Målet för denna studie är att undersöka hur god studie- och yrkesvägledning gestaltas i ett nationellt samtida myndighetsperspektiv och ett professionsetiskt perspektiv genom att granska två dokument. Därigenom avser studien utveckla fördjupad förståelse av hur sätten att tala om en social praktik formar sanningsanspråk. Genom Bacchis diskursanalytiska metodologi WPR undersöks via förslag och målbeskrivningar i utvalda offentliga dokument, vilka underliggande tankeramar och begrepp som används för att underbygga problemrepresentationer som framställande önskvärda och ändamålsenliga prioriteringar och hänsyn. Centrala resultat visar att mål för vägledning konstrueras som ett rustande mot risk. Verkan av tankefiguren om risk indikerar en instrumentell förståelse av vägledningsuppdraget när den framstår som inordnad i en arbetsmarknadspolitisk diskurs. Särskiljande rationaliteter uttolkas avseende professionens roll som i huvudsak rådgivande alternativt icke-rådgivande samt avseende innebörder av likvärdighet och hur klienters behov bör förstås, identifieras och tillgodoses. / The aim of this study is to examine how a desirable career guidance is portrayed in a national contemporary governmental perspective and an occupational ethics perspective by scrutinizing two documents. Thereby the study aims to develop in-depth understanding of how the ways in articulating a social practice forms claims of truth. Bacchis discourse analytical methodology WPR is applied on proposals and target descriptions in selected public documents in order to study which underlying mental frames and conceptions are used to underpin representations of problems in producing desirable and adequate priorities and considerations. Central findings show that the objective of career guidance is construed as an armouring against risk. The workings of the risk concept indicate an instrumental understanding of the mission of career guidance as it appears subsumed in a discourse of labor market policy. Diverging rationals are interpreted regarding the role of the professional as being primarily advisory alternatively non- advisory and regarding the meanings of equity and of how clients’ needs are to be understood, identified and met.

This thesis examines the media discourse surrounding Kibera, an urban informal settlement in Nairobi, Kenya. Using a qualitative content analysis, this study identifies and critically analyses reoccurring themes in the descriptions of Kibera in the UK broadsheet paper The Guardian. The claimed relevance of such analysis rests upon the assumption that discourse matter; certain narratives can influence beliefs and policy concerning the management of urban informal settlements, with material effects for these places and their residents. The result of the analysis shows there are varying and conflicting themes in the portrayal of Kibera, describing the community in both negative and positive terms. However, the imageries move between two extremes, either describing Kibera as an urban dystopia of crime, suffering and filth, or emphasising stories of hope, success and the entrepreneurial spirit of Kibera’s residents. Missing in the articles are descriptions of Kibera in terms of being an ‘ordinary place’, where people live their everyday lives and make ends meet. Drawing on earlier research about connections between language and representation in the construction of marginalized places, this paper discusses the possible consequences of hyperbolic and sensationalistic discourse, arguing for a more nuanced portrayal of the Kibera community and its residents – depictions that won’t further marginalise Kibera and its people, nor romanticize life in this highly populated low-income community.

E-book and market: players and discourses This text is a discourse analysis and will focus on the Swedish e-book market and its development between 2010-2020. The text will go over where the current debate of e-books lies and who are the  main players in the debate and what their stands are on the topic. The text will go over the background and the various definitions of the word e-book, the problem that we have found and will focus on within this text. The text will also go over previous research covering this topic, suchs as what e-book is as a medium as a media within the society, the e-bookmarket on a general scale and finally the e-book reader themself. The last part of the text will be about what theory and methods we have been using following our analysis and our results, then end with a final discussion and what kind of research could be interesting to do in the future.

I skolan möter ofta pedagoger utåtagerande elever där pedagogernas kompetens sätts på prov. Studien behandlar intervjupersonernas berättelser om utåtagerande elever och pedagogers diskurs utifrån forskning. De frågeställningar vi har nyttjat har strävat efter svar utifrån vårt syfte. Syfte med denna studie är att ta del av olika lärares (intervjupersonerna) berättelser om hur de arbetar med och bemöter utåtagerande elever. Våra frågeställningar belyser intervjupersonernas diskurser om utåtagerande elever och där tar vi del av intervjupersonernas variationer och deras arbete med utåtagerande elever. I vår forskningsbakgrund klarlägger vi definition av begreppet utåtagerande elever, vi klarlägger även olika förhållningssätt, pedagogers diskurs om etiketter, omgivning och strategier. Bakgrunden visar också att det finns problematik inom universitetsutbildning som berör klassrumshantering. Vi genomförde intervjuerna på var sitt håll, intervjuerna har gjorts med sju olika lärare på tre olika skolor i två olika regioner i Sverige. Genom transkribering på var sitt håll av de semistrukturerade intervjuer som gjorts fick vi ett rikt material som kunde analyseras. Analysmetoden vi använde oss av är hermeneutisk och relationskompetens för att lättare förstå materialet av intervjuerna. Detta gjordes i gemensamt samarbete över internet. Det finns en risk att de höga kraven som ofta ställs på eleverna kan orsaka stress och i det ledet kan eleverna hamna i affekt. Studiens resultat visar på att lärarna uppfattar att de använder olika förhållningssätt som används för att bemöta och arbeta med utåtagerande elever. Vi uppfattar att lärarna bemöter utåtagerande elever med strategier som är individanpassade. Vi uppfattar även att lärarna lägger ner mycket av sin tid på att skapa goda relationer mellan eleverna och deras vårdnadshavare tidigt i deras skolgång. Vi använder oss av begreppet inkludering i inledningen av studien, då detta är en stor del av skolans ansvarsområde. / <p>2020-04-02</p>

Mot bakgrund av de skrivningar i skolans styrdokument som framhåller vikten av att gepojkar och flickor samma förutsättningar och inte begränsas av stereotypa könsroller syftardenna studie till att undersöka hur genus konstrueras i två läroböcker i samhällskunskap förgrundskolans årskurs 7-9. Den huvudsakliga metoden har varit en diskursanalys med endiskursteoretisk ansats. Både texter och bilder har analyserats. Metoden har ocksåkompletterats med en kvantitativ innehållsanalys av representation av kön i både text ochbild. Den teoretiska utgångspunkten har baserats på Judith Butlers genusteorier. Studienvisar att genus i det undersökta materialet konstrueras enligt traditionellt dikotoma idéerom manligt och kvinnligt. Stereotypa artikulationer av maskulinitet och femininitet skaparen hegemonisk diskurs som framträder genom en fixering av nodalpunkterna man ochkvinna. Studien visar också att representation av män och kvinnor är relativt jämnt fördeladmen att män ofta har en dominerande position eller en högre status. Ickebinära genusuttryckär få. Slutsatserna som dras i denna uppsats är således att de undersökta läromedlenpresenterar begränsade meningserbjudanden beträffande genusuttryck vilket kan leda tillimplikationer för en undervisning som ska motverka könsmönster som begränsar eleverna.En tolkning av resultatet är att det krävs en medvetenhet om genusteori samt vilka diskursersom presenteras i läroböckerna hos läraren för att kunna följa de krav som ställs på skolangenom skollag, läroplan och kursplan när det gäller att inte begränsa elevernas val ochmöjligheter på grund av kön. / <p>2020-09-06</p>

Syftet med den här studien var att undersöka hur kristendomen och kyrkan har påverkat undervisningen i Sverige genom historien samt hur denna påverkansfaktor har förändrats under tre specifika historiska tidsperioder. Studien undersökte även hur lärares didaktiska val påverkades av de kristna inslagen i undervisningen under de tre valda historiska tidsperioderna. Genom detta syfte formulerades tre frågeställningar: · Vad fanns det för kristna inslag i form av texter och praktiker i tre olika svenska skolformers skolordningar från 1500-talet, 1700-talet samt det tidiga 1900-talet? · Vad hade biskopar och präster för roll i tre olika svenska skolformers skolordningar från 1500-talet, 1700-talet samt det tidiga 1900-talet? · Hur påverkades lärarens didaktiska val genom de kristna inslagen i undervisningen enligt de tre olika skolformernas skolordningar från 1500-talet, 1700-talet samt det tidiga 1900-talet? För att besvara frågeställningarna gjordes en kvalitativ textanalys av tre utvalda läroplaner: SO 1561, SO 1724 samt UP 1919. Textanalyserna utgick ifrån läroplansteorin samt den klassiska och realistiska läroplanskoden. Svaren på frågeställningarna presenteras i resultat-, analys- och diskussionsdelen. Studien visar kyrkans och kristendomens genomgående inflytande i svenska skolan i de tre läroplanerna. Resultaten visar även att det kristna inflytandet i skolan har minskat genom åren genom att de kristna praktikerna i läroplanerna, vilka har undersökts i denna studie, har reducerats i förekomst och omfattning i undervisningen. Orsaker till förändringar mellan läroplanerna kretsar kring samhällsförändringar såsom boktryckarkonstens utveckling, demokratiseringen samt industrialiseringen.

I studien undersöks hur svensklärare bedömer samt hur de resonerar kring sva-elevers språk och stil i det nationella provets skriftliga delprov på gymnasiet. Följande två frågeställningar har ställts: Hur bedömer sve-lärare sva-elevers texter utifrån kriteriet “språk och stil” - individuellt och i en sambedömning? Hur resonerar bedömarna? Utgångspunkten har varit att gruppindelning av elever med ett andraspråk är svårt och att det finns olika inriktningar eller diskurser (Hedman &amp; Magnusson, 2018) inom forskningsfältet svenska som andraspråk som har olika lösningar på hur ämnet skall organiseras. En annan utgångspunkt för undersökningen är att språksyn är avgörande för hur sva-elevers språk bedöms och tidigare forskning har bl.a. visat att andraspråkselever förfördelas i ett skolsystem där inlärarspråk bedöms utifrån standardsvenska normer.En arrangerad bedömning har genomförts där två lärare i sve1 bedömt sex redan bedömda texter, skrivna av elever i sva1. Lärarnas bedömning och resonemang kring bedömningen har spelats in i s.k. Think Aloud Protocols vars innehåll sedan analyserats och kopplats till språksyn och de olika sva-diskurserna.Resultatet av studien är att alla sva-texter förutom en får ett lägre betyg med bedömningskriterierna för sve1 än med dem för sva1. Ingen text får högre betyg än E och två texter underkänns, en av dessa med betyget A i sva1. Texterna får också högre betyg på delaspekten stil än på delaspekten språk. Lärarna är samstämmiga i sina bedömningar och reagerar på samma feltyper i sva-elevernas texter. Avvikelser som noteras av lärarna och som påverkar bedömningen negativt är framförallt formfel, ordföljdsfel och brister i ordförråd. Sammantaget menar bedömarna att elevtexterna, pga dessa språkfel, har svårt att uppnå betygskriteriernas krav i sve1 om att i huvudsak följa skriftspråkets normer. Vidare upplever lärarna rättningen som mentalt krävande men visar samtidigt prov på förståelse för andraspråksvarieteten. Undersökningen visar att till syvende och sist är det betygskriterierna som är det största hindret mellan elevtexten och ett högre betyg än E. Resultaten i studien pekar också mot att om gymnasiets sva-kurser skall modifieras eller eventuellt smälta samman med kursen svenska bör en sådan kursändring föregås av noggranna avväganden. Annars riskerar sva-eleverna att missgynnas utbildnings- och betygsmässigt.

Denna studie handlar om representationen den menstruerande kvinnan i reklam från Bodyform mellan 2004–2018. I studien undersöks forskningsfrågorna: Hur ser representationen av den menstruerande kvinnan ut om man tittar på reklamfilmer från Bodyform mellan 2004 - 2018? Hur och om kan man argumentera för att reklamfilmen Bloodnormal från Bodyform bidrar till en förändring av diskursen kring den menstruerande kvinnan i reklamfilm? Frågorna i studien besvaras med hjälp av en diskursanalys baserad på teorier om den manliga blicken, stereotyper i reklam, diskurs & representation. Materialet som analyseras är tre reklamfilmer från Bodyform. Resultatet av studien bekräftar stereotypa bilder av den menstruerande kvinnan i tidigare reklamfilmer från Bodyform. Studien bekräftar även en förändring av den stereotypa representationen av den menstruerande kvinnan i reklamfilmen Bloodnormal, jämfört med det tidigare materialet från Bodyform. Denna nya representation fungerar som ett motstånd mot normerna i de tidigare reklamfilmerna från 2004 och 2009.

Våra städer växer och det gör även behovet av bostäder. Det samma gäller för de sociala utmaningar som många städer präglas av. Denna studie ämnar redogöra för och analysera den planeringsinriktning som förekommer i dokument som berör stadsutvecklingsprojektet Amiralsstaden, för att i sin tur kunna ringa in en aspekt utav hur Malmös stadspolitik tar sig i uttryck. Det resonemang som förs i studiens diskursanalys kopplas samman med en teori om nyliberal stadsplanering som utgår från att stadsplaneringen blir ett resultat av den nyliberala kontexten. Den nyliberala grundsatsen som förordnar att städer är en plats för tillväxt och utveckling gör sig gällande i det undersökta materialet. Malmös planering för Amiralsstaden utgår från en norm om den attraktiva och konkurrenskraftiga staden. Social hållbarhet framhålls som ett prioriterat område, men integreras med en nyliberal logik.

Göteborgs stad står inför en av sina största infrastrukturinvesteringar i modern tid - en åtta kilometer lång järnvägstunnel under staden i form av Västlänken. Västlänken presenteras i sammanhanget som den hållbara lösningen för att uppnå ambitionen om regionförstoring. Målet med studien har därför varit att undersöka hur hållbarhetsbegreppet används i relation till Västlänken av projektets förespråkare Göteborgs stad, Trafikverket och Västa Götalandsregionen. Med hjälp av Carol Bacchis diskursanalytiska WPR-metod synliggörs i denna uppsats hur ’problemen’ som ligger till grund för Västlänken konstruerats i planerings- och policydokument, vilket medfört att utvecklingen styrts i en specifik riktning. Studien har haft en socialkonstruktivistisk utgångspunkt, vilket bygger på tesen att språkbruket bidrar till att konstruera en bild av ’verkligheten’, inom vilken begrepp ges innebörd efter kontext. De som äger rätten att forma diskursen, är också de som har möjlighet att genom diskursen styra utvecklingen i en önskvärd riktning. Denna studie synliggör några av de problem som kan uppstå när normativa och värdeladdade begrepp används som argument för att legitimera specifika åtgärder. / The city of Gothenburg (Göteborgs stad) is facing one of its largest infrastructural investments in modern times - an eight-kilometer long railway tunnel under the city in the form of Västlänken. Västlänken is presented as the sustainable solution for achieving the ambition of regional enlargement. The aim of the study has therefore been to examine how the concept of sustainability is used in relation to Västlänken by the project promoters Göteborgs stad, Trafikverket and Västra Götalandsregionen. With Carol Bacchi's discourse analytical WPR approach, this study shows how the ’problems’ that form the basis of Västlänken were constructed in planning and policy documents, which led to the development being driven in a specific direction. The study has had a social constructivist viewpoint, which is based on the thesis that language use contributes to constructing an image of ’reality’, in which concepts are given meaning by context. Those who own the right to form the discourse are also those who have the opportunity to steer the development in a desirable direction through the discourse. This study highlights some of the problems that may arise when normative and value-added concepts are used to legitimize specific measures.