I detta examensarbete har en intervjubaserad undersökning genomförts med sju elever från årskurs nio som samtliga har dyslexi. Varje elev intervjuades vid två tillfällen, en längre intervju före nationella provet och en kortare uppföljning efter nationella provet i ett naturvetenskapligt ämne. Syftet var att ta reda på vilka hjälpmedel eleverna använder sig av i NO-undervisningen och vilka de eventuellt upplever sig sakna. Det insamlade materialet kategoriserades med hjälp av en induktiv metod för kvalitativ dataanalys utifrån mönster och modeller som framkom. Generellt ser man att alla respondenter utvecklat en personligt anpassad strategi för att klara sina studier där de hjälpmedel som används i stor utsträckning är inspelade läromedel och möjligheten till förlängd tid i provsituationer. Flertalet är i huvudsak nöjda med det stöd de erbjuds idag, det eleverna uppger sig sakna är ett hjälpmedel som kan omvandla talat språk till text och inspelade genomgångar från det egna klassrummet att gå tillbaka till. I studien framkommer också att det är viktigt att tekniken fungerar som den ska och att lärare som undervisar i NO-ämnena behöver vara uppdaterade kring de hjälpmedel eleverna använder. Praktiska moment är en grundläggande del i att elever med dyslexi ska kunna tillgodogöra sig kunskaper inom naturvetenskap, men de måste vara strukturerade och genomtänkta.

Inledning: En god samsyn ligger till grund för vår förmåga att tillgodogöra oss skriven text.Konvergensinsufficiens och ackommodationsinsufficiens är exempel på syndrom varpå samsynenär bristfällig och läsningen försvåras. En annan faktor som skapar ett hinder vid läsning ärdiagnosen dyslexi, varpå barnen upplever liknande symtom som vid samsynsproblematik.Huruvida det finns en korrelation mellan samsynsproblematik och dyslexi har både förnekats ochkonfirmerats av tidigare studier. Ifall nutida studier kan påvisa ett samband öppnar det upp förytterligare avhjälpning av dyslektikers problematik.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utforska den aktuella prevalensen av vergens- ochackommodativ samsynsproblematik hos barn med dyslexi. Det sammanfattade resultatet önskasvara en tillgång vid beslut gällande hantering av patienter med misstänkt dyslexi och en grund vidavhjälpning av samsynsproblematik hos dyslektiker.Metod: Litteraturstudien grundar sig på fem kliniska studier erhållna från PubMed, OneSearchoch Google Scholar. Grundliga sökningar gjordes i databaserna genom booleska operatörertillsammans med diverse söktermer. Ytterligare sållades artiklarna genom huruvida de föll inomramen för inklusionskriterierna; ej äldre än 6 år, klinisk studie, undersökte barn med dyslexi samtutförde vergens- och ackommodationsmätningar.Resultat: Studie 1 och 3 till 5 menar att dyslektiska barn i större utsträckning än icke dyslektikerinnehar en nedsatt ackommodation och i vissa fall även ackommodationsinsufficiens, medanstudie 3 till 5 påvisar tecken på en förhöjd prevalens av påverkade vergenser. Studie 2 resulterar iatt det finns ett samband mellan graden av dyslexi och en större exofori på nära håll.Sammantaget framkom att dyslektiker i högre grad påvisar samsynsproblematik i form av nedsattackommodation och vergenser än icke-dyslektiker.Sammanfattning: Resultaten tyder på att barn med dyslexi besitter en högre prevalens avsamsynsproblematik än barn utan diagnosen. En grundlig samsynsundersökning bör utföras viddiagnostisering av dyslexi. / Introduction: Sufficient binocular vision is a fundamental basis for proficient reading.Individuals with binocular vision problems such as convergence insufficiency and accommodativeinsufficiency often find it difficult to read and interpret text, and these are some of the mostcommon vision problems among children. Individuals with dyslexia may face complications inreading and comprehending text, which are symptoms also observed in children with binocularvision issues. If a significant prevalence of reduced vergences or poor accommodative ability isseen in individuals with dyslexia, it allows for further aid through vision therapy or correctivemeasures.Purpose: The purpose of this study was to examine the current prevalence of vergence andaccommodation issues in children diagnosed with dyslexia. The goal of this study was to providea summary of the findings that can be useful for making informed decisions about themanagement of patients who are suspected of having dyslexia.Method: The selection of studies was based on their relevance to the investigation of vergenceand accommodation-related issues in children with dyslexia, with the exclusion of those thatexclusively addressed binocular dysfunctions such as saccades and pursuits. Criterias were limitedto clinical studies not older than 6 years. Thorough searches conducted in various databases, usingBoolean operators and search terms resulted in a focused collection of five studies.Results: Study 1 and 3 to 5 reported that the children with dyslexia had reduced accommodationor accommodation insufficiency, while study 3 to 5 found signs of vergence impairments incomparison to children without dyslexia. Nevertheless, a common factor across all studies was thepresence of affected vergences or impaired accommodation ability in some form among childrenwith dyslexia.Conclusion: The results showed that children with dyslexia face somewhat more binocular visionanomalies than children without dyslexia. Thus, it is necessary to conduct a more comprehensiveeye examination before diagnosing dyslexia in a patient.

I följande litteraturstudie granskas vad forskning visar beträffande dyslexis påverkan isvenskklassrummet. Studiens två utgångspunkter är dyslexis manifestation utifråninnehållet i svenskämnets kursplan och olika framgångsfaktorer. Efter litteratursökninggranskades det material som ligger till grund för studiens resultat. Forskningsunderlagetvisar att dyslexi påverkar mer än bara stavning och läsning. Andra påverkansområden ärgrammatikinlärning, uttalsförmåga, läsförståelse och läsflyt. En av de avgörandefaktorerna för lyckad läs- och skrivundervisning är lärarkompetens, både didaktisk så välsom ämneskunskapsmässig. Studier visar även att tidig identifikation av svårigheter ochanvändning av kompensatoriska hjälpmedel är viktigt för dyslektiska elevers läs- ochskrivutveckling

Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur tidigare forskning redogör för hur lärare i årskurs F-3 anpassar undervisningen för elever med dyslexi utifrån faktorerna relationsskapande, inlärningsmiljö, undervisningsstrategier och differentiering. Utifrån detta ges läsaren en fördjupad förståelse för vilken betydelse ovannämnda faktorer har för elever med dyslexi. Litteraturöversikten vägleds med hjälp av forskningsfrågan "Hur anpassar lärare undervisningen för att stödja elever med dyslexi?”. Litteraturöversiktens datainsamling har genomförts genom sökningar via söksträngar i databaser, men även manuella sökningar har genomförts och både internationell och nationell forskning har samlats in. Artiklar och avhandlingar, relevanta för frågeställningen, har analyserats med inspiration från en tematisk analys och resulterade i tre teman (undervisningsstrategier, inlärningsmiljö och relationer) med olika koder som legat till grund för arbetet. Resultatet visar att tidiga insatser är viktigt och att lärarna behöver få djupare kompetens för att stötta elever med dyslexi på ett effektivt sätt. Läraren behöver skapa en trygg och inkluderande miljö för elever med dyslexi och relationen mellan elev och lärare spelar stor roll för elevernas motivation till framtida utveckling i läs- och skrivinlärning. Slutsatsen som framkom är att elever med dyslexi påverkas på olika sätt av sin diagnos, vars självförtroende kan försämras och därför är det viktigt att läraren stöttar eleverna.

Abstract The purpose with this essay is to get an insight on how the school has changed over the past years in terms of reading- and writing difficulties/dyslexia. In the literature studies I mention reading- and writing difficulties and the reasons why some people get these problems. Further on in the literature study it is written about what the education act and the curriculum say about the school’s duties towards pupils in need of special support. The result contains interviews with one language pedagogue and one special pedagogue who work in two different municipalities. In addition I interviewed two former pupils who went to school 15-20 years ago. I came to the conclusion that today’s schools have changed to the better for the pupils with difficulties. During the 1990’s the problems around dyslexia was getting attention in the society. This made the school more aware about reading- and writing difficulties/dyslexia and gave them more knowledge about the difficulties. / Sammandrag Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur skolan har förändrats under de senare åren vad gällande elever med läs- och skrisvårigheter/dyslexi. I litteraturgenomgången tas läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upp och vad det finns för bakomliggande orsaker till varför vissa personer får dessa svårigheter. Vidare står det om vad skollagen och läroplanen säger om skolans skyldigheter till att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Undersökningen som behandlades i resultatet omfattade intervjuer med en språkpedagog och en specialpedagog som är verksamma i två olika kommuner samt intervjuer med två före detta elever med dyslexi som gick i skolan för cirka 15-20 år sedan. Resultatet av undersökningen visade på att dagens skola har förändrats till det bättre för elever med dessa svårigheter. Under 1990-talet uppmärksammades dyslexiproblematiken i samhället vilket gjorde att skolan blev mer medveten och fick kunskap om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Dyslexi innebär bestående ordavkodningssvårigheter som anses vara orsakade av nedsättning i fonologiska färdigheter. Till följd av dessa svårigheter har individer med dyslexi ett annorlunda ögonrörelsemönster vid läsning. Individer med dyslexi kan många gånger övervinna sina svårigheter och lyckas i den akademiska världen. Studiens övergipande syfte var att genom en multipel fallstudie undersöka ordavkodning och ögonrörelser hos fem universitetsstudenter med dyslexi. Ögonrörelserna mättes med en dator specialiserad för detta ändamål. En kontrollgrupp av normalläsare (n=20) fördes samman för jämförelse. I föreliggande studie var användning av ordavkodningstest och mätning av ögonrörelser den metodologiska inriktningen. Resultaten visar att alla de fem studenterna med dyslexi har nedsatt ordavkodning och till stor del ett annorlunda ögonrörelsemönster som varierade något dem emellan. De kvalitativa illustrationerna av ögonrörelserna var svårtolkade i jämförelse med de kvantitativa resultaten på testen, dock anses dessa och bakgrundsinformation ge en fördjupad bild av hur en person verkligen läser. Eye tracking- metoden visade sig vara användbar men för ett större forskningsprojekt skulle det krävas att vissa korrigeringar genomfördes. / Dyslexia can be defined as permanent word decoding deficits caused by difficulties with phonological skills. An abnormal eye movement pattern while reading among individuals with dyslexia is a consequence of these difficulties. Many times these individuals overcome their dyslectic difficulties and succeed in the academic world. The purpose of the present study was to investigate five university students with dyslexia through a multiple case study. Word decoding skills and eye movements were measured, and a control group (n=20) was put together for comparison. In the present study, word decoding skills were measured through tests and eye movements were measured by a computer specialized for this purpose. The results showed that the five students have word decoding difficulties and abnormal eye movement patterns which varied to some extent between the five students. In comparison to the quantitative results from the tests the qualitative illustrations of the eye movements were hard to interpret. Although there were difficulties with interpretation, the illustrations and the background information hold significance to understand how a person reads. The eye tracking method in the present study can be useful; however, if more extensive research were to be conducted some modifications would be of importance.

This study describes some teacher´s perceptions of how problems with reading and writing difficulties are desciribed in reading and writing analyses. It shows the understanding as it is today, but also the need of further training in the field of reading and writing difficulties. The study is a semi structured interview study with eight high school teachers in two high schools in Sweden and it has a phenomengrafic approach. The teachers in this study are familiar to working with students with reading and writing difficulties and support their students in the classroom. Allthough the study shows some misconceptions of the same type that have previously been shown in international research. There is a lot of intuitive skills in the sense that the teachers interviewed, know that adjustments are needed and, that the students abilities can differ. The formal knowledge of disabilitie effects and what it means for teaching, as expressed in the reading and writing analysis are not complete and the study shows some misconceptions and, in some cases, the lack of basic knowledge. An effect of this is that in some cases, support become meaningless or had an opposite effect.

Syftet med denna studie är att utforska några speciallärares erfarenheter av att arbeta med IKT som alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter. Den använda metoden i studien är en  kvalitativ metod och därav har fyra speciallärare intervjuats. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande och resultatet analyseras därefter. Intervjuerna har delats upp i teman som är baserade på studiens syfte och frågeställningar. Teman är: tillgång till  IKT som verktyg, IKT verktyg i undervisningen och speciallärarnas erfarenheter av IKT som pedagogiskt och specialpedagogiskt verktyg.     Resultatet i studien visar att de intervjuade speciallärarna är positiva till IKT som alternativa verktyg för elever i läs-och skrivsvårigheter och att alla använder IKT aktivt i sitt arbete med eleverna. Trots att IKT funnits länge som ett alternativt verktyg för elever i läs-och skrivsvårigheter, ser både kunskaper i och tillgången till verktygen olika ut från skola till skola. Då de flesta elever deltar i undervisning i sin klass behövs kunskaper vad gäller IKT inte bara hos de intervjuade speciallärarna utan även hos undervisande lärare. Fortbildning och god tillgång av alternativa verktyg är inte en självklarhet på alla skolor. Att använda IKT verktyg ses som positivt  av de intervjuade speciallärarna, då de inte bara kan användas för elever i svårigheter utan kan användas i helklassundervisning. Elever i läs-och skrivsvårigheter ges då möjlighet att delta i helklassundervisning. Med införande av IKT i klassrummet blir lärarens roll annorlunda enligt forskning. / The purpose of this study is to examine a few special needs teachers experiences regarding using ICT as a learning tool for students with a reading and writing difficulty. The method used in this study is qualitative whereas four special needs teachers have been interviewed. A sociocultural perspective on learning has been used in this study and the result has been analyzed according to that. The interviews have been divided into themes, based on the purpose of the study and the question formulations. The themes are: the access of using ICT as a learning tool, ICT as a learning tool in education and experiences shared by the special needs teachers regarding ICT as a learning tool.   The result of this study shows that the special needs teachers who have been interviewed have a positive approach regarding the use of ICT as a learning tool for students with a reading and writing difficulty and that they actively use ICT in the work with the students. In spite of the fact that ICT has been used for a long time as a learning tool for student with a reading and writing difficulty, the knowledge of and the access to learning tools turns out to be different depending on the school. Most of the students stay in their class environment whereas  knowledge of ICT is needed not only by the special needs teachers but all teachers. Further education and good access to learning tools are not given at all schools. The use of ICT as a learning tool is a positive thing, according to the teachers`interviewed in this study, because of the fact that not only students with a learning difficulty may use them, it can be used in class and by all students. By using ICT in the classroom the teacher´s role becomes different according to research.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka anpassningar och strategier specialpedagoger och speciallärare använder i undervisningssammanhang för att diskutera hur klasslärare kan stödja läs- och skrivutvecklingen för elever med dyslexi. Med studien söker jag svar på hur arbetet kring elever med dyslexi ser ut samt vilken hjälp och vilket stöd lärare kan få från specialpedagog eller speciallärare. I bakgrunden presenteras information som kan vara betydelsefull vid fortsatt läsning och för att bli mer insatt i ämnet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som presenteras i teoriavsnittet. Jag har valt att genomföra en kvalitativ studie där jag genomfört semistrukturerade intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare. Studiens resultat visar på att grundorsaken till dyslexi är att eleven har en nedsatt fonologisk medvetenhet vilket ger konsekvenser på elevens stavning och avkodning. Detta kan vara betydelsefullt för klasslärare att ha kunskap om för att kunna upptäcka om eleven har dyslexi. För att veta om en elev har dyslexi genomförs en kartläggning av elevens fonologiska medvetenhet av skolans specialpedagog för att se om det finns indikationer till dyslexi. Arbetssätten ser snarlika ut för elever med dyslexi och för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vad som oftast skiljer sig är kompenserade verktyg i form av surfplatta eller dator. Det visar sig även att elever med dyslexi kan träna på sina svårigheter men behöver hitta strategier för att utvecklas. I resultatet presenteras också att det är betydelsefullt att arbeta med Bornholmsmodellen i förskoleklass. Detta gynnar alla elever men framförallt elever med dyslexi då de tidigt får träna på den fonologiska medvetenheten med hjälp av språklekar. Trots att specialpedagogers roll i skolan är att arbeta för eleven och speciallärare med eleven är de sällan i klassrummet men de kan träffa eleven för intensiva träningsperioder och exempelvis ge klassläraren stöd i form av tips på anpassningar och insatser och utvärdera dessa. Det finns inte bara ett specifikt arbetssätt som passar alla elever med dyslexi. Alla elever är olika och undervisningen bör individanpassas efter den enskilde elevens förutsättningar. Om undervisningen individanpassas blir klassrummet inkluderande. Det ger goda förutsättningar att ha en skola för alla vilket grundskolans läroplan fastslår (Skolverket, 2016). / The purpose of the study is to provide knowledge of the adjustments and strategies special pedagogues and remedial teachers use in teaching contexts to discuss how class teachers can support reading and writing development for pupils with dyslexia in the classroom. With this study, I want to find answers about how the work around dyslexia pupils looks like and what assistance and support class teachers can receive from special pedagogues or remedial teachers. In the background, information is presented that may be of importance for the understanding of the study. The study is based on a socio-cultural perspective which is presented in the theory section. I have chosen to implement a qualitative study in which I used semi-structured interviews with three special pedagogues and two remedial teachers. The study's results indicate that the primary cause of dyslexia is that the pupil has a reduced phonological awareness, which has consequences for the pupil's spelling and word decoding. To know if a pupil is dyslectic, a pedagogical survey is conducted by the school´s special pedagogue to see if there are indications of dyslexia. The methods used in literacy teaching are similar to pupils with dyslexia and for pupils with reading and writing difficulties. What most often differ are compensatory tools in the form of iPad or computer. It also turns out that pupils with dyslexia can practice their difficulties but need to find strategies to develop them. It is also presented in the result that it is fruitful to work with the “Bornholmsmodellen” in pre-school class. This favors all pupils, but especially pupils with dyslexia, as they can train the phonological awareness early by using games about language. Although the role of special pedagogues in the school is to work for the pupil and remedial teachers with the pupil, they are rarely in the classroom but they can meet the pupil for intense training periods and, for example, giving the class teacher support in the form of tips on adjustments and interventions and evaluate these. There is not one specific way of working that fits pupils with dyslexia. All pupils are different and the teaching should be individualized according to the individual pupil's conditions. If the teaching is individualized, the classroom will be inclusive, this assume good conditions for having a school for all kind of pupils which Sweden’s elementary school's curriculum establishes (Skolverket, 2016).

Purpose of this study was to illustrate the complexity of dyslexia among university students. The method was a web-based survey, which was sent out by email to 145 students. The selection was university students, whom all had assistance granted. Results: Most respondents used extended time at the exam and audio books. The majority considered that the aid worked well, and most considered themselves sufficiently informed about available support. 60% of respondents lacked something in their support. The computer software, educational support and information from the university about assistance, are fields where improvement was sought after. Support from students who were in the same situation where something they wanted to improve. The conclusion was that the students felt that they must get more participation in the management of supporting aids. A proposal was to establish an association, were student’s whit dyslexia could be involved. In the group, students can work together to develop sustainable solutions that can be discussed with the examiners and coordinators for support. An information channel should be developed so that students who have not yet applied for support have the opportunity to do so. / Syftet med studien var att åskådliggöra komplexiteten kring dyslexi hos högskolestudenter. Syftet var även att diskutera hur pass studenteters behov av stöd, för sin dyslexi, möts av tillgängliga resurser, på undersökta högskolan. Metoden var webbenkäter, där en länk till enkäten skickades ut via e-post till totalt 145 studenter, från samordnaren för studenter med funktionsnedsättning. Urvalet baserades på studenter som nyligen läst och läste på högskolan vid undersökningstillfället. Ett viktigt kriterium var att alla respondenter hade beviljat stöd för sin funktionsnedsättning. Data exporterades till SPSS formaterades till diagram i Word, version 14. 6. 4. Resultat: Utökad tid vid salstentamen, ljudböcker och anteckningsstöd var stöden som användes av flest respondenter. Majoriteten ansåg att stödet fungerade bra och de flesta ansåg sig vara tillräckligt informerade, om tillgängliga stödfunktioner. 60 % av respondenterna saknade något i sitt stöd från högskolan. Programstödet på datorerna, pedagogiskt stöd och information om högskolans stöd till studenter som ännu inte sökt stöd önskades förbättras. 25 % svarade att Stöd från studenter i samma situation är något de vill ska förbättras. Slutsatsen är att studenterna i behov av stöd ansåg att de måste få mer delaktighet i hanteringen av beslut om stöd. Ett förslag som framkom i studien är att inrätta en förening, för studenter med exempelvis läs- och skrivsvårigheter/dyslexi att vara delaktiga i. I gruppen kan studenterna tillsammans arbeta fram hållbara lösningar som kan diskuteras med examinatorer och samordnare för stöd. Bättre lyhördhet behövs gällande det studenter saknar i sitt stöd och anpassning bör ske därefter. En informationskanal bör byggas upp, så att alla studenter som ännu inte sökt stöd, får möjligheten till detta. Även tydligare riktlinjer, ur ett samhällsperspektiv, behövs för utredningar av dyslexi.