Syftet med vår studie var att undersöka socialnämndens tillämpning av rekvisitet annat socialtnedbrytande beteende för att se vilka miljöer som räknas in i rekvisitet samt hur ungdomensbeteende beskrivs i förhållande till dessa miljöer. Vårt urval innefattade ungdomar mellanåldrarna 15-18 år där socialnämnden ansökte om vård mot bakgrund av annat socialtnedbrytande beteende. Materialet för vår studie bestod av 34 stycken domslut frånFörvaltningsrätten i Stockholm. Metoden vi använt i studien är diskursanalys, med inriktningkritisk diskursanalys, där vi kombinerat fyra diskursanalytiska verktyg för att genomföra våranalys. Med hjälp av dessa verktyg har vi kunnat identifiera fyra teman som varit mestframträdande i det empiriska materialet. Dessa teman valde vi att kalla för den avvikneungdomen, den nätverkskriminelle ungdomen, den missbrukande ungdomen och den utnyttjadeungdomen. Socialnämnden tillskriver ungdomen handlingar och beteenden i förhållande tillmiljön som ungdomen antas vistas i. Och dessa handlingar i förhållande till miljön utgörgrunden när socialnämnden kan tillämpa rekvisitet annat socialt nedbrytande beteende.Resultatet visade att annat socialt nedbrytande beteende utgör ett brett spektrum av beteendenoch miljöer. Vår slutsats är att det inte handlar om ett specifikt beteende, inte heller om enspecifik miljö som kan definieras som en bestämd geografisk punkt. Det är inte miljön i sigsom är riskfylld eller olämplig, utan det är vad som sker i miljön som avgör om den är riskfylldeller inte. En annan slutsats är att miljön är språkligt konstruerad både explicit och implicit idomsluten. Miljön konstitueras av de beteenden och handlingar som förekommer i den.Ytterligare en slutsats är att miljön kan betraktas som dynamisk i meningen att den förflyttarsig när ungdomens handlingar och beteenden gör det

Våld i nära relationer är ett globalt samhälls- och folkhälsoproblem. Sverige är folkrättsligt förpliktat att ha en lagstiftning som överensstämmer med ratificerade konventioner som har till uppgift att bekämpa detta globala problem. Konventionerna och såväl svensk som internationell forskning om våld i nära relationer handlar främst om mäns våld mot kvinnor. Det finns visserligen studier som uppmärksammar hbtq-personers utsatthet för partnervåld. Emellertid finns inga särskilt utformade insatser mot våld i nära relationer för hbtq-personer inom ramen för socialt arbete. Syftet med detta arbete är att analysera och problematisera hur våld i nära relationer i allmänhet och våldsutsatthet i hbtq-relationer i synnerhet konstrueras i offentliga dokument över tid. Genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med utgångspunkt i queerteori ämnar arbetet utröna om och hur hbtq-personer konstrueras som målgrupp för samhällets stöd. Studien omfattar även hur kön, genus och sexualitet konstrueras och förstås i det empiriska materialet. Empirin består av fyra av statens offentliga utredningar som sträcker sig från år 1994 till 2021. Med Norman Faircloughs (2010) kritiska diskursanalys som analysmetod har 13 diskurser om våld i nära relationer identifierats. Av dessa har en diskurs visat sig vara intakt över tid: "diskursen om den utsatta kvinnan". Undersökningen visar att utredningarnas diskurser främst konstruerar kvinnor i heterosexuella relationer som våldsutsatta. Män konstrueras som våldsutövare då våldsamt beteende associeras med maskulinitetsnormer. Kön konstrueras i enlighet med det binära genussystemet som antar att man antingen är man eller kvinna. Genus förstås som en spegling av det biologiska könet. Sexualitet konstrueras som en binär uppdelning i antingen heterosexualitet eller homosexualitet. Från och med utredningen från 2014 förstås våldet inom hbtq-parkonstellationer som våld i "samkönade relationer". Homosexuella personer konstrueras sålunda som en målgrupp för socialtjänstens arbete men däremot inte bisexuella, queer- eller transpersoner.

Berättande i förskolan är ett stort och brett ämne, det är något som sker dagligen på en mängd olika vis. Denna studie belyser vad pedagoger samtalar om berättande och hur de konstruerar möjligheter för berättande i förskolan; såväl barns som pedagogers. Vid sökandet av forskning upplevdes en avsaknad kring berättande som begrepp, vilket ledde oss till studiens problemområde. Tidigare forskning var ofta inriktad mot läsning, vilket denna studie vill belysa annorlunda, då berättande innefattar mycket mer än enbart läsning. Studiens syfte är att undersöka vad pedagoger samtalar om kring berättande i förskolan, samt hur de konstruerar möjligheter för att utmana barns berättande. Detta i relation till de normer som råder i förskolan. I föreliggande studie har två forskningsfrågor valts ut, Hur pratar pedagoger om sitt arbetssätt när de beskriver hur de berättar för barn? Samt Hur pratar pedagoger om hur de konstruerar möjligheter för berättande, för att öppna upp och utmana barns berättande? Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionismen, där allt som ses och upplevs är skapat i sociala relationer. Utifrån den valda teorin har tre begrepp valts ut, Makt, Konstruktion samt Institution. Studien har avgränsats till att endast undersöka pedagoger, vilket gör att dessa utvalda begrepp underlättar för att synliggöra maktutövandet i konstruerandet av berättande i institutionen. Studien har utförts med intervju som datainsamlingsmetod. De medverkande respondenterna är sex pedagoger som är verksamma i förskolan, i samma kommun. De samtal som förts om berättande synliggörs i resultatkapitlet. Under transkribering av intervjuerna uppkom fem nodalpunkter som utgör de rubriker som presenteras i resultatet, Vad pedagogerna berättar om berättande, Att vara en aktiv berättare och lyssnare, Lärmiljön som berättelse-främjande, Att pausa berättandet - reflektion och boksamtal samt Vad pedagogerna berättar om att konstruera möjligheter för berättande. I resultatet åskådliggjordes flertalet betydelsefulla fynd, vilka bearbetas i tre avsnitt i diskussionen, Att vara en aktiv lyssnare, Att konstruera en berättelse-främjande lärmiljö samt Att se alla i förskolan som en berättare. Slutsatsen av studien är att dessa tre fynd möjliggör för att ett berättande ska ske på ett meningsfullt sätt. Med de konstruerade strategier som pedagogerna i denna studie berättar om, och aktivt arbetar efter, så är slutsatsen att pedagogernas strategier även främjar och utmanar barn och pedagogers berättande.

Denna studie vill fördjupa förståelsen för hur flerspråkighet i familjens vardagsspråk kan se ut. Genom observationer och intervjuer med informanterna undersöker denna studie de regelbundenheter i de språkliga praktiker som informanterna använder sig av i deras vardag. Frågeställningarna till denna studie är: 1. Vad utmärker regelbundenheterna i informanternas språkliga praktiker? 2. Hur upplever och rationaliserar informanterna sina språkliga praktiker? Allt fler familjer i dagens samhälle är flerspråkiga och mycket forskning ligger i barns utveckling i flerspråkiga familjer. Denna studie vill dock fokusera på flerspråkiga ungdomar och deras språkliga praktiker i vardagen, mer specifikt i konversationer med vårdnadshavare. Genom intervjuerna får informanterna observera sitt eget sätt att konversera samt uttrycka sina tankar och åsikter om observationerna, diskurs och metadiskurs. Resultaten visar på att de sociala kontrakt som vårdnadshavarna upprättade innan barnens födsel har barnen anammat vilket i sin tur lett till att barnen har lingvistiska habitus. Men ju äldre barnen har blivit, desto mer språkmedvetna blir de. Observationerna och intervjuerna gjorda för denna studie visar att de två tonårsinformanterna börjar motarbeta de sociala kontrakt vårdnadshavarna upprättade. Resultaten visade att motstånden mot det sociala kontraktet får föräldrarna att ifrågasätta upprättandet av den språkliga praktiken inom familjen. Men samtidigt i och med att det ligger i deras lingvistiska habitus har vårdnadshavarna själva svårt att frångå de sociala kontrakten.

The study Leadership and Organizational Culture- One-discursive analysis of first-line managers in elderly care analyze organizational culture and leadership in public municipal elderly care through first-line managers' descriptions of their work practices. The study is a comparative study between first-line managers in municipal elderly care and an industry. The empirical material has been collected through seven interviews of first line managers in the elderly care and the manager closest to the operation in the industry.    This thesis intends to analyzed the both functions through a discourse method with the purpose to investigate its impact on organizational culture and leadership. Organizational culture, institution and leadership is used as a theoretical framework to obscure the basis and possibility for sociological interpretations of the empirical material. The study reveals discourses about a bureaucratic organizational culture through formally divided discourses on mandates and decision-making rights, and the distance and exclusion is created for those members who do not hold the right formal position and through that access to the discourse. Through goal management and follow-up of results, signals the expected and prioritized  way of work that is important. It creates a Path-Goal leadership with a focus on governing systems such as schedule and budget.   Through their shared experiences and actions within their working group, the members are guided to a common approach within the group. The working group becomes an institution with common thoughts, values and feelings that become governing in the daily actions and in the priorities that are made. Because the administrative Path-Goal focus is seen as the "normal".   The study Leadership and Organizational Culture- One-discursive analysis of first-line managers in elderly care is written by Mona Hallonblad

The fact that technological revolutions have a large impact on the way we conduct war is a commonly accepted fact, but is it the technological innovations themselves? Or is the way we perceive them? One aspect not commonly considered is the impact of gendered preconceptions. This study aims to explore the theory of underestimation of military technology considered feminine presented by Lauren Wilcox, by studying discursive presentations of the UAVs and their pilots in three articles. The results of this study are twofold. Firstly, UAVs and their crews are associated with masculine attributes to a low degree, although there seem to be a difference between the crew and the UAV itself. Secondly, the discursive approach to UAVs share similar traits with the early opinions of the machine gun and airplane described by Wilcox. Conclusively, this study indicates that there may be a connection between gendered attributes and discursive approaches to new military technology, although more research on the discursive discrepancy between craft and crew is required.

Studiens syfte är att undersöka och beskriva diskursen om barn som utmanar i förskolan enligt förskollärare och specialpedagoger. I denna studie har vi undersökt hur de beskriver sina uppfattningar om barn som utmanar i verksamheten och vad som kommer till uttryck när det talas om barnen. Vi har även undersökt förskollärarnas och specialpedagogernas beskrivningar om samarbetet. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomförts tillsammans med fyra förskollärare och fyra specialpedagoger. En diskursinspirerad analysmetod tillämpades som verktyg för att analysera vilken diskurs som dominerade i respondenternas utsagor om det utmanande barnet. Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på diskursteorin och de kategoriska och relationella perspektiven har använts för att tolka respondenternas uppfattningar samt vilket perspektiv som framställs. I resultatet uppmärksammades det att diskursen om utmanande barn nu och då står i kontrast till varandra, eftersom den tidigare forskningen åskådliggjort ett kategoriskt perspektiv och resultatet i studien ett relationellt perspektiv. Av resultatet i studien drog vi slutsatsen att diskursen berörde att problemet inte läggs på barnet utan på kontexten eftersom förskollärarna och specialpedagogerna förespråkar anpassningar i miljön snarare än hos barnen. I och med detta visade det sig att en förändring skett i hur man talar om och ser på barn som utmanar. Till skillnad från förr, då det kategoriska perspektivet var mer framträdande, är nu det relationella perspektivet mer dominerande hos respondenterna i studiens resultat. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

In this study I present RTA-2, a new modified version of the original analytical tool Realization Tree Assessment, RTA. The purpose of RTA is to assess students' mathematical concept development through realizations of mathematical objects. In the text, I present the commognitive framework upon which RTA is based, that deals with the individual's way of communicating within different discourses, in this case the mathematical discourse. Due to the limitations of RTA, where area of use is one, I present some modifications for the RTA which results in the new RTA-2. To show that RTA-2 has the same purpose as RTA, but with a larger area of applicability on normal lessons, I applied the new tool on 9 high school mathematics lessons, which gave two results. The first result was that Swedish high school students' opportunity to realize mathematical objects for conceptual development. The second result was that RTA-2 is more usable for normal lessons and that the modifications provide an opportunity to understand why students do or do not realize objects.

Med social konstruktivismen som filosofisk ansats kan samhället förstås som format genom vårt språk och enligt Fairclough kan kommunikation aldrig betraktas som neutral. Den statsvetenskapliga forskningen frångår ofta att belysa språkets betydelse för hur komplexa sociala fenomen framställs och förstås. Hur politiker i den kriminalpolitiska debatten uttrycker sig om de komplexa samhällsproblem kriminalitet och främst gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet påverkar hur människor uppfattar och förhåller sig till var och vilka som av människor i verkligheten uppfattas som en del av den svenska gemenskapen. Studiens syfte är att undersöka hur gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet framställs i den kriminalpolitiska debatten som Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna kommunicerar i svenska dagstidningar och om den bidrar till rasifieringsprocesser av ungdomar i utsatta områden. Vidare syftar studien till att belysa hur den kriminalpolitiska debatten kan användas av politiker för att kommunicera politisk handlingskraft och vilka demokratiska konsekvenser det kan tänkas få för medborgarna när den kriminalpolitiska debatten blir politiserad. De svenska dagstidningar som har valts ut är Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter varvid debattartiklar skrivna av representanter för Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som berör gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet har analyserats. För att kunna uppfatta och förstå mönster och strukturer i texter som konstruerar sociala relationer och bidrar till ojämlika maktrelationer är studiens utgångspunkt kritisk diskursanalys. Diskurser kan definieras olika men kan sägas definieras genom de samtal och andra kommunikativa händelser som språket består i vilka skapar en slags norm genom historiska och sociala processer för vad som kan tänkas kommuniceras om ett visst fenomen. Diskurser kan enligt den kritiska diskursanalytiska hållningen tänkas få en närmast objektiv status för vilken människor kan uppfatta det som sanning. Resultatet tyder på att det med viss säkerhet går att påvisa upprätthållandet och reproducering av rasifieringsprocesser i den kriminalpolitiska debatten. Resultatet visar även på en stark neoliberal diskurs och en hållning om skärpta straff snarare än brottsförebyggande åtgärder som kan förklara uppkomsten av ungdomsbrottslighet- och gängkriminalitet i utsatta områden. De demokratiska konsekvenser som kunnat påvisats är främst en förstärkning av stigmatisering av segregerade områden vilket i sin tur även stärker den ojämlikhet som kan ses för boende i dessa lokalsamhällen.

Alla barn har inte de förutsättningar som krävs för ett talat språk, vilket gör att alternativa kommunikationssätt krävs för att barnet ska möjliggöras ett redskap och en språklig form för att uttrycka sin mening. Forskning visar att det finns ett stort intresse för att hitta alternativa kommunikationssätt genom språkstödjande material för barn men att fokuset tycks hamna på teknologin och att undervisa om materialet istället för att använda det i kommunikativt syfte. Med anledning av detta ämnar uppsatsen att skapa kunskap om materialets användning och hur det diskursivt kan konstituera barnet som subjekt i en förskolekontext. Detta kommer att besvaras genom frågeställningarna Vilka diskurser om kommunikation kommer till uttryck i språkstödjande material för förskolan? Vilka subjektspositioner möjliggörs i de diskurser som uttrycks i språkstödjande material för förskolan?MetodUppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssätt som inspireras av Foucaults diskursteori. De centrala begrepp som behandlas är makt, inneslutning och uteslutning samt subjektspositioner. Både text- och bildanalys ingår i studien. Texterna har en beskrivande roll om det språkstödjande materialet och representeras huvudsakligen av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Bilderna utgör praktiknära exempel från Region Stockholm, Region Uppsala och Västra Götalandsregionen.ResultatI studien identifieras två framträdande diskurser; det lekande barnet och det lärande barnet. Diskursernas strukturer innehåller olika handlingsmöjligheter och möjliga subjektspositioner. Diskursen om det lekande barnet erbjuder barnet att vara ett aktivt lekande barn eller ett passivt lekande barn. Diskursen om det lärande barnet erbjuder barnet att vara ett autonomt barn eller ett lydigt barn. En produktiv maktrelation mellan förskolläraren, barnet och bilderna framträder som visar sig vara både stödjande och styrande – men framförallt är den komplex och värd att problematisera.