Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie har varit att analysera rättsliga konstruktioner av barnrättsdiskursen i umgängesmål när föräldern utövat fysiskt eller sexuellt våld mot barnet eller den andre föräldern. Studiens frågeställningar bestod av att besvara hur diskursen kring barnets bästa samt föräldrarätten framställs och konstrueras i tingsrättens bedömningar. För att uppfylla studiens syfte har en tematisk analys av 14 domar om umgänge från en tingsrätt i Sverige 2022 genomförts. Studien har en socialkonstruktionistisk ansats och det teoretiska ramverket består av begreppet diskurs samt ett rättsligt perspektiv. Författarna har undersökt två huvudteman bestående av de två aktuella diskurserna samt flera underkategorier kopplat till tecken som lyfte fram olika aspekter av diskurserna. Under huvudtemat kring barnets bästa hittade författarna tre aspekter som tingsrättens använde för att konstruera begreppet i sina bedömningar. Dessa aspekter bildade underkategorierna; barnets åsikter - barnet som subjekt eller objekt, barnets behov av skydd och barnets behov av en god kontakt med båda föräldrarna. Under huvudtemat diskursen kring föräldrarätten fann författarna två underkategorier, den synliga föräldrarätten och det diskursiva förhållandet mellan barnet och föräldern. Studiens analys visade att de två huvudsakliga spåren tingsrätten gick på i skapandet av diskursen kring barnets bästa var behovet av god kontakt med föräldrar alternativt behovet av att skydda barnet. Vidare visade analysen på brister vad gäller att låta barnen komma till tals i tingsrättens bedömning då beskrivningar av barnets vilja helt saknades i 12 av 23 fall. I 10 av 23 fall beviljades umgänge trots att barnets inte fått komma till tals alternativt att tingsrätten inte tillmätt barnets åsikter betydelse. Vad gäller föräldrarätten hittade författarna tre fall där förälderns behov uttalat påverkade bedömningen. Angående det diskursiva förhållandet mellan barnet och föräldern fann författarna att barnets bästa premieras i 12 fall utifrån att barnets behov av skydd ledde till avslag alternativt att barnets vilja att träffa föräldern var grund för besluetet att asvlå eller bevilja umgänge. I 10 fall ansåg författarna att föräldrarättsdiskursen indirekt premierades framför barnets bästa då behovet av god kontakt med föräldern ledde till beviljat umgänge trots att barnets åsikter inte tillmätts betydelse. Med det sagt, kan det konstateras att tingsrätten i samtliga av sina bedömningar hänvisar till barnets bästa.

Segregation ses som ett betydande problem i dagens Sverige inom politik, media och forskning. Områden som klassificeras som utsatta hamnar ofta i fokus i debatten och återkommande kopplas problemet med segregation och dess lösningar till den fysiska miljön. I samband med denna uppmålade problembild har segregationsfrågan kommit att bli högaktuell inom fysisk planering. Samtidigt finns det studier som visar på ett samband mellan segregationsmönster och stigmatisering av enskilda områden och dess invånare. På samma gång är strategisk fysisk planering central för en kommuns långsiktiga utveckling, där översiktsplaner är ett vägledande dokument som pekar ut vilka problem som är relevanta för kommunen och hur en ska förhålla sig till dem. Med tanke på den maktposition och det demokratiska ansvar som kommunal strategisk fysisk planering har är det viktigt att dess språkbruk präglas av saklighet och inte skuldbelägger områden eller invånare. Vi ser det därför som relevant att undersöka hur segregation problematiseras inom kommunal fysisk planering. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur segregation konstrueras diskursivt inom kommunal strategisk fysisk planering. Detta undersöker vi genom frågan: Hur konstrueras segregation som problem i Göteborgs Stads strategiska fysiska planering? Studien antar en kvalitativ teori- och metodansats i form av en diskursanalys utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv och bygger på metoden “What’s the problem represented to be?”, vilket ämnar synliggöra hur ett problem är konstruerat genom att studera de lösningar som föreslås. I studien analyseras segregationsbegreppet i strategiska plandokument framtagna av Göteborgs Stads från 2009 fram till idag. Utifrån analysen dras slutsatsen att segregation framställs som ett brett, negativt och ohållbart problem som bör motverkas. Det målas upp en bild av att segregation kan motverkas genom fysisk planering, där problemet främst ämnar lösas genom fysiska åtgärder för att stimulera social interaktion. På så sätt framställs stadens fysiska miljöer som orsak till segregation, där människor som bor rumsligt uppdelat hindras av den fysiska miljön från att interagera med varandra och leva tillsammans i en stor gemenskap, vilket framställs som idealet. Om segregation är ett brett och strukturellt problem finns det anledning för Göteborgs Stads strategiska fysiska planering att rikta mer fokus på att hantera och motverka de möjliga negativa konsekvenserna av segregationen, som är relativt frånvarande i plandokumenten, än att generellt rikta in sig på att påverka segregationen i sig.

Denna kvalitativa studie undersöker den mediala diskursen kring äldre och äldres kärleksrelationer och om huruvida dessa kan utmanas eller bekräftas av SVT-programmet Hotell Romantik. Detta görs genom att analysera den av SVT redigerade framställningen av deltagarna och deras uttalanden. Med utgångspunkt i den kritiska diskursteorin och agenda setting-teorin tar sig studien an följande frågeställningar: 1) Hur framställs äldre i media baserat på de uttalanden av deltagarna i Hotell Romantik som SVT släpper fram? 2) Vilka diskursiva teman hittas i Hotell Romantik? 3) Hur påverkar detta diskursen om äldre i media generellt? Det material som har undersökts och analyserats är samtliga avsnitt i Hotell Romantiks första säsong samt tio olika krönikor som handlar om Hotell Romantik. Tv-materialet har delats in i tre kategorier; åldrande, kärlek och kärlek på äldre dar, baserat på den tidigare forskningens områden. I dessa har sedan följande diskursiva teman hittats: den fysiska kroppens åldrande, att bli kär, sex och kåthet, lycka samt romantik. Denna analys har gjorts med hjälp av kritisk diskursanalys (KDA) som metod där resultatet blev att diskursen kring äldre och äldres kärleksrelationer, baserat på Hotell Romantik, inte går åt ett och samma håll utan den går åt olika håll.

The dissertation deals with visuality, its perception by pupils of the secondary school. The theoretical part of the work defines the concept of image, visuality, their contextual frameworks. It takes into account the discursivity of these concepts. The aim of the research is to determine students' preferences in the concept of visuality. It seeks theoretical foundation in the areas of: visual sphere - artistic production, new media; art history; spheres of humanities - philosophy, pedagogy, psychology. It also deals with communication and linguistics. It applies knowledge of a semiotic nature. Research design is applied action research of a qualitative nature. It uses the methodology of Grounded Theory and triangulation. The research part of the thesis contains evaluated questionnaire surveys, reflecting selected artifacts. Interpreted student outcomes. These are evaluated using the obtained data to answer research questions. The thesis brings a new perspective on visual information, from the perspective of the pupil. KEYWORDS Visuality, Discourse, Picture, Sign, Pupils artwork, Qualitative research

No description available.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka Jämställdhetsmyndighetens styrdokument. Undersökningen görs på två sätt, och de svarar mot var sin frågeställning: det ena är en diskursanalys, som utgår från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori och begrepp. Den ska svara på frågan om vilka diskursiva begrepp som används i styrdokumentet. Det andra är Carol Bacchi’s sex frågor, som används för att analysera policydokument. Metoden kallas What’s the problem represented to be, WPR-metoden. WPR-metoden svarar på frågan om vad styrdokumentets problembeskrivning leder till. En kort sammanfattning av resultaten kan vara: de viktigaste diskursiva begreppen som används av Jämställdhetsmyndighetens styrdokument, är ”jämställdhet”, ”mäns våld mot kvinnor”, könen ”kvinna” och ”man”. Och styrdokumentets problembeskrivning leder till ett jämställdhetsarbete i myndigheter som kallas för jämställdhetsintegrering.

Instagram is one of the largest social media platforms where users share idealized images on a daily basis. Previous research has proven that women get a more negative feeling in relation to their body image when consuming content on social media. Currently a new female body image is trending without further reactions in society and in the media. This study aims to examine what perceptions young women have about influencers' representation of female body ideals on Instagram. This is examined through an interview study with women in the ages 18-25 to expose their perceptions of body ideals and influencers' contribution to creating and perpetuating the female body ideal. This study is based on Michel Foucault's theories about discourse and power as theoretical starting points. The results show that the female body image is unreasonably, unattainable and that an increase of cosmetic surgery in influencers creates an angled view on what a woman's body should look like. It creates a negative effect on women's body image when exposed to the thin body ideal that exists today. Further research could be to interview influencers and their experiences of their profession and in creating female body ideals.

Syftet med arbetet är att belysa de diskurser om meningsfull fritid som lärare i fritidshem använder i medier för lärare i fritidshem. Som metod har en diskursanalys gjorts av ett antal debattartiklar och krönikor från tidningen Läraren Fritidspedagogik som är en facklig tidning. Analysen har utgått från en teori om diskurser och socialkonstruktivism som innebär att människan skapar och återskapar sin egen samhällsuppfattning. Diskursanalys och socialkonstruktivism används för att belysa eller upptäcka samhällsstrukturer. I resultatet lyfts fritidshemmets roll, verksamhetens kvalité, yrkesrollens kompetens, flexibilitet och skolifiering som diskurser och faktorer i samband med att skapa en meningsfull fritid. Diskurserna eller faktorerna går in i mer övergripande diskurser i fritidshemmet vilka är omsorg, fritid och kunskapsinhämtning. En slutsats är att lärare i fritidshem strävar efter att förverkliga diskurser om fritid och kunskapsinhämtning men bristande resurser gör att verksamheten ofta går tillbaka till en omsorgsdiskurs.

This study aims to shed light on the meaning of parental ability and lack of care in LVU-verdicts concerning women who have returned from IS. The material consists of the judgements of the administrative courts and the results analyzes both the court´s assessments and the women´s opinons in order to make visable how parental ability and lack of care are constructed. Both theory and method are based on Laclau & Mouffe´s discourse theory.  The results show that the concepts of parental ability and lack of care are given meaning based on a special focus on women´s agency, which further shows how a security policy discourse is expressed in the judgements. Within this discourse, women´s own driving forces and ideological convictions are considered central to how parental ability and lack of care are constructed. Perceptions of women´s agency in terrorist organizations and in motherhood also fill the concepts with meaning based on normative constructions of gender.  Finally, the analysis shows how women´s subject positions are constructed according to the victim/perpetrator dichotomy - which further demonstrates how parental ability is assessed based on a special focus on agency within the framework of a security policy discourse.