och vara delaktiga. De gör vad de kan med de begränsade resurserna. / The purpose of the study is to explore the views from South African educators on children in need of special support in preschool. The purpose also includes to study the educator’s view on what resources there are for these children. I have used the method qualitative interviews to capture open and detailed descriptions from the educators. The South African educators mean that children in need of special support are children who differ from their peers in knowledge and maturity level, and children with disabilities, sicknesses or social problems. The South African educators had two perspectives on children in need of special support. The first is the categorical perspective, which means that they divide learners in categories, for example learners having learning disabilities. The second one is relational perspective which means that the surrounding environment determines if a child is in need of special support or not. The educators mean they don’t have enough resources for children in need of special support. To motivate the children the educators use creative methods, for example write in sand, on the chalkboard and let them be active. They do what they can with limited resources.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur ett antal förskollärare såg på uttrycket barn i behov av särskilt stöd. Vi ville också veta hur verksamheten i förskolan möter barns rätt till lärande. För att kunna fokusera på att beskriva vad förskollärarna tänkte kring vårt syfte och de frågor vi ställde i arbetet använde vi oss av en kvalitativ metod. Vi beskrev det respondenterna sa att de upplevde i förskolans verksamhet. Av resultatet framgick att barn delades upp i två kategorier som var barn i behov av stöd och barn i behov av särskilt stöd. Vi såg också att en grupp respondenter såg barn i behov av särskilt stöd och barn i behov av stöd som ett gemensamt begrepp. Många av respondenterna upplevde att de behövde mer kunskap för att kunna tillgodose de behov som barnen i behov av stöd och särskilt stöd hade. Samtidigt såg vi att erfarenhet var en stor del i arbetet med barn i behov av stöd eller särskilt stöd. Relationer och lek var två viktiga delar i verksamheten, oavsett vilket behov barnen hade. I slutsatsen kom vi fram till vilken betydelse en diagnos kunde ha och hur viktigt det ibland blev att kategorisera barn i förskolan. Vi såg att alla barn skulle få den hjälp de behövde utifrån sina enskilda behov. Risken med en diagnos kunde vara att barn som hade ett behov av stöd som inte var så omfattande blev missat om det inte fick en diagnos, det hamnade i en gråzon där det blev svårt att upptäcka dess problem.