Undersökningens syfte var att ta reda på något om kopplingen mellan dyslexidiagnosen och den hjälp elever får. Vi sökte svar utifrån sex frågeställningar som berör om elever med dyslexidiagnos får mer och/eller annorlunda hjälp än de utan, om det är eleverna med de största läs- och skrivsvårigheterna som har diagnos,om hjälpen går till de elever som behöver den bäst och om föräldrars möjlighet att påverka. En enkätundersökning genomfördes bland 55 pedagoger i två olika kommuner och dessa jämfördes sedan med varandra. Resultatet visade att många pedagoger ansåg att dyslexidiagnosen var viktig. I den ena kommunen fick eleverna med diagnos mer hjälp än de utan. Däremot var det ingen skillnad på vilken typ av hjälp eleverna fick. Pedagogerna var överens om att föräldrarna kan påverka att en dyslexiutredning görs.

Det här är en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på två skolor på en mindre ort i Skåne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gärna går till specialläraren för att få enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bästa för att tillgodo se elevernas behov av extra hjälp. Arbetslagen ute på skolorna samarbetar och använder sina olika erfarenheter för att på bästa sätt undervisa de elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Abstract/SammanfattningProblemområdeFår elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rätt till i en dyslexiskola?Syfte och preciserade frågeställningarDet övergripande syftet med mitt examensarbete är att undersöka pedagogiska metoder för lärande i en dyslexiskola och om skolans metoder är överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet är att få svar på vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bäst i sitt lärande utifrån följande preciserade frågeställningar: •Vilka strategier använder eleven för sitt lärande?•Hur upplever eleven lärmiljön i skolan? •Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? •Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger på beprövad erfarenhet?•Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi?Teoretisk ramJag har valt att använda tre teorier som påverkar elevens villkor och förutsättningar för lärande nämligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. MetodJag har valt metodtriangulering: den kvalitativa forskningsintervjun och som komplement en fokusgruppsintervju, samt en intervju med rektor. Till den kvalitativa forskningsintervjun valdes åtta informanter från årskurs 6 – 9: två informanter från varje klass, varav fem är pojkar och tre är flickor. Urvalet till fokusgruppen bestod av fyra specialpedagoger, varav en specialpedagog hade meddelat förhinder, vilket medförde ett externt bortfall. Före intervjuernas genomförande fick samtliga deltagare ett missivbrev med de etiska riktlinjerna. Då avsikten är att beskriva, tolka och förstå upplevelser med utgångspunkt från analys av empirin är den fenomenologiska ansatsen mest lämplig för att finna den gemensamma innebörden.Resultat och analysEleverna upplever att lärarna har förståelse för dyslexi. Eleverna får det stöd som de behöver: snabb personlig hjälp, tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, egen dator och tillgång till olika program. Eleverna lär sig hur de ska komma ”runt” dyslexin. Specialpedagogernas erfarenheter är att eleven behöver hjälp med strukturen hur eleven tar sig an en uppgift, att tydligheten är viktig. Specialpedagogerna menar att forskningen är till för att reflektera över vilken betydelse den har i praktiken, vad som stämmer överens och vad som inte stämmer överens med forskningen. Rektors uppfattning är att eleverna ska ha all den hjälp som de behöver, både personlig hjälp och hjälpmedel. Under samtliga lektioner har eleverna tillgång till två lärare och en elevassistent och vid behov specialpedagog. KunskapsbidragResurstilldelningen har betydelse för elevens lärande och kunskapsutveckling. Det måste vara hela skolans angelägenhet på alla nivåer: system-, organisations-, grupp- och individnivå att ha kunskaper om och förståelse för dyslexi. Skolans metoder är överförbara på andra ”vanliga” grund- och gymnasieskolor och bygger på beprövad erfarenhet. Det är den mottagande skolan som får avgöra om metoderna passar skolans villkor och förutsättningar. Specialpedagogiska implikationerI speciallärares profession ingår olika roller som att värna speciellt om de elever som är i behov av särskilt stöd. Specialläraren har också en viktig roll i samverkan med skolledningen, elevhälsoteamet och vårdnadshavare samt rollen som skolutvecklare och handledare.Nyckelorddyslexi, metakognition, scaffolding, skola / Abstract Methods of learning at a school for pupils with dyslexiaProblem areaMay pupils with dyslexia get the support they need and are entitled to at a dyslexia school?Purpose and specified issuesThe purpose is to explore teaching methods and environment at a school for pupils with dyslexia and if the school methods are transferable to others primary- and secondary schools. The purpose is to get an answer to what experiences that pupils, special educators and headmaster have. What benefits the pupil best in their learning.•What strategies do pupils for their learning?•How the pupil experiences learning environment at school?•What experiences have special educator of methods for pupils with dyslexia?•Experiencing special educators that their methods are based on tested experience?•Which view is headmaster of support for pupils with dyslexia?TheoryI chose to use three theories that affect the student´s terms and conditions for learning namely: systemstheory, special education and socio-cultural perspective.MethodI chose methods triangulation: interview of 8 students, grade 6-9, focusgroup interview – 4 special educators and an interview with the headmaster.Based on the analysis of empirical data is the phenomenological approach most appropriate.Results and analysisThe pupils feel that teachers have an understanding of dyslexia. The pupils get the support they need, fast personal support, access to compensatory aids, computers and access to the various programs. The pupils learn how to get “around” dyslexia.Knowledge grantsResource allocation is significant for student knowledge. It must be the whole school of awareness to have knowledge and understanding of dyslexia.Special educational implicationsSpecial teacher profession includes various roles as protecting especially for those pupils who are in need of special support. Special teacher has also an important role in cooperation with the school management, studenthealthteam, parents and as well as the role of school developers and tutors.keywords: dyslexia, metacognition, scaffolding, school ReferencesDavies, Michael & Smythe, Ian (2004). Welsh Dyslexia Project/Prosiect Dyslecsia Cymru. In: Ian, Smythe, John Everatt & Robin Salter (2004). International Book of Dyslexia - A guide to practice and resources (p.1-5). England: John Wiley & Sons Ltd.Myrberg, Mats (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 2: 2007.Riddick, Barbara (1998). Living with dyslexia – The social and Emotional Consequences of Specific Learning Difficulties. Great Britain: Mackays of Chatham PLC.

Detta examensarbete handlar om hur ungdomar som har specifika läs- och skrivsvårigheter, det vill säga dyslexi, ser på sitt handikapp i förhållande till sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken. Upplever dem dyslexin som ett hinder och känner de sig begränsade i sina val. Upplever ungdomarna att de fått den hjälp de behöver av studie- och yrkesvägledaren på sin skola.Den metod som har använts i undersökningen är djupintervjuer med sex ungdomar som har diagnosen dyslexi. För att tolka resultaten har jag använt mig av teorier som beskriver begränsningar samt några vägledningsmodeller som används i vägledningssammanhang i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av de ungdomar som intervjuats har känt sig begränsade i sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken. Hur ungdomarna i undersökningen har upplevt kontakten med studie- och yrkesvägledaren har övervägande varit positiv. De har uppfattat denna person som snäll och hjälpsam och även stöttande i vissa fall. Men det är mindre framkommande i undersökningen hur mycket hon betytt i själva valprocessen.

Vi har undersökt i vilken utsträckning bild används som språkutveckling på skolorna. Speciellt fokus har vi lagt på dyslektiska elever eftersom viss forskning hävdar att de är mer konstärligt lagda än genomsnittet, och därför extra gynnade av bild i undervisningen. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever på fem olika skolor. Vårt resultat från undersökningen visar att bild i olika former används mycket ute på skolorna, även om det inte alltid definieras som bildämne, det vill säga schemalagd bildundervisning. Vi fick många intressanta exempel på hur bilder används som komplement till läsning och skrivning, men även ibland som ersättning till detsamma. Vi fick även bekräftelse av såväl pedagoger som elever att bild är ett bra hjälpmedel för elever med dyslexi, vid läsning och skrivning. Vissa pedagoger påpekade att andra elever, speciellt språksvaga, också kan vara gynnade av bild.

Louise Finck (2015). ”Jag lär mig det mesta själv” Elevers erfarenheter av iPad som ettalternativt verktyg i skolan (”I learn most things myself” Younger students experiencesof iPad as an assistive tool in classroom). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling ochledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde:En F-6 skola i södra Sverige har de senaste åren erbjudit iPad som ett alternativt verktyg till elever med läs- och skrivsvårigheter. Skolan har under dessa år inte utvärderat elevernas upplevelser kring användning av iPad i undervisningen. Därför har jag tillsammans med skolans rektor beslutat att inom ramen för mitt examensarbete genomföra en undersökning med elevernas erfarenheter i fokus. Studiens resultat ochanalys kommer förhoppningsvis bidra till hur skolan utvecklar och anpassar sitt stöd med alternativa verktyg i undervisning för elever med läs- och skrivsvårigheter.Syfte och preciserade frågeställningar:Syftet med studien är att belysa hur några elever med läs- och skrivsvårigheter upplever och använder iPad som ett alternativt verktyg i skolan.• Hur använder eleverna iPaden i undervisningen?• Hur fungerar iPaden som ett läs- och skrivverktyg för eleverna?• Vilka positiva och negativa aspekter upplever eleverna med iPaden som ett alternativt verktyg?Teoretisk ram:Arbetet grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv för lärande enligt Roger Säljö samt ett designteoretiskt perspektiv för lärande enligt Staffan Selander och Gunther Kress. Studien utgår även från Thomas King teori om mänskliga faktorer betydelse för ett lyckat samspel med alternativa verktyg. Teorierna används parallellt och tillsammans fördjupar de förståelsen för elevers lärande i samspel med verktyg.Metod:Arbetet är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv. Materialet har samlats in genom enskilda intervjuer med elever. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk.Resultat och analys:Resultatet visar att eleverna med läs- och skrivsvårigheter i första hand använder iPaden som ett skrivverktyg och att de då upplever verktyget som ett stöd. Eleverna tycks sällan använda iPaden till uppgifter som kräver samarbete eller multimodal kommunikation. Detta beror antagligen på att pedagogerna på skolan behöver kompetensutveckling för att kunna implementera iPaden på ett konstruktivt sätt i undervisningen. På grund av pedagogernas bristande kompetens, dålig nätuppkoppling, tekniska buggar och för lite handledning får eleverna inte alltid den hjälp de behöver med iPaden. Det är troligt att deras lärande och förtrolighet med iPadens funktioner skulle utvecklas effektivare om de fick tillgång till regelbunden och adekvat handledning av någon med rätt kompetens.Kunskapsbidraget:Slutsatsen som kan dras av studien är att eleverna med läs- och skrivsvårigheter behöver mer handledning och stöd när det gäller användandet av sitt alternativa verktyg. Med regelbunden handledning kommer sannolikt det alternativa verktyget att upplevas som mer värdefullt och individuellt anpassat för eleverna.Specialpedagogiska rekommendationer:En rekommendation är att skolan som ingår i studien utarbetar en handlingsplan för pedagogernas användande av IKT i undervisningen. Eftersom skolans specialpedagoger och speciallärare har kompetens gällande elever i behov av särskilt stöd och alternativa verktyg bör de utforma planen tillsammans med skolans IKT-ansvariga pedagog. I planen ska det finnas specifika förslag och mål för hur pedagogerna ska införliva elevers alternativa verktyg på ett konstruktivt sätt i undervisningen. Vidare rekommenderas att specialpedagoger och speciallärare även är delaktiga i IKT-planens fortlöpande utvärdering eftersom de är vana att utreda insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå. Dessa rekommendationer kan ses som ett skolövergripande förbättringsarbete för ökad måluppfyllelse som gynnar alla elever oavsett behov.

Öhberg, Carina (2009). Dyslexidiagnos på gymnasiet (Dyslexia diagnosis at upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Att få diagnos dyslexi när man går på gymnasiet påverkar både elevens studiesituation och den bild eleven har av sig själv. Den här undersökningen baseras på halvtstrukturerade intervjuer med sju elever som alla fått diagnos dyslexi sedan de börjat på gymnasiet. Eleverna har klarat av sina studier på grundskolan trots sina svårigheter med läsning och skrivning. Syftet är att undersöka och problematisera kring elevernas erfarenheter och upplevelser av att ha läs- och skrivsvårigheter och att få dyslexidiagnos. Resultatet av undersökningen visar att grundskoletiden präglas av sporadiskt särskilt stöd för eleverna. Osäkerhet vad de egna svårigheterna beror på leder till dåligt självförtroende. Diagnosen på gymnasiet blir sedan en utgångspunkt för olika åtgärder, vilket ger eleverna möjlighet att få kontroll över sin skolvardag. Ökad motivation i och med vald utbildning i kombination med den hjälp och det stöd eleverna nu får bidrar till förbättrade studieresultat. Detta resulterar i sin tur i en mer positiv självbild hos eleverna. Nyckelord: (diagnos, dyslexi, gymnasieskolan, självbild, specialpedagogik, studieresultat)

I detta examensarbete har vi undersökt vilka förutsättningar det finns för elever med dyslexi att arbeta integrerat i klassrummet tillsammans med övriga klasskamrater och hur pedagoger arbetar ute på skolorna med elever som har diagnosen dyslexi. För att få en djupare förståelse har vi tittat närmare på diagnosens betydelse, vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att underlätta arbetet i klassrummet för dyslektiker samt om det finns någon förebyggande pedagogik mot specifika läs- och skrivsvårigheter.Vi har genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och specialpedagoger fått fram hur detta arbete kan se ut i dagens skola. Undersökningen genomfördes i två olika F-6 verksamheter belägna i Svedala kommun. Slutsatsen vi har dragit efter vår undersökning är att det idag finns stora möjligheter för elever att arbeta integrerat i klassrummet under alla av arbetsdagens timmar. Men vi ställer oss ändå något tveksamma inför detta. Vi anser att det bästa borde vara att hitta en balans mellan individuell undervisning och integrerat arbete tillsammans med övriga klasskamrater. Detta för att eleven ska ha möjlighet till adekvat hjälp i sin skolutveckling.

Syftet med detta arbete var att ta reda på vad de tio lärarna som vi intervjuade hade för uppfattning om vad dyslexi är, samt vad de anser att det innebär att ha dyslexi. Det vi vill få kunskap om, är hur barn med dyslexi kan erhålla adekvat hjälp i klassrummet. Dessa frågor önskar vi få besvarade av våra informanter genom denna kvalitativa studie.Under intervjutillfällena har vi samtalat utifrån ett kvalitativt förhållningssätt, eftersom vi önskade ta reda hur lärarna upplever barnens situation. Vi har använt den kvalitativa metoden då vi anser att den bäst möjliggör för det fördjupade samtal vi önskar. Informanternas absoluta anonymitet är en självklarhet, därför har vi valt att ge dem nya namn.Under denna studie har vi utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori, det relationella och kategoriska perspektivet. Vygotskijs sociokulturella teori passar bra eftersom dyslektiska barn har behov av extra stöd och samtal för att utveckla sin proximala utvecklingszon. Vi har även valt att undersöka om lärarna arbetar utifrån ett kategoriskt eller relationellt perspektiv. Dessa perspektiv innebär att i det kategoriska ser lärarna barn med svårigheter. Medan i det relationella perspektivet ser läraren att barnen är i svårigheter.Våra resultat visade att barnen på de besökta skolorna gavs möjlighet att använda kompensatoriska hjälpmedel, samt få stöd av specialläraren. En ställd diagnos var inte behövlig för att kunna erhålla denna hjälp. Det var lärarna som avgjorde när de ansåg att hjälp erfordrades. Vår slutsats är att merparten av lärarna anser att dyslexi har en genetisk grund. Något entydigt begrepp om vad dyslexi är, framkom inte under våra intervjusamtal. Ytterligare en slutsats var att lärarna ansåg att kompensatoriska hjälpmedel var till stor nytta för barnen. Barnens användning av dessa hjälpmedel, var inte en förutsättning för att få tillgång till hjälp i klassrummet. Här är det endast lärarnas egen inställning till att inkludera samtliga barn som är av avgörande betydelse. / The purpose of this work was to find out what the ten teachers we interviewed had the perception of what dyslexia is, and what they think it means to have dyslexia. What we want to find out about, is how children with dyslexia can receive adequate help in the classroom. These questions, we have answered by our informants in this study.During the interview sessions, we talked on the basis of a qualitative approach because we wished to determine how teachers perceive the situation of children. We have used the qualitative method because we believe that the best possible for the in-depth conversations we desire. Informants absolute anonymity is a given, therefore we have decided to give them new names.In this study we have relied on Vygotsky's sociocultural theory, the relational and categorical perspective. Vygotsky's sociocultural theory fits well because dyslexic children need extra support and calls for the development of the proximal development zone. We have also chosen to investigate if teachers are working from a categorical or relational perspective. These perspectives means that in the categorical see teachers children with difficulties. While in the relational perspective, the teacher to the children is in difficulty.Our results showed that children in the schools visited were able to use compensatory aids, and support of special education teacher. A diagnosis was not necessary to obtain this help. It was the teachers who decided when they felt that assistance were required. Our conclusion is that the majority of teachers believe that dyslexia has a genetic basis. No clear concept of what dyslexia is, were not revealed during our interview calls. Another conclusion was that teachers felt that compensatory aid was of great benefit to the children. Children's use of these tools, do not be a prerequisite for gaining access to help in the classroom. Here, only the teachers' own attitudes towards the inclusion of all children is essential.

Vår studie handlar om läs- och skrivsvårigheter och dyslexi i grundskolan och hur man som lärare upptäcker och arbetar med de elever som har svårigheter, vilket också har varit vårt syfte genom arbetets gång. Det finns ett intresse för dessa elever med läs- och skrivsvårigheter eftersom det för dem innebär en stor problematik att dagligen handskas med detta – både i vardagliga situationer och i skolan. Eftersom dyslexi och läs- och skrivsvårigheter är ett vanligt förekommande problem anser vi att vi, som blivande lärare behöver mer kunskap kring ämnet då vi med all säkerhet kommer att träffa på elever med dessa svårigheter, och när det händer vill vi kunna möta dessa elever med svårigheter på bästa möjliga vis. Vi har valt att bygga vår empiri på intervjuer med grundskolelärare, specialpedagog och speciallärare, där några intervjuer varit öga mot öga och en del via mail.