Sveriges vision är att bli bäst i världen på e-hälsa till år 2025. Digitalisering tillskrivs vara lösningen på flera av de samhällsutmaningar svensk hälso-och sjukvård står inför. Förhoppningen är att digitalisering ska ge möjlighet till delaktighet, inflytande och självständighet med målsättning att uppnå en jämlik, jämställd och effektiv hälso- och sjukvård. Tidigare forskning kring digitalisering av sjukvård ger ingen entydig bild av vilka kostnadseffektiviseringar och kvalitetsförbättringar som kan uppnås. Digitaliseringen kommer att påverka organisationen och dess medlemmar och i slutändan kvaliteten på vården för patienten. Denna studie syftar till att visa hur ett digitalt system, Skånes Digitala Vårdsystem, påverkar organisationen det införs i och vilka utmaningar det anses lösa. Genom en policyanalys påvisas att digitaliseringsdiskursen är framträdande och leder till ny ansvarsfördelning och styrning, en outtalad maktförskjutning, ger upphov till nya institutionella arrangemang, påverkar andra diskurser och kan leda till digitalt utanförskap. Sammantaget påvisar studien att SDV är långt mycket mer än ett IT-system, snarare en styrande och disciplinerande policy i utvecklingen av hälso- och sjukvården. Denna studie bidrar till det redan breda forskningsfältet genom att analysera ett digitalt system som en policy utifrån ett governmentalityperspektiv. Genom detta skapas en förståelse för hur ett digitalt system kan bli styrande för en organisation och dess beslutsfattande. / Sweden’s vision is to become the world leader on e-health by the year 2025. Digitalization is attributed to being the solution to several of the societal challenges Swedish healthcare is facing. The hope is that digitalization will provide opportunities for participation, influence and independence with the aim of achieving equal and effective healthcare. Previous research of digitalization of healthcare does not give an unambiguous picture of the efficiency and quality improvements that can be achieved. Digitalization will affect the organization and its members and ultimately the quality of care for the patient. This study aims to show how health information technology (HIT) affects the organization it is introduced in and what challenges it is considered to solve. A policy analysis demonstrates that the discourse of digitalization is prominent and leads to new divisions of responsibilities and governance, an unspoken shift in power, gives rise to new institutional arrangements, affects other discourses and can lead to digital exclusion. Overall, the study shows that HIT act as a governing and disciplinary policy in the development of healthcare. This study contributes to the already broad field of research by analyzing a digital system as a policy from a governmentality perspective. This creates an understanding of how an organization and its decision-making can be governed by a digital system.

In dieser Arbeit wird die Sprache als Spiegel der Vorstellungen des Fremden untersucht. Der diskurshistorische Ansatz der kritischen Diskursanalyse wird dabei verwendet, um einen Sprachgebrauch zu analysieren, an dem sich einige bereits bestehende Vorstellungen zeigen. Mit einem neutralen Blickwinkel werden die Einleitungen und Resolutionen der Transkriptionen von den vier deutschen Kolonialkongressen 1902, 1905, 1910 und 1924 durchgegangen, auf der Suche nach Äußerungen, in denen die bereits bestehenden Vorstellungen ausgedrückt werden. Eine kurz geschriebene Geschichte wird auch präsentiert, denn der diskurshistorische Ansatz empfiehlt eine kontextuelle Erklärung, um die Ereignisse zu verstehen. Nach zahlreichen Analysebeispielen wird konstatiert, dass die Transkriptionen voller Äußerungen sind, in denen eine Vorstellung des Unterschieds ausdrückt wird.

Hur vi pratar och skriver konstituerar våra kunskaper och verklighetsuppfattningar och därmed kan en inte betrakta mänsklig kommunikation som en neutral handling. Språket utgör ett redskap som vidmakthåller ability privilege, sociala relationer och maktstrukturer. Många gånger är detta något som inte belyses i forskning inom Sverige och inom Sveriges rådande socialpolitik. Hur och utifrån vilka sammanhang rådande politiken väljer att belysa ett visst fenomen formar dock människors uppfattningar och förhållningssätt till fenomenet. Målet med detta arbete är att studera hur individer med normbrytande funktioner kan representeras på kommuners webbsajter. Främsta fokuseringen i arbetet är att tydliggöra vilka begrepp, perspektiv och kontexter kommunerna representerar normbrytande funktioner utifrån. Detta kommer att göras utifrån en belysning av förhållandet mellan skriftligt språk och samhälle. Studien har även i syfte att framhäva om normativa verklighetsuppfattningar och kunskapsbildningar används och framhävs i kommunernas skriftliga information om individer med normbrytande funktioner. I studien har fyra kommuner inom Skåne valts ut och utefter deras material har länkar med relevans för normbrytande funktioner och detta arbete valts ut. Blicken i detta arbete vilar på able som teori och på diskurs som teori, en blick som används för att kunna få en förståelse över normativa mönster, strukturer och historiska-och sociala konstruktioner i representationer av normbrytande funktioner. Många gånger kan konstruktioner av beteende och handlingsmönster m.m., genom diskurser upplevas som något självklart och absolut. Genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys kommer data i detta arbete analyseras utifrån Faircloughs tredimensionella modell i syfte om att kunna identifiera diskurser som utgör en konstituerande funktion i bildningen och reproduceringen av ojämlika maktförhållanden. Utifrån analysens resultat framgick det att representationer av individer med normbrytande funktioner övergripande gånger gjordes med begreppet “funktionsnedsättning” och utifrån en medicinsk förståelse för normbrytande funktioner. Vid enstaka tillfällen kan en se representationsformer av kommuner som grundar sig i en individ och omgivnings kontext. Individen blir i materialet konstruerad till ett objekt med problem, svårigheter som är i behov av stöd och hjälp för att klara av sitt vardagsliv och roll i samhället. I materialet framgick ett tydligt fokus på individens funktioner och vid enstaka gånger ålder medan kön och etnicitet inte belystes i texten. Beskrivningar av normbrytande funktioner vilar övergripande gånger på ett karaktäristiskt tänkt för able och dess normativa förväntningar på beteende mönster och funktionella funktioner. / How we speak and write constitutes our knowledge and perceptions of reality and because of this, human communication cannot be understood as a neutral act. Even though language is a tool that maintains ability privileges, social relationships and power structures, language is continued to stay in the shadow in Swedish research and within Sweden's current social policy. How and from what context prevailing policies choose to highlight a particular phenomenon, however, shape people's perceptions and approaches to the phenomenon. The aim of this work is to study how individuals that live with functions that do not classify as a norm can be represented on municipalities’ public websites. The main focus of the work is to clarify what concepts, perspectives and contexts the municipalities represent individuals that lives with functions that doesn't classified as a norm, from. This will be based on an explanation of the relationship between written language and society. The study also aims to emphasize how normative perceptions of reality and knowledge images are used and highlighted in the municipalities written information about individuals with functions that doesn't classified as a norm. For this study, websites with information about individuals with functions that doesn't classified as a norm and with relevance to this study, were selected from four municipalities in the county of Skåne. The look of this work rests on able as theory and discourse as theory, a glance used to gain an understanding of normative patterns, structures and historical and social constructions in representations of functions that doesn't classified as a norm. Many times, constructions of behavior and action patterns, etc., through discourses, are perceived as something clear and absolute. Through Norman Fairclough's critical discourse analysis, the data in this work will be analyzed based on Fairclough's three-dimensional model in order to identify discourses that constitute a constituent function in the formation and reproduction of unequal power relationships. Based on the results of the analysis, it was found that representations of individuals with norm breaking functions were repeatedly made with the term “disability” and based on a medical understanding of norm breaking functions. On occasional occasions one can see forms of representation of municipalities and cities based on an individual and surrounding context. The individual are being constructed as an object with problems, difficulties that are in need of support and help to cope with their daily life and role in society. The material showed a clear focus on the individual's functions and at times of age, while gender and ethnicity are not highlighted in the text. Descriptions of norm breaking features do at all times rest in a characteristic thinking of the able and its normative expectations of behavior patterns and functional functions.

HUR GÖR VI NU? EN STUDIE KRING LÄRARES REFLKETIONER AV ATT MÖTA ICKE-CISPERSONER I SKOLMILJÖ. HANNA BORGSTRÖM PETROVIC Hanna Borgström Petrovic. Trängsel i uppdraget. En studie av lärares reflektioner av att möta icke-cis elever i skolmiljö. Examensarbete i Sexologi 30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle. 2018.Bakgrund: En normkritisk pedagogik och diskurs har de senaste åren implementerats runt om i landets skolor. Trots detta mår ungdomar som är icke-cis betydligt sämre än jämförande grupp av cis- elever. Enligt styrdokumenten ska läraren möta varje elev utifrån deras förutsättningar och behov, men samtidigt skapa goda relationer åt alla håll.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare som arbetar normkritiskt reflekterar och funderar kring synen på läraruppdraget i relation till de elever som inte är cis- personer.Metod: Semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper online med kvalitativ metod. Totalt fyra intervjuer med tre till fyra deltagande legitimerade lärare i varje. Resultat och analys: De intervjuade lärarna var eniga kring uppdraget och att en normkritisk pedagogik bör genomsyra skolan. Stöd finns för detta förhållningssätt i samtliga styrdokument som berör skolmiljön. Komplexiteten består av att även om en lärare gör allt som står i hens makt för att arbeta normkritiskt finns en rad hinder, exempelvis vårdnadshavare med en äldre diskurs i vilken bara två kön finns, kollegor som konstant använder kill- och tjejgrupper. Omklädningsrum som är helt könade samt elever som agerar diskriminerande och ifrågasättande kring könsidentitet. Därtill en rad andra specialbehov som kräver både fortbildningsinsatser och tid som inte finns i en redan fullspäckad arbetsmiljö. Konklusion: Trots styrdokumentens stringens kring värdegrund och normkritik, finns inte enbart en normkritisk diskurs inom ramen för skolmiljön utan en rad äldre diskurser lever kvar, vilka syns i strukturer och handlingar. För de lärare som ämnar leva upp till styrdokumenten och arbeta normkritiskt finns därför en rad hinder. Kring dessa hinder tycks det inte finnas några strukturella lösningar, utgångspunkter eller regler. Det lämnas allt förmycket utrymme i skolans värld till enskilda och personliga lösningar för icke-cis elever. Dessutom finns en total avsaknad av konsekvenser för personer som inte arbetar normkritiskt vilket leder till att allt för stort utrymme för andra diskurser än den normkritiska. Nyckelord: Diskurs, trängsel, script, läroplan, normkritik, lärare / AND NOW THEN? A STUDY MAKES THE LEARNERS`S REFLECTIONS OF MEETING NON-CISPERSONS IN SCHOOL ENVIRONMENTHANNA BORGSTRÖM PETROVIC Hanna Borgström Petrovic. Title. A study of teachers' reflections on meeting non-cis students in the school environment. Degree project in sexuality 30 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, 2018.Background: A norm-critical pedagogy and discourse has been implemented throughout the country's schools in recent years. Nevertheless, young people who are non-cis are significantly worse than the comparative group of cis pupils. On the one hand, the teacher will meet each student based on their prerequisites and needs, but on the other hand, create good relationships in all directions.Purpose: The purpose of this paper is to invstigate how teachers who work norm critically reflect and think about the view of teacher assignment in relation to those non-cis students .Method: Semi-structured interviews in focus groups online with qualitative methodology. A total of four interviews with three to four participating legitimate teachers in each.Results and Analysis: The interviewed teachers agreed on the assignment and that norm-critical education should penetrate school. There is support for this approach in all governing documents relating to the school environment. The complexity is that even if a teacher does everything in his power to work normally, there are a number of obstacles, such as guardians with an older discourse in which there are only two sexes, colleagues who constantly use boy- and girl groups. Fully gendered dressing rooms as well as students acting discriminatory and questioning about gender identity. In addition, a number of other special needs that require both training efforts and time that are not in an already packaged work environment.Conclusion: In spite of the strictness of the guideline's string of values and norm criticism, there is not only a norm-critical discourse within the school environment, but a number of older discourses remain, which are seen in structures and actions. For those teachers who intend to live up to the control documents and work normally, there are therefore a number of obstacles. Around these barriers, there appear to be no structural solutions, starting points or rules. It leaves all the available space in the school world to individual and personal solutions for non-cis students. In addition, there is a total lack of consequences for people who do not work normally, which leads to too much room for discourses other than the norm critical.Keywords: discourse, congestion, script curriculum, teachers

Sex som självskadebeteende är idag ett väletablerat begrepp inom den samhälleliga diskursen i Sverige. Fenomenet har konstruerats i en populärkulturell diskurs. Den vetenskapliga forskningen har först efter att begreppet befästs börjat studera fenomenet, som inom forskningen benämns sex as self-injury (SASI). Denna studie har som syfte att utforska medias roll i att konstruera och etablera begreppet sex som självskadebeteende, genom att erbjuda en vetenskapligt grundad analys för framväxten och utvecklingen av diskursen om fenomenet mellan 2008-2019. Det empiriska materialet består av 87 tidningsartiklar och 9 radioprogram insamlade från Retriever Mediearkivets databas. Det mediala materialet har tolkats och analyserats med stöd av Jean Carabines Guide to doing Foucauldian genealogical discourse analysis (Carabine, 2001). Det empiriska materialet kategoriseras som tre diskursiva spår: ”14 år till salu”, Rättsfall och Forskning. Effekterna av den mediala diskursen om sex som självskadebeteende analyseras också med stöd av Gayle Rubins sexuella värdehierarki (Rubin, 1984). Det mediala materialet visar på att diskursen om sex som självskadebeteende växte fram i samband med utgivningen av Caroline Engvalls bok 14 år till salu år 2008 och har sedan utvecklats vidare genom rapporteringen av rättsfall där fenomenet aktualiserats, samt genom, framförallt det senaste årets, rapportering om forskningen om sex som självskada. Studiens resultat visar att media har haft en omfattande roll i att skapa och definiera förståelsen av sex som självskadebeteende. Resultatet visar också på den mediala diskursens effekter på den begränsade forskning som gjorts om sex som självskada, vilket diskuteras i denna studie. / Sex as self-injury is today a well established concept within the social discourse in Sweden. The phenomenon has been constructed in a popular cultural discourse. The scientific research has only after that the concept has been fortified began to study the phenomenon, which in research is referred to as sex as self-injury (SASI). [In Swedish there is a difference between what the phenomenon is called in research and what it is called within the social discourse, but this difference does not remain when it is translated into English.] The purpose of this study is to explore the role of the media in constructing and establishing the concept sex as self-injury, by offering a scientifically grounded analysis of the growth and development of the discourse about the phenomenon during 2008-2019. The empirical material consists of 87 newspaper articles and 9 radio programmes collected from the media archive database Retriever Mediearkivet. The medial material has been interpreted and analyzed with support of Jean Carabine’s Guide to doing Foucauldian genealogical discourse analysis (Carabine, 2001). The empirical material is categorized as three discursive tracks: ”14 år till salu” [“14 years for sale”], Rättsfall [Court cases] and Forskning [Research]. The effects of the medial discourse about sex as self-injury are also analyzed, with support of Gayle Rubin’s sex hierarchy (Rubin, 1984). The medial material shows that the discourse about sex as self-injury grew out in conjunction with the release of Caroline Engvall’s book 14 år till salu [14 years for sale] in 2008 and has since then developed further through the reporting on court cases which has actualized the phenomenon, and through, especially the last year’s, reporting on the research about sex as self-injury. The result of the study shows that the media has had an extensive role in creating and defining the understanding of sex as self-injury. The result also shows the medial discourse effects on the limited research that has been done on sex as self-injury, which is discussed in this study.

Sett ur ett historiskt perspektiv har personer med intellektuell funktionsnedsättning varit föremål för varierande diskurser och attityder. Från att ha varit oönskade, förskjutna, hånade och förföljda, till att ses som medborgare med i lag inskrivna rättigheter. Inga andra grupper av människor har varit föremål för en sådan total attitydomsvängning. Syftet med föreliggande uppsats är därför att identifiera och utforska statens diskurser om personer med intellektuell funktionsnedsättning över olika tidsperioder. Med kvalitativ innehållsanalys som metod har innehållet i fyra statliga utredningar kritiskt granskats för att problematisera och diskutera attityder och föreställningar om gruppen. Resultatet pekar på att diskurserna har färgats av de samhällsideologier och värderingar som var rådande vid tiden för respektive utredning. Kunskaper om personer med intellektuell funktionsnedsättning är av stor betydelse för att gruppen inte ska osynliggöras i samhället. Det är därför viktigt att fortsätta synliggöra och belysa ämnet. / In a historical perspective, people with intellectual disabilities have been a subject of varying discourses and attitudes. From being unwanted, displaced, mocked and persecuted, to be seen as citizens with legally enrolled rights. No other groups of people have been exposed for such a turn. The aim of this study is therefore to identity and explore constructions of people with intellectual disabilities in state public reports, published in different time periods. With qualitative content analysis as a method, four state investigations have been critically reviewed to problematize and discuss the beliefs and attitudes towards the group. The result indicates that the discourses have been affected by current social ideologies and values at the time of each investigation. Knowledge about people with intellectual disabilities is important in order for the group to not be invisible in the society. Therefore, it is significant to continue highlighting the subject.

The purpose of this study was to examine if the occupational identity of social workers is affected by mass media and their coverage. We have completed six semi structured interviews with social workers who work in the Swedish social services. An interview guide was designed with four main issues that was used as a template during the interviews.  We could, through our findings, identify themes that we analyzed with, among others, a systems theoretic perspective. The result of this study shows that we can identify two different discourses regarding social workers. One is the discourse in the media and public, one is the discourse within the social services.  Our conclusion in this study is that the occupational identity of social workers is not affected by the media because there is another, superior discourse. This discourse is created within the closed system that is the social services and it is within this system that the occupational identity is created.

Denna undersökning handlar om representationen av BDSM i den samtida populärlitteraturen och gör detta med hjälp av en diskursanalys. Undersökningen använder Fifty Shades, Normal People och i några fall, artiklar ur den svenska dagspressen för att göra detta. Frågorna som är vägledande för uppsatsen berör samtycke, patologisering och kön. Syftet med undersökningen är att avkoda vilka föreställningar som litteraturen å ena sidan konstituerar och å andra sidan bryter emot. Undersökningen görs kvalitativt, och utgår ifrån främst Normal People men även Fifty Shades-trilogin. Att studera hur BDSM representeras i litteraturen är intressant eftersom socialstyrelsen i Sverige ansåg Sadomasochsim vara en sjukdom fram tills 2009. Friskförklarandet till trots så går det att tala om en kulturell eftersläpning, vilket bibehåller föreställningar om BDSM som en sjukdom. Undersökningen berör patologiseringen, men även frågor om kön. Från radikalfeministiskt håll så har BDSM ansetts vara ett ultimat tecken på ett förtryckande och patriarkalt samhälle. Undersökningen vill såväl undersöka som spräcka några av de myter kring BDSM, med fokus på litteraturen.

I studien undersöks hur svensklärare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers språk och stil i det nationella provets skriftliga delprov på gymnasiet. Följande två frågeställningar har ställts: Hur bedömer sve-lärare sva-elevers texter utifrån kriteriet “språk och stil” - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? Utgångspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andraspråk är svårt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman & Magnusson, 2018) inom forskningsfältet svenska som andraspråk som har olika lösningar på hur ämnet skall organiseras. En annan utgångspunkt för undersökningen är att språksyn är avgörande för hur sva-elevers språk bedöms och tidigare forskning har bl.a. visat att andraspråkselever förfördelas i ett skolsystem där inlärarspråk bedöms utifrån standardsvenska normer.En arrangerad bedömning har genomförts där två lärare i sve1 bedömt sex redan bedömda texter, skrivna av elever i sva1. Lärarnas bedömning och resonemang kring bedömningen har spelats in i s.k. Think Aloud Protocols vars innehåll sedan analyserats och kopplats till språksyn och de olika sva-diskurserna.Resultatet av studien är att alla sva-texter förutom en får ett lägre betyg med bedömningskriterierna för sve1 än med dem för sva1. Ingen text får högre betyg än E och två texter underkänns, en av dessa med betyget A i sva1. Texterna får också högre betyg på delaspekten stil än på delaspekten språk. Lärarna är samstämmiga i sina bedömningar och reagerar på samma feltyper i sva-elevernas texter. Avvikelser som noteras av lärarna och som påverkar bedömningen negativt är framförallt formfel, ordföljdsfel och brister i ordförråd. Sammantaget menar bedömarna att elevtexterna, pga dessa språkfel, har svårt att uppnå betygskriteriernas krav i sve1 om att i huvudsak följa skriftspråkets normer. Vidare upplever lärarna rättningen som mentalt krävande men visar samtidigt prov på förståelse för andraspråksvarieteten. Undersökningen visar att till syvende och sist är det betygskriterierna som är det största hindret mellan elevtexten och ett högre betyg än E. Resultaten i studien pekar också mot att om gymnasiets sva-kurser skall modifieras eller eventuellt smälta samman med kursen svenska bör en sådan kursändring föregås av noggranna avväganden. Annars riskerar sva-eleverna att missgynnas utbildnings- och betygsmässigt.

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka genusstereotyper i massmedialt innehåll.Genom att analysera presentationsvideor från realityserien Paradise Hotel Sverige ämnarstudien bidra till en djupare förståelse för hur genusstereotyper (re)produceras och hur dessakan relateras till olika diskurser och maktrelationer kring genus. Metodologiskt har vi använtoss av en multimodal kritisk diskursanalys där lexikala val, visuella- och kroppsliga uttryckanalyseras. Teorierna och begreppen som väglett analysen är genusteori, socialsemiotisk teori,stereotyper med fokus på femininitet och maskulinitet, diskurs och makt. Studiens resultat ärambivalent. Dels visar den på att deltagarna framställs utifrån genusstereotypa föreställningar,dels visar resultaten även på att en del normbrytande företeelser kommer till yta. Kvinnorna ärde som mest frångår den traditionella synen på femininitet medan männen till mestadelsfortfarande framställs genom maskulina attribut och stereotyper.